Island folkomröstar om en ny grundlag i höst. Men det blir däremot ingen folkomröstning om ansökan om EU-medlemskap ska dras tillbaka. Trots att flera tunga namn inom Gröna vänstern krävt att folket får säga sitt om ett eventuellt inträde i unionen senast nästa vår röstade en majoritet av ledamöterna i går för att inte avbryta förhandlingarna. Om så hade skett hade konsekvensen sannolikt varit en regeringskris.Tidigare i år lyckades oppositionen stoppa en rådgivande folkomröstning om några av de avgörande punkterna i grundlagsrådets förslag till ny konstitution. Regeringen fick också kritik för dålig beredning av frågan. Den dök upp i alltinget bara någon vecka innan tidsfristen för ett beslut löpte ut - tanken var att hålla omröstningen samtidigt som presidentvalet, men då krävs ett beslut från parlamentet senast tre månader före valdagen.
Med 35 röster mot 15 tog alltinget i går ställning för en folkomröstning senast den 20 oktober. Väljarna får där ta ställning till sex olika sakfrågor som ingår i grundlagsrådets förslag till ny konstitution. De gäller om detta förslag ska utgöra utgångspunkten för en ny grundlag, om naturresurser ska förklaras vara allmän egendom, om konstitutionen ska omfatta statskyrkan, om personval ska tillåtas i ökad utsträckning, om dagens viktning av rösterna ska slopas - i allmänna val väger en glesbygdsröst i vissa fall mer än en Reykjavíkröst - och alla röster göras lika mycket värda samt om en viss andel av väljarna ska kunna tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga.
Förslaget har fått kritik för att innehålla flera otydliga formuleringar. Den första punkten, om grundlagsrådets förslag ska utgöra stommen i en ny konstitution, antyder att viss bearbetning kommer att ske i alltinget men inte alls på vilket sätt. Vad som egentligen menas med att naturtillgångar förklaras vara allmän egendom är heller inte fastslaget. Avsnittet om statskyrkan är också öppet för tolkning.
Den borgerliga oppositionen har dömt ut folkomröstningen som en dyr opinionsmätning där resultaten kommer att bli föremål för diskussion. Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, kritiserade i samband med voteringen regeringen för att inte ha tagit ställning till någon av de sex sakfrågorna. Flera oppositionspolitiker efterlyste också att väljarna skulle rådfrågas om presidentämbetets framtid.
Att omröstningen om grundlagen skulle gå regeringens väg i går var givet. Desto mer intressant var omröstningen om Island ska avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap. Förslaget kom från framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir, som under lång tid försökt få alltinget att ta upp frågan. Nu lades den fram i samband med voteringen om grundlagen, något som fick kritik från bland annat Rörelsens Birgitta Jónsdóttir som ansåg att hon inte skulle blanda ihop de två frågorna.
De två senaste veckorna har flera tunga namn inom Gröna vänstern gått ut och krävt en folkomröstning om EU-medlemskap senast i samband med vårens alltingsval. Ju närmare valdagen, desto svårare blir EU-frågan att hantera för Gröna vänstern. Partiets väljare är med stor majoritet emot inträde i unionen samtidigt som regeringssamarbetet, där Gröna vänstern tvingats kompromissa i en hjärtefråga, har varit en tung belastning för opinionssiffrorna.
Det gör situationen oerhört känslig för Gröna vänstern. Socialdemokraterna är i dagsläget det enda tänkbara alternativet om partiet inte ska förlora regeringsmakten efter nästa val. Samtidigt kommer Gröna vänstern inte att klara av att gå till val på fortsatta kompromisser om Europapolitiken. Därför kräver allt fler ett avgörande som tar bort fokus från EU-frågan inför det alltingsval som äger rum om elva månader.
Men vid gårdagens omröstning om att avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap valde alla utom två, Guðfríður Lilja Grétarsdóttir och Jón Bjarnason, att rösta efter regeringens linje. Vigdís Hauksdóttirs förslag fälldes därmed med 34 röster mot 25. Rörelsens tre ledamöter sade nej, och det gjorde även självständighetspartisten Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, framstegspartisten Siv Friðleifsdóttir och politiske vilden Guðmundur Steingrímsson.
Bjarni Benediktsson sade i samband med att han avgav sin röst att voteringen i själva verket inte handlade om EU, utan om regeringens framtid. Om Gröna vänstern hade röstat enligt sin övertygelse hade konsekvensen varit regeringskris.
Uttalandet möttes av burop från den rödgröna koalitionen, men hade oppositionen gått segrande ur striden är det ytterst tveksamt om regeringssamarbetet hade kunnat fortsätta. EU är statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs stora symbolfråga och Socialdemokraternas svar på många av de problem som Island står inför. Med en återkallad ansökan om medlemskap i unionen hade förutsättningarna för partiets politik förändrats i grunden.
Här kan du läsa mer om EU-frågan.
