Norge och Liechtenstein stöder Island i Icesave-tvisten

Det finns inget i EES-avtalet som säger att det finns ett statligt ansvar för insättningsgarantin. Det hävdar både Norge och Liechtenstein som därmed gör samma tolkning av regelverket som Island i den pågående Icesave-tvisten. Den tolkning som EU ställer sig bakom innebär enligt de tre Efta-länderna alldeles för långtgående konsekvenser för enskilda staters finanser.

EU tog nyligen ställning i Icesave-tvisten och kommer att delta under rättegången när det juridiska ansvaret för insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave-konton prövas. Dispyten gäller om staten är skyldig att träda in när de pengar som finns i garantifonden inte räcker till för att täcka insättningarna. Island hävdar att något sådant statligt ansvar inte föreligger. ESA, Eftas övervakningsmyndighet, anser tillsammans med Nederländerna och Storbritannien att en sådan skyldighet finns.

I veckan löpte tidsfristen ut för EU- och Efta-länder att ge sin syn på tvisten. De två övriga Efta-länderna, Norge och Liechtenstein, backar upp Islands tolkning av EES-avtalet medan Nederländerna och Storbritannien var de enda EU-länderna som lämnade in inlagor.

ESA hävdar att Island brutit mot EES-avtalet på två punkter. Dels har staten inte uppfyllt insättningsgarantin, dels har utländska Icesave-sparare diskriminerats genom att de till skillnad från isländska sparare under en längre tid saknade tillgång till sina konton. Både Nederländerna och Storbritannien väljer att inte ta upp punkten om diskriminering, något som utrikesminister Össur Skarphéðinsson för Vísir betraktar som positivt:

"Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att varken Storbritannien eller Nederländerna i sina kommentarer håller med ESA om islänningarnas påstådda diskriminering gentemot insättare utanför Island. Jag vill inte dra alltför stora växlar av det, men denna påstådda diskriminering är en av två huvudpunkter i ESA:s stämning."

Både Norge och Liechtenstein anser att det inte finns något statligt ansvar för insättningsgarantin. Det norska utrikesdepartementet skriver i en inlaga till Efta-domstolen att det varken i själva EES-avtalet eller i dess förarbeten finns något som säger att en sådan skyldighet finns. Tvärtom framgår det i stället att garantifonden är fristående. Norge anser vidare att denna tolkning är i linje med tidigare uttalanden från Europakommissionen - som ändå valt att backa upp Nederländerna och Storbritannien i tvisten.

Norge menar vidare att det inte finns något som står i vägen för stater att ansvara för insättningsgarantin, men att någon sådan skyldighet inte finns. En sådan tolkning av EES-avtalet hade enligt Norge inneburit en alltför stor börda på medlemsländernas finanser i händelse av en bankkris. Dessutom infördes insättningsgarantisystemet just för att undvika att stater skulle behöva pumpa in pengar i krisande banker.

Storbritannien och Nederländerna argumenterar enligt ett pressmeddelande från utrikesdepartementet för att Island måste uppfylla syftet med insättningsgarantin. De avvisar också de isländska argumenten om att den kris som drabbade landet hösten 2008 var så omfattande att den satte alla sådana eventuella skyldigheter ur spel.

Island svarade nyligen ESA i den andra skriftliga rundan av förberedelser inför rättegången. I inlagan anklagar Island ESA för att varken ta hänsyn till eller svara på sakfrågor i Islands sakframställan. ESA sägs heller inte besvara de motstridigheter som finns i myndighetens argumentation.

Tillsammans med det allt hårdare tonläget i makrillkriget har EU:s offentliga ställningstagande i Icesave-tvisten ytterligare minskat intresset för medlemskap i unionen. Det politiska trycket på att avbryta förhandlingarna om medlemskap har ökat från oppositionen samtidigt som Gröna vänstern lider allt större intern splittring på grund av EU-frågan. Inrikesminister Ögmundur Jónasson har dömt ut EU:s agerande som en "sällsynt fräckhet", näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon har konstaterat att ingripandet knappast förbättrar klimatet för de hittills resultatlösa medlemskapsförhandlingarna och utrikesnämndens ordförande Árni Þór Sigurðsson har sagt att det blivit dags att diskutera Islands relation till EU.

Island har också inför EU-kommissionen protesterat mot dess ställningstagande i tvisten. Össur Skarphéðinsson har tidigare fått hård kritik från oppositionen för att han i två veckor kände till unionens agerande utan att föra detta vidare varken till statsministern eller alltinget.

Här kan du läsa mer om Icesave-dispyten.