Aktiviteten under Mýrdalsjökull brukar minska under vinterhalvåret. Under de senaste månaderna har också färre jordskalv och mindre rörelser i jordskorpan registrerats än under förra året, då både sommaren och hösten var mycket händelserik. I juli orsakade ett mindre vulkanutbrott vid Katla en översvämning som spolade bort en bro över ringvägen.
Den vulkaniska aktivitet som väntas äga rum under de närmaste åren fick myndigheterna att ta beslutet att vänta med att bygga en ny permanent bro över älven. I stället får den provisoriska träbron fortsätta att vara den enda förbindelse över Múlakvísl.
I november förra året inträffade drygt 350 jordskalv vid Mýrdalsjökull. Det kraftigaste uppmättes till 3,5 på Richterskalan. I december steg antalet skalv till 400 medan aktiviteten minskade avsevärt under januari med bara 140 skalv. Den 30 januari inträffade också årets första jordskalvssvärm vid Katla. Den följdes av 216 jordskalv i februari och 117 skalv i mars.
Med början den 28 april började vattnet att stiga i Múlakvísl. Samtidigt ökade vattnets ledningsförmåga och den seismiska aktiviteten tilltog. Däremot har det inte förekommit någon anmärkningsvärd jordskalvsaktivitet. Efter tio dagar började flödena att återgå till det normala.
Den förhöjda elektriska ledningsförmågan signalerar att vattnet härstammar från ett område med geotermisk aktivitet eller varit i direktkontakt med magma. Vad som orsakar avsmältningen är inte känt - det kan bero på stigande temperaturer men också på nya sprickor i glaciären som släpper fram vattnet. Aktivitetens centrum finns i det område där förra årets vulkanutbrott ägde rum.
Några nya sprickor i glaciären har inte observerats. Även om de stigande vattenflödena i Múlakvísl knappt var så stora att de gick att urskilja från det vanliga flödet står det klart att aktiviteten vid Katla inte på något vis är på väg att upphöra.
Sommaren och hösten brukar traditionellt vara de perioder som är mest händelserika. De sammanfaller med varmare väder som får is och snö att smälta och därmed bidrar till att lätta på trycket från glaciärens istäcke, som i snitt backar med sex meter. De utbrott från Katla som inträffat under det senaste århundradet - 1918, 1955, 1999 och 2011 - har samtliga börjat mellan maj och november, rapporterar Science Now.
Island tros vara på väg in i en period när vulkanutbrott blir allt vanligare. Forskarnas intresse kommer att riktas mot vulkanerna Hekla, Katla, Grímsvötn och övriga Vatnajökullområdet. Regeringen viker därför 20 miljoner isländska kronor för två nya tjänster till Almannavarnir. De får bland annat i uppgift att ta fram handlingsplaner inför kommande eruptioner.
Framstegspartisten Eygló Harðardóttir tog nyligen upp utvecklingen vid Katla i en interpellation till inrikesminister Ögmundur Jónasson. Han skriver att de erfarenheter som har fåtts genom övningar och de vulkanutbrott som har inträffat under de senaste åren gör att beredskapen finns.
Om ringvägen skulle förbli stängd under en längre period tror inte Ögmundur Jónasson att höglandsvägen Fjallabaksleið kan bli någon ersättare. Den användes av många turister i somras när det under en veckas tid var stopp vid Múlakvísl på grund av översvämningarna. Inrikesministern anser dock inte att den vägen går att använda för vanlig fordonstrafik under någon längre tid.
Ringvägen är Islands huvudled. Och det är den enligt Ögmundur Jónasson för samtliga invånare som bor i anslutning till den. Om den skulle förstöras på grund av vulkanutbrott är därför förstahandsalternativet att snabbt försöka återupprätta framkomligheten.
Här kan du läsa mer om Katla.
