Jakt på fjällräv, val och alkfåglar, makrillfiske och Icesave, stöd till inrikesflyg och egen glesbygds- och jordbrukspolitik, fortsatta restriktioner för införsel av vissa djur - och befrielse från sommartid. Islands kravlista inför ett eventuellt EU-medlemskap har förlängts med ytterligare en punkt.Socialdemokraternas förhoppning är att de hittills resultatlösa förhandlingarna om EU-medlemskap ska inledas på allvar under hösten. Det kommer dock inte att finnas något färdigt avtal före nästa alltingsval - vilket inte bara betyder att överläggningarna försenats med minst ett och ett halvt år, utan även att en ny regering kan stoppa förhandlingarna och dra tillbaka ansökan eller avbryta dem i förtid och ändå hålla en folkomröstning i frågan.
Islands krav på EU är välkända sedan ansökan om medlemskap lämnades in för snart tre år sedan. Regeringen begär undantag från EU:s regelverk som innefattar bland annat självbestämmanderätt över jakt på fjällräv, alkfåglar och räv. Island vill heller inte släppa på restriktionerna kring vilka djur som får föras in i landet, kräver fortsatt kontroll över fisket och undantag från unionens glesbygds- och jordbrukspolitik. Dessutom måste konflikterna om Icesave och makrillfisket i Nordatlanten lösas innan något medlemskap kan bli aktuellt.
Islands ställningstaganden till förhandlingsavsnitten 1 och 14 avslöjar nu ytterligare ett krav på EU: Att slippa sommartid. Det skulle enligt regeringen annars skapa förvirring och missnöje när klockan ställs tillbaka på hösten.
Island följer i dag Greenwich mean time året om, alltså även på sommaren då EU-länderna flyttar fram klockan en timme. Det innebär att Island ligger i en tidszon som är en timme efter Sverige under vinterhalvåret, och två timmar efter under sommarhalvåret.
I en motion vill i stället fjorton alltingsledamöter med representanter från samtliga fem partier att Island flyttar klockan bakåt en timme hela året, något som alltså skulle betyda ett tidsmässigt närmande till USA i stället för Europa.
I förslaget skriver motionärerna att det hade varit positivt för folkhälsan att flytta tillbaka tiden en timme. Det hade gjort att många under vinterhalvåret hade tagit sig till jobb och skolor vid soluppgången i stället för i mörker. Bättre anpassning till dagsljuset skulle också underlätta för morgontrötta och ge piggare elever i skolan.
Läkaren Vilhjálmur Ari Arason delar denna uppfattning. I ett blogginlägg skriver han att den höga konsumtionen av sömnmedel skulle kunna minskas genom att ställa tillbaka klockan. Det skulle också kunna förändra unga islänningars sovmönster, där det är vanligt att ungdomar är vakna till fram på småtimmarna för att sedan vakna sent på morgonen.
Alltingsledamöterna tror inte heller att större tidsskillnad skulle påverka näringslivet eller kontakterna med övriga Europa negativt. Frågan är om EU kommer att ha samma syn på detta.
Här kan du läsa mer om lagförslaget.
