Folkmordet på armenier är alltjämt politiskt sprängstoff i relationerna mellan Turkiet och Armenien. När Frankrike nyligen lagstiftade om ett förbud mot förnekelse av folkmordet reagerade den turkiska regeringen skarpt. I Turkiet kan det tvärtom resultera i fängelsestraff genom att diskutera händelserna offentligt.
Rörelsens tre ledamöter, Margrét Tryggvadóttir, Þór Saari och Birgitta Jónsdóttir, vill nu tillsammans med politiska vildarna Lilja Mósesdóttir och Guðmundur Steingrímsson att även Island ska erkänna folkmordet. I förslaget beskrivs ett erkännande som ett sätt att hedra minnet av offren för detta brott mot mänskligheten.
Målet är att Island ska erkänna folkmordet senast år 2015, då det är ett sekel sedan förföljelsen av armenier började. Folkmordet var koncentrerat till åren 1915-1917 och antalet dödsoffer uppgår till mellan 600 000 och 1 500 000 människor.
I motionen skriver alltingspolitikerna att alla offer inte mördades, avrättades eller torterades till döds av den osmanska regimen. Många armenier dog också av de umbäranden som de utsattes för när de fördrevs och tvingades på flykt.
Trots att det snart gått hundra år är det enligt motionärerna alltjämt viktigt att fördöma folkmordet. Illdåden har hamnat i skuggan av bland annat nazismens judeförföljelser, men bör lyftas fram som ett brott mot mänskligheten. Att händelserna alltjämt präglar relationerna mellan Turkiet och Armenien samt att Turkiet vägrar att erkänna folkmordet gör den symboliska betydelsen ännu större, skriver de fem alltingsledamöterna.
