Dagens bonuscitat

"Själv är jag skitskraj för ÓRG. Han har blivit totalt förvirrad av att ha suttit så länge på Bessastaðir och är besatt av messiaskomplex (jämför hans fruktansvärda ord 'jag räddade det isländska folket' - när Icesave-målet fortfarande befinner sig inför domstol och ingen vet om och hur mycket vi kommer att få betala)."

Författaren Hallgrímur Helgason skriver på Facebook att han inte vill att Ólafur Ragnar Grímsson får nytt förtroende som Islands president.

Jackass-stjärna vandaliserade hyrbil - tvingas betala miljon

När paret missade flyget struntade de i att lämna tillbaka hyrbilen. Fem dagar senare hittades den utanför ett hotell i Reykjanesbær - bucklig och vandaliserad. Mannen som hyrt bilen var Jackass-stjärnan Bam Margera. Han tvingas nu ersätta Hertz med 1,1 miljoner isländska kronor för skadorna.

Bam Margera och hans kvinnliga sällskap har de senaste veckorna befunnit sig på Island på semester. När de skulle återvända till USA ska paret enligt ett pressmeddelande från polisen ha missat flyget från Keflavík. De struntade då i att lämna tillbaka hyrbilen, en Toyota Land Cruiser, och avsåg att behålla den tills de reste hem och då betala extrakostnaderna.

Uthyraren Hertz hann dock anmäla bilen stulen. I måndags kväll hittades den utanför ett hotell i Reykjanesbær. På hotellet fanns också Bam Margera och hans resesällskap, uppger Vísir.

Hyrbilen hade då varit på villovägar i fem dygn. Den var bucklig och repad. Dessutom hade någon stänkt målarfärg på den. Bam Margera medgav att han orsakat skadorna.

Skadorna och extradygnen gick på 1,1 miljoner isländska kronor, en kostnad som Bam Margera på stående fot betalade med kort. Han tackade sedan polisen för besväret och önskade god natt.

Dagens lunchcitat

Foto: Pressbild

"I've always worked hard and even though this job is being a president, it doesn't change anything. I think the challenge is a matter of getting used to the unusual idea."

Þóra Arnórsdóttir i BBC om sin syn på presidentämbetet.

Ólafur Ragnar Grímsson mot seger i presidentvalet

Mycket talar för att Ólafur Ragnar Grímsson i dag på nytt väljs till Islands president. Valkampanjen har varit smutsig och inriktad på konfrontation - trots att samtliga sex kandidater gång på gång betonat vikten av att diskutera sakfrågor. Vem som än går segrande ur striden kommer Island att stå lika splittrat som innan valet. Både Ólafur Ragnar Grímsson och huvudutmanaren Þóra Arnórsdóttir har små förutsättningar att ena landet.

När förtidsröstningen avslutades i går kväll hade 35 164 av 235 284 röstberättigade islänningar gjort sitt val. Opinionsundersökningarna pekar mot en stabil seger för Ólafur Ragnar Grímsson. I de två sista mätningarna var avståndet till Þóra Arnórsdóttir 16 respektive 27 procentenheter. Den förra siffran är mer sannolik - Självständighetspartiets väljare röstar i stor utsträckning på den sittande presidenten och Självständighetspartiet får av tradition bättre opinionssiffror än det faktiska valresultatet - men även med en stor del osäkra förefaller det osannolikt att hon ska kunna utmana på allvar.

En som stannar hemma från vallokalen är Ástþór Magnússon, som diskades när det visade sig att ett stort antal underskrifter från en valkrets visade sig vara förfalskade. Han hävdar att presidentvalet är ogiltigt och försöker också få det ogiltigförklarat. Ástþór Magnússon, som kunde ha varit den sjunde presidentkandidaten, anser att hans sympatisörer har svikits och riktar hård kritik mot polisen som inte ännu förhört den som tros ha förfalskat namnteckningarna.

De fyra övriga kandidaterna säger sig dessutom samtliga ha uppmanats att dra sig tillbaka av sympatisörer eller företrädare för Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir. Ingen hävdar att detta på något sätt skulle vara sanktionerat av de två huvudkandidaterna, och ingen av dem tänker stanna hemma eller kasta in handduken. Men övertalningsförsöken antyder att läget alltjämt är spänt.

Gårdagens avslutande tv-debatt var främst en strid mellan Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir. Ólafur Ragnar Grímsson hävdade att hennes kampanj, där ledstjärnan är förening, missade målet eftersom det som förenar islänningarna är faktorer som språk och kultur och inte slagord. Þóra Arnórsdóttir efterlyste i sin tur måttfullhet och en president som främst ägnar sig åt Island, och inte befinner sig utomlands en tredjedel av året. Hon menade även att presidentens sätt att tala om sig själv i tredje person var typiskt för Ólafur Ragnar Grímssons sätt att undvika att ta ansvar för misstag.

Debatten lär knappast ha någon större inverkan på valresultatet. Redan när Ólafur Ragnar Grímsson meddelade att han ställde upp för omval var huvudfrågan vem som skulle utmana honom. En jakt på kandidater började i medierna. Kanske bidrog denna dramaturgi till att göra valet till en kamp mellan två personer - trots att ytterligare fyra namn finns på valsedlarna. Herdís Þorgeirsdóttir är den kandidat som riktat tuffast kritik mot medierna för att ha fört fram sina egna kandidater i egna opinionsmätningar.

Den som lyssnar på de sex kandidaterna kan lätt få uppfattningen att de talar om helt olika ämbeten. Åsikterna om vad som är presidentens uppgift och mandat går isär. Andrea Jóhanna Ólafsdóttir går så långt som att hon - om hon skulle bli vald - vill lägga fram lagförslag i alltinget. Þóra Arnórsdóttir står däremot för en mer traditionell tolkning av grundlagen där hon vill låta parlamentet på egen hand bestämma utrikespolitiken.

Att en sådan debatt förs kan förklaras av det misstroende som alltingets folkvalda åtnjuter. Bara var tionde islänning har i dag förtroende för parlamentet, och det är dessutom siffror som stadigt är på väg nedåt trots att avståndet till finanskraschen ökar i tiden. I ett sådant klimat hyser många förhoppningar om att presidenten ska kunna leda nationen rätt.

Den rödgröna regeringen är historiskt impopulär. Jóhanna Sigurðardóttir valdes till statsminister med bred majoritet och en framgångsvind i ryggen. Men koalitionen har enorma samarbetssvårigheter och har inte längre - trots en övervikt på pappret med ett mandat - möjlighet att driva sin egen politik utan stödröster från oppositionen. Den borgerliga oppositionen har dessutom tagit alla chanser för att förhala beslut och därmed indirekt omyndigförklara regeringen. Och Jóhanna Sigurðardóttir har inte längre makt att ändå följa sin linje.

Den skattehöjning för fiskeindustrin som nyligen klubbades var en urvattnad kompromiss - som för övrigt undertecknats som lag av Ólafur Ragnar Grímsson - men målet att reformera fiskekvotsystemet tycks alltmer avlägset. Det understryker inte regeringens handlingskraft. I synnerhet inte när det denna gång faktiskt är en reform som en majoritet av islänningarna enligt opinionsundersökningar står bakom.

Skyttegravskriget mellan regering och opposition började på allvar med Icesave. Paradoxalt nog kan det sägas vara Nederländerna och Storbritannien som gjorde det möjligt för Ólafur Ragnar Grímsson att kandidera en femte gång. Han godkände den allra första Icesave-lagen där motparterna inte accepterade de ändringar i avtalet som Island ensidigt infört. Utan detta beslut från Nederländerna och Storbritannien hade det statliga ansvaret varit ett faktum, och Ólafur Ragnar Grímssons möjligheter att återupprätta det förtroende han förlorade i samband med finanskraschen varit små.

Ólafur Ragnar Grímssons valrörelse har präglats av konfrontation och en kamp om historieskrivningen. I sitt nyårstal sade han att han inte avsåg att kandidera på nytt. När han ändrade sig - efter en namninsamling som trots förlängning inte nådde målet på 40 000 underskrifter - var det viktigt att han aldrig sagt att han skulle sluta. Frågan är förstås varför han i så fall hävdade att han inte skulle kandidera på nytt och varför det var nödvändigt att övertala honom.

När Ólafur Ragnar Grímsson aviserade sin femte kandidatur sade han att det var sannolikt att han skulle lämna ämbetet efter två år. Han räknade nämligen med att de osäkerhetsfaktorer som fick honom att ställa upp då skulle vara avklarade, som frågorna om ny grundlag, EU-medlemskap och Icesave. När RÚV senare tog upp detta - i ett inslag signerat Þóra Arnórsdóttirs man Svavar Halldórsson (hon hade då inte bestämt sig för att kandidera) - hävdade han att det var lögnaktig propaganda.

Ólafur Ragnar Grímsson passade på att inleda valrörelsen samtidigt som Þóra Arnórsdóttir gick på föräldraledighet. Han hade tidigare sagt att han skulle invänta tidsfristen för kandidater att anmäla sig, men motiverade ändringen med att det ändå var känt vilka som skulle ställa upp och sade att det inte hade något samband med dåliga opinionssiffror. Och han gick till attack mot i synnerhet RÚV och DV som han menade bedrev kampanj mot honom. DV menade att det faktum att Ólafur Ragnar Grímsson i flera månaders tid tackade nej till alla intervjuförfrågningar gjorde det omöjligt att låta honom bemöta påståenden som dök upp under valrörelsen och bad om exempel på tendentiös rapportering. Ólafur Ragnar Grímsson menade att den som inte såg slagsidan var blind - men några exempel blev det inte.

I inledningen av valrörelsen beskylldes Ólafur Ragnar Grímsson även för sexism. Han talade om att presidentämbetet inte var någon skönhetstävling och att det inte var något för prydnadsdockor. Kommentarerna var riktade mot Þóra Arnórsdóttir, men han förnekade bestämt att han såg ned på kvinnliga konkurrenter.

Ólafur Ragnar Grímsson har i valrörelsen också valt att ge hustrun Dorrit Moussaieff en central roll. När kampanjsajten lanserades skaffade sig bägge också Facebook-konton. Det gick snabbt att konstatera att fler islänningar ville bli vän med den populära presidenthustrun än med statschefen själv.

Han har också i allt högre grad börjat försvara fiskenäringen som den ser ut i dag. Det behöver inte betyda att Ólafur Ragnar Grímsson skulle motsätta sig en omfördelning av kvotsystemet, men han har skickligt anspelat på detta. På sitt första valmöte i Grindavík skämtade han om att 101 Reykjavík - postnumret för innerstaden - inte kunde anförtros att besluta om den framtida fiskepolitiken. Mätningar visar också att det är just i detta distrikt i huvudstaden som presidentens stöd är lägst.

Men det säger också en hel del om Ólafur Ragnar Grímssons fingertoppskänsla. Han är en synnerligen erfaren politiker och en stor taktiker. Det finns egentligen ingen anledning att tro att han skulle ha övergivit de vänsterideal han hyllade som alltingsledamot. Men efter striderna med regeringen har han gjort den korrekta analysen att de väljarna därför är ytterst svårflörtade. I stället har han betonat de åsikter som uppskattas av den stora majoriteten borgerliga väljare: motstånd mot Icesave, motstånd mot EU, motstånd mot euron och - möjligen - motstånd mot alltför stora förändringar av fiskekvotsystemet.

Trots många tveksamma uttalanden under valrörelsen har Ólafur Ragnar Grímssons taktik fungerat. Trots hårda ord och ständiga konfrontationer har stödet ökat i samma takt som sympatierna för Þóra Arnórsdóttir dalat.

Att presidenten inte heller kan förena landet är också en korrekt analys. Så stort inflytande har inte ens Ólafur Ragnar Grímsson. Sprickorna är på många håll oerhört djupa. Hos många motståndare ses han som Islands svar på Vladimir Putin, maktfullkomlig och självgod. För andra är han en räddare och den enda pålitliga personen i en maktposition i en tid när EU pressar Island om Icesave, makrillfiske och inträdesvillkor.

Ólafur Ragnar Grímsson har en annan förklaring till splittringen. Regeringen har tagit sig an för många stora frågor på kort tid och därmed inte kunnat nå enighet och samförstånd i samhället och i alltinget för förslagen. Detta talar också till många borgerliga väljare. Där ses Þóra Arnórsdóttir ofta som en kandidat i det hemliga skapad och uppbackad av Jóhanna Sigurðardóttir med syftet att öppna vägen för socialdemokratisk politik. För motståndarna innebär det EU och euro, och det är inte några företeelser som bidrar till att minska splittringen.

De första vallokalerna öppnar klockan 9 lokal tid och de sista stänger klockan 22, då rösträkningen börjar. Inom en timme - alltså före klockan 1 svensk tid i natt - brukar det finnas en säker prognos. Du kan följa utvecklingen här på Islandsbloggen.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Andra medier om presidentvalet på Island:
Island redo att förändras i grunden: Svenska Dagbladet
Grimsson för femte gången: Västerviks-Tidningen
Island en republik i tiden: Nerikes Allehanda

Dagens citat

Foto: Pressbild

"My personal experience behind the scenes of politics while working in the media has left me with absolutely no interest in participating in party politics at all. ... The role of president has to be about representing all Icelanders, about uniting people, all the people, and to encourage the stability and trust that we lost in the crash."

Þóra Arnórsdóttir i The Guardian om sin syn på presidentämbetet.

Debatten där tre presidentkandidater marscherade ut

Presidentvalet har hittills handlat mest om Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir. Redan när det var dags för den första stora tv-sända debatten valde Stöð 2 att nobba de fyra övriga kandidaterna och enbart bjuda in storfavoriterna. Efter upprörda reaktioner valde Þóra Arnórsdóttir så småningom att backa ut, och Stöð 2 tvingades därmed erbjuda alla sex presidentkandidater en plats i debatten. Den blev dock kortvarig. Andrea Jóhanna Ólafsdóttir, Hannes Bjarnason och Ari Trausti Guðmundsson valde att marschera ut i protest sedan programmet ändå arrangerats så att Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir skulle stå emot varandra, medan Herdís Þorgeirsdóttir trots allt valde att delta. Ovan kan du ser hur utmarschen såg ut.

Ólafur Ragnar Grímsson med egen majoritet

Ólafur Ragnar Grímsson får över 50 procent i två färska väljarbarometrar. Kräftgången för huvudmotståndaren Þóra Arnórsdóttir fortsätter - trots intensivt kampanjarbete under den senaste veckan. Utmanarens hopp inför morgondagen är att de osäkra bestämmer sig för henne samtidigt som de övriga fyra kandidaterna lägger sin röst på henne i ett försök att rösta bort Ólafur Ragnar Grímsson. Annars förefaller försprånget ointagligt.

I den gallupmätning som presenterades i går ökar Ólafur Ragnar Grímsson till 50,8 procent. Morgondagens huvudutmanare Þóra Arnórsdóttir backar till 33,6 procent. Trots en intensiv slutspurt på valrörelsen från Þóra Arnórsdóttirs sida har stödet under de senaste veckorna pekat stadigt nedåt.

Det mesta pekar mot att Ólafur Ragnar Grímsson för femte gången kommer att ges förtroendet som Islands statschef. Det som talar för att presidentvalet fortfarande inte är avgjort är att Þóra Arnórsdóttirs sympatisörer är mer övertygade än Ólafur Ragnar Grímssons om att de faktiskt kommer att delta i valet och lägga sin röst på henne.

Däremot är sannolikheten låg för att de fyra övriga kandidaternas anhängare ska överge dem och taktikrösta på Þóra Arnórsdóttir. Ari Trausti Guðmundssons väljare har i lika stor utsträckning Þóra Arnórsdóttir som Ólafur Ragnar Grímsson som andrahandsfavorit. Och de tre övriga kandidaternas sympatisörer föredrar Ari Trausti Guðmundsson framför någon av de två storfavoriterna.

Anmärkningsvärt är att hela 35 procent har Ari Trausti Guðmundsson som sitt andrahandsval. En förklaring är förstås att han sett till opinionssiffrorna ligger bäst till av de fyra övriga kandidaterna, men det visar också att i synnerhet Þóra Arnórsdóttirs men även Ólafur Ragnar Grímssons väljare ogärna lägger sin röst på huvudmotståndaren. Þóra Arnórsdóttir är andrahandsfavorit för 24 procent av väljarna, Ólafur Ragnar Grímsson för 16 procent, Herdís Þorgeirsdóttir för 11 procent, Andrea Jóhanna Ólafsdóttir för 8 procent och Hannes Bjarnason för 6 procent.

Om enbart högskoleutbildade fick rösta skulle Þóra Arnórsdóttir få egen majoritet. I övrigt är Ólafur Ragnar Grímsson starkare i samtliga väljargrupper. Hans stöd är starkast hos grundskoleutbildade män i åldern 18 till 29 år. Þóra Arnórsdóttir åtnjuter störst stöd hos högskoleutbildade kvinnor i åldern 50 till 59 år.

Av de övriga kandidaterna får Ari Trausti Guðmundsson 9,3 procent, Herdís Þorgeirsdóttir 3,4 procent, Andrea Jóhanna Ólafsdóttir 2,5 procent och Hannes Bjarnason 0,5 procent.

En opinionsmätning publicerad i dagens Fréttablaðið ger ett ännu större försprång för Ólafur Ragnar Grímsson. Den sittande presidenten får här 57 procent, en nedgång med 1 procentenhet jämfört med den undersökning som gjordes för två veckor sedan medan Þóra Arnórsdóttir får 30,8 procent, en ökning med 3 procentenheter.

Ari Trausti Guðmundsson har stöd av 7,5 procent av väljarna, Herdís Þorgeirsdóttir av 2,6 procent, Andrea Jóhanna Ólafsdóttir av 1,7 procent och Hannes Bjarnason av 0,3 procent.

Det enda som skulle kunna peka mot ett jämnt valresultat är att andelen osäkra är hela 23,2 procent, vilket är ovanligt högt dagen inför ett allmänt val.

Islandsbloggen i morgon: Allt om presidentvalet, Ólafur Ragnars förvandling och personstriderna som kom i vägen för sakfrågorna.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Hótel Bjarkalundur fyller 65 år i dag

För 65 år sedan invigdes Hótel Bjarkalundur. I dag firar Islands äldsta sommarhotell födelsedagen - och en öppning som i någon mån utgjorde startskottet för islänningarnas möjligheter att turista i hemlandet. Bjarkalundur blev ett naturligt avbrott på resan mellan Västfjordarna och övriga landet.

Bygget av Hótel Bjarkalundur inleddes 1945. När hotellet öppnades den 29 juni 1947 var det Islands första sommarhotell. Föreningen Barðstrendingafélagið stod bakom initiativet. Platsen som valdes var visserligen allt annat än central - i grannskapet fanns inget annat än bondgårdar - men utgjorde också något av ett nav. Bjarkalundur låg vid vägen mellan södra Västfjordarna och södra Island och nära avstickare mot Reykhólar, Hólmavík och Ísafjörður.

Andra världskriget innebar ett ekonomiskt uppsving för Island. Fler fick möjlighet att köpa bil och nya vägar möjliggjorde resande mellan olika landsdelar.

Ändå var resandet vid den här tiden förknippat med stora avstånd och dåliga grusvägar. Gods mellan huvudstaden och Västfjordarna transporterades ofta sjövägen. För persontransporter var flyget det snabba alternativet.

Tolv år efter att Hótel Bjarkalundur invigts öppnades Vestfjarðavegur, dagens väg 60 som följer regionens södra kust och skär över fjällen norr om Flókalundur tolv mil längre västerut. Den 3 oktober 1959 berättar Morgunblaðið att Oddur Pétursson blev den förste att tillryggalägga sträckan mellan Ísafjörður och Reykjavík i en personbil. Trots att det tog honom femton timmar beskrev han resan som snabb och smidig.

Innan den nya vägen öppnades var det inte att tänka på att med bil resa mellan Ísafjörður och Reykjavík på en dag. Och detta var ett av skälen till att Hótel Bjarkalundur byggdes. Under de första tolv åren var färden mellan norr och söder än mer tidsödande.

Även om Oddur Pétursson hyllade den nya vägen har den länge varit något av regeringens dåliga samvete. Arbete med att korta körsträckan och rusta upp vägbanan pågår, men än så länge är i synnerhet sträckan över fjällen mot Ísafjörður ett sorgebarn. Den kan snöa igen redan i oktober och öppnas ibland inte förrän i maj. Det gör inte bara att det uppstår en ansenlig omväg för den som vill ta sig till eller från Ísafjörður. Det gör också att det inte finns förutsättningar för att hålla hotellet öppet hela året. Hótel Bjarkalundur öppnar i regel runt påsk och stänger på hösten, men brukar ha enbart helgöppet fram till jul.

Hótel Bjarkalundur har växt undan för undan. Hotellet har byggts till och det finns flera stugor för uthyrning. Med åren har det blivit ett av de klassiska stoppen längs de isländska vägarna - tillsammans med Hótel Flókalundur i väst som också byggdes av Barðstrendingafélagið i slutet av 1960-talet.

Ett av skälen till uppgången kan vara den gratisreklam som hotellet fick år 2008 då tv-serien Dagvaktin spelades in och utspelade sig på Hótel Bjarkalundur. Jón Gnarr, som gjorde en av huvudrollerna och skrev manus, hade själv anknytning till platsen - hans far arbetade nämligen under flera års tid på hotellet under somrarna.

Hotellet har inte precis försökt få bort kopplingen till den populära serien. På gårdsplanen står den rostiga rishög till jeep som Ólafur Ragnar Hannesson (Pétur Jóhann Sigfússon) körde omkring i och i den lilla butiken säljs miniatyrstekpannor med anledning av att Georg Bjarnfreðarson (Jón Gnarr) bankade ihjäl hotellchefen Guðbjörg "Gugga" Ragnarsdóttir (Ólafía Hrönn Jónsdóttir) med en sådan samt kepsar med Ólafur Ragnars signaturreplik Já sæll.

65-årsdagen firas i dag och i morgon med fika, mat, tal, brasa och sång.

Ovan kan du se hur det såg ut när Björk gästspelade i Dagvaktin och här läsa Islandsbloggens recension av serien.

Dagens citat

"ESA-domstolen kommer sannolikt att visa tänderna i höst och Ólafur har tidigare visat att han är Islands bästa talesperson när det gäller att tala för vår sak internationellt. Han försvarade oss oförglömligt när folkets representanter hade gett upp och accepterat britternas och nederländarnas våldsamma beteende och inte tordes ställa sig upp och slå i bordet. Då var det Ólafur Ragnar Grímsson som gjorde det på ett sådant sätt att det väckte uppmärksamhet över hela världen."

Artisten Bubbi Morthens i ett blogginlägg om varför han tänker rösta på Ólafur Ragnar Grímsson i presidentvalet.

Svensk premiär för Häxans tid

Det trevliga är att det är en isländsk tv-serie. Det tråkiga är att den inte är särskilt bra. På söndag 21.55 i SVT1 är det premiär för Tími nornarinnar, Häxans tid.

Tv-serien, som ursprungligen visades i RÚV, är baserad på en deckare av Árni Þórarinsson. Journalisten Einar (Hjálmar Hjálmarsson) närmast deporteras från Reykjavík till Akureyri för att från sitt skrubbliknande rum leda Síðdegisblaðiðs lokalredaktion i staden.

För en sensationstörstande kvällstidningsmurvel - Síðdegisblaðið påminner inte så lite om en taffligt skissad vulgobild av DV - är det förstås en plåga att tillbringa dagarna med att försöka hitta personer som orkar stanna och svara på dagens fråga i det ständiga snöfallet. Men snart kommer en forsränningsolycka, ett försvinnande och lite svartkonst in i bilden och sveper bort tristessen och bättrar på svärtan i rubrikerna.

Tími nornarinnar är regisserad av Friðrik Þór Friðriksson. Hyllad och närmast helgonförklarad av många som den moderna isländska filmkonstens fader, sentimental och skriva på näsan-jobbig enligt (förmodligen betydligt färre) andra.

Det första avsnittet sänds alltså nu på söndag. De tre följande avsnitten går också söndagar 21.55 i SVT1. Serien kommer också att gå att se genom SVT Play. Ovan kan du se en trailer för Tími nornarinnar.

Álftanes på bättringsvägen - union med Garðabær krävs

Álftanes byggde idrottshall och badhus. När krisen kom rasade skatteintäkterna samtidigt som kommunens skulder skenade. Förra året gick den kommunala verksamheten runt - men Álftanes har alltjämt skulder på 5,7 miljarder isländska kronor. För att få en nedskrivning kräver regeringen ett samgående med grannkommunen Garðabær.

I flera år har Álftanes haft så usla finanser att kommunen försetts med en statlig överrock. Sedan 2008 har driftskostnaderna minskat med en tredjedel, men den försämrade kommunala servicen har också lett till negativ befolkningsutveckling vilket i sin tur betyder fortsatt försämrade skatteintäkter.

Förra året gick den kommunala verksamheten inte med underskott, vilket var första gången sedan finanskrisen drabbade Island. Álftanes har dock enligt årsbokslutet skulder på 5,7 miljarder isländska kronor, vilket motsvarar drygt 2,3 miljoner per kommuninvånare. Planen är dessutom att Álftanes ska köpa badhuset och idrottshallen i stället för att hyra dem. Detta väntas på sikt förbättra ekonomin.

Vid årsskiftet väntas skulderna uppgå till 3,2 miljarder, att jämföra med 9,2 miljarder år 2009 när finanserna var som sämst.

Men för att det ska bli någon rekonstruktion har regeringen som krav att Álftanes går ihop med grannkommunen Garðabær. Överläggningar mellan kommunerna har pågått en tid och invånarna kommer enligt ett pressmeddelande att få ta ställning till ett samgående genom en folkomröstning i höst. Kommunerna har bestämt att denna ska ske samma dag som islänningarna folkomröstar om förslaget till ny grundlag.

För att unionen ska bli verklighet krävs att en majoritet i bägge kommunerna röstar ja. Utan en nedskrivning av Álftanes skulder hade utsikterna för ett ja i Garðabær sannolikt varit små.

Vid ett ja träder samgåendet i kraft vid årsskiftet. Álftanes blir då utan formell representation i Garðabærs kommunfullmäktige fram till nästa val våren 2014. I stället kommer dagens fullmäktige att utgöra en rådgivande nämnd i frågor som rör Álftanes.

Álftanes har i dag 2 419 invånare och Garðabær 11 283 invånare. Garðabær är sett till invånarantalet den sjätte största av Islands totalt 75 kommuner. Även tillsammans med Álftanes skulle Garðabær inte gå förbi femman Reykjanesbær.

Här kan du läsa mer om Álftanes.

Favoritplatser på Island - 27: Akranes

I någon bemärkelse är det lockande att säga att Island börjar utanför Reykjavík. Bergen tornar upp sig på vägen ut ur huvudstaden, samhällena blir allt glesare, 99 procent av landet ligger utanför Reykjavík.

Med omkring 6 000 invånare är Akranes en av Islands största städer. När tunneln under Hvalfjörður byggdes var många oroliga över att det skulle betyda att staden skulle utarmas när Reykjavík kom nästan en timme närmare.

Så blev det inte. Under åren före finanskrisen blev Akranes ett populärt alternativ för dem som tyckte att bostadspriserna i Reykjavíkområdet var vansinniga.

Närheten till Reykjavík märks ändå på många sätt. Här finns inget hotell och restaurangerna tycks ha bytt namn eller bommat igen mellan varje besök. Biografen är dock landets snyggaste, även om utbudet kanske inte är det bästa. Många resenärer blåser förbi på ringvägen i stället för att ta omvägen via Akranes.

Det är förstås lite synd. Akranes är nämligen det närmaste som Island kommer Rio de Janeiro. Den kilometerlånga sandstranden Langisandur är ett slags polcirkel-Copacabana. Det finns ingen karneval men väl irländska dagar. Och den som badar i Atlanten på de här breddgraderna är modig (eller dumdristig), men solbadarna flockas här under sommarens varma dagar. Kommunstyrelsen vill dessutom bygga ett soldäck på stranden. Det måste ju betyda någonting.

I ärlighetens är kanske Degerfors en bättre jämförelse med bruket utbytt mot fisket. Trots att storhetstiden sedan länge är förbi är det ändå fotbollen som dominerar. Googles översättningsverktyg brukar översätta stadens stolthet ÍA med Manchester - och det är möjligen symboliskt för hur många ser på idrotten. Här är ÍA som City och United tillsammans.

Men Akranes erbjuder en hel del även för den som inte vill doppa stortån i havet. Staden ger ändå en känsla för Island utanför Reykjavík.

Akranes främsta tillgång är havet. I klart väder skymtar Snæfjellsjökull i norr och Reykjavík i söder. Däremellan finns bara vatten och fåglar. En promenad längs med stranden är en stilla och uppfriskande upplevelse. Doften av hav och salt med berget Akrafjall i bakgrunden är lika svårslagen här som någon annanstans i landet.

Den totala bristen på charm är också något av charmen med Akranes. På ena sidan stadskärnan sköljer vågorna in över Langisandur, på andra sidan skränar fåglarna året om medan vattnet brusar mot stenarna. Däremellan ligger hamnen och en cementfabrik som knappast vinner några skönhetspoäng. Kanske är det charmen. Akranes fjäskar inte, Akranes bara är.

Den som vägrar Atlantdoppet - eller behöver värma sig efteråt - kan trösta sig med ett utmärkt badhus. Safnasvæðið á Akranesi är kanske stadens främsta turistattraktion. Här samsas ett idrottsmuseum, ett båtmuseum, ett stenmuseum, ett friluftsmuseum med byggnaden från trakten och ett bygdemuseum innehållande den sedvanliga blandningen av mer eller mindre underliga föremål från fingerborgar till personbilar. Mest intressant är kanske de uppfinningsrika tänger som den isländska kustbevakningen använde för att klippa sönder brittiska trålares nät under torskkrigen.

Ännu en anledning till att Akranes är en sympatisk upplevelse av utanför Reykjavík är just att det är så lätt att ta sig dit. Hoppa på stadsbussen Strætós linje 15 till Háholt och byt där till 57 mot Akranes. Resan från Hlemmur tar en dryg timme.

Dagens citat

"Nu befinner han sig i ett annat läge än 1996. Nu vill han vara folkets bastion mot ett paralyserat ting och en impopulär regering, den starka ledaren i osäkra tider. Nu söker han inte bara stöd hos dem som hoppas utan även hos dem som fruktar. Och nu medger han inga egna fadäser i upptakten till kraschen, det vore ett svaghetstecken. Nu jämförs det förskräckliga slaget snarare med slutet på ullbearbetning hos Álafoss."

Historikern Guðni Th. Jóhannesson i Fréttablaðið om presidenten Ólafur Ragnar Grímssons agerande under valrörelsen.

Ólafur Ragnar Grímsson som Islands svar på Alex Ferguson

Auðunn Blöndal hade i flera veckors tid försökt få Ólafur Ragnar Grímsson till sitt radioprogram FM95Blö. När presidenten väl dök upp var det helt oannonserat och som en överraskning för programledaren. Ämnet för dagen var fotboll. Experten Hjörvar Hafliðason konstaterade att Manchester Uniteds tränare Alex Ferguson hade tänkt sig att sluta efter 16 år, men ändrade sig och ledde laget till dess mest framgångsrika tid någonsin. Ólafur Ragnar Grímsson, vars favoritlag är just Manchester United sedan åren som student i Storbritannien, såg förstås uppenbara likheter - han övervägde själv först att sluta efter sexton år som statschef men lät sig sedan övertalas att kandidera på nytt. Du ser inslaget ovan.

Tredje gången gillt - Landsbankichef döms för förskringring

Haukur Þór Haraldsson döms till 18 månaders fängelse för förskingring. När banken kollapsade valde Landsbankichefen att föra över 118,5 miljoner isländska kronor från ett dotterbolag till sitt eget bankkonto. Haukur Þór Haraldsson hävdade i rätten att han ville förhindra att pengarna skulle hamna i Landsbankis konkursbo, men hans överordnade fick aldrig kännedom om transaktionen. Han fälls nu av Héraðsdómur Reykjavíkur och tvingas dessutom betala 2 miljoner i rättegångskostnader.

Det är tredje gången som Héraðsdómur Reykjavíkur dömer i samma mål. Första gången friades Haukur Þór Haraldsson, andra gången blev domen två års fängelse. Men bägge gångerna ogiltigförklarade Hæstiréttur Íslands domen och skickade tillbaka målet till lägre instans. Ena gången gällde det dokument som Héraðsdómur Reykjavíkur inte ansågs ha tagit hänsyn till, andra gången var inte domarna i målet förenliga med dess dignitet.

Den 8 oktober 2008 stod det klart att Landsbanki inte skulle överleva krisen. Det statliga övertagandet gjorde aktierna värdelösa och konkursboet framstod då som ett gapande hål utan möjligheter att ersätta fordringsägarna med några större summor. För många av de anställda hotade uppsägning och arbetslöshet när den bank som restes på den förras spillror anpassade sig till den nya vardagen utan några ambitioner för en omfattande utlandsverksamhet eller särskilt många isländska affärsmän att tjäna.

Haukur Þór Haraldsson var toppchef inom Landsbanki och styrelseordförande för NBI Holding, ett bolag registrerat på Guernsey. Bolaget hade några år tidigare använts som en dumpningsplats för aktieinnehav som Landsbanki inte ville skulle synas i den egna redovisningen.

Samma dag valde Haukur Þór Haraldsson att föra över 118 544 950 isländska kronor från NBI Holding till ett eget konto. Dagen därpå flyttade han pengarna till ett annat av sina konton i banken. Han teg om transaktionen inför sina överordnade.

I november polisanmälde banken överföringen. Förundersökningen ledde så småningom fram till ett åtal för förskingring.

Haukur Þór Haraldsson hävdade i rätten att han aldrig försökt dölja transaktionen även om han inte berättat om den. Som chef hade han kunnat dölja den om han så hade önskat.

I stället ville han rädda pengarna och förhindra att de skulle hamna i Landsbankis konkursbo. Det var enligt Haukur Þór Haraldsson ett sätt att ta ansvar för uppdraget som styrelseordförande i NBI Holding under den turbulens som rådde på finansmarknaderna. Han sade sig också ha berättat om tilltaget för flera kollegor.

Héraðsdómur Reykjavíkur underkänner dock Haukur Þór Haraldssons förklaringar. Som firmatecknare för NBI Holding hade han visserligen rätt att disponera bolagets tillgångar, men beslutet om vad som skulle hända med NBI Holdings tillgångar när Landsbanki kollapsade var inte hans att fatta. Genom att föra över pengarna till ett eget konto utan att redogöra för transaktionen undanhöll han dem dessutom för banken.

Haukur Þór Haraldsson döms nu mot sitt nekande till 18 månaders fängelse för förskingring. Han ska också stå för en tredjedel av de totala rättegångskostnaderna på sex miljoner isländska kronor.

Domen kommer att överklagas.

Här kan du läsa mer om turerna kring Haukur Þór Haraldsson och här kan du läsa domen i sin helhet.

Favoritplatser på Island - 26: Hveragerði

Den som besöker Island utan att sätta foten utanför Reykjavík har knappast upplevt landet. Medan den som besöker Island utan att sätta foten i Reykjavík klarar sig utmärkt ändå. Huvudstaden har visserligen en hel del trevliga saker att uppleva - ett knippe intressanta museer, bra restauranger, kluriga butiker, färggranna plåtfasader och utmärkta badhus - men ibland känns det som att Reykjavík är ett slags karantän eller en anpassning som ska genomgås innan besökaren släpps ut i verkligheten utanför kommunens gränser.

Hveragerði ligger en halvtimmes bussresa med Strætó från Reykjavík. Staden har drygt 2 000 invånare och utgör närmast snabbversionen av Islands geologi.

Hveragerði var länge något av en konstnärsort. I dag är det kanske främst de heta källorna som förknippas med staden. De finns nästan överallt och i alla typer - fräsande, väsande och sprutande, i stan, i bergen och i ett restaurangkök.

Växthusen täcker en ansenlig del av Hveragerðis yta. Här odlas främst blommor och grönsaker, men också bananer och andra udda grönsaker och frukter. Det senare mest för att med traditionell isländsk envishet visa att det går. I vintermörkret skapar odlingslamporna ett välkomnande sken som skymtar från de alpliknande kurvorna ned mot staden från Hellisheiði.

För att vara så litet är Hveragerði ett kompakt smörgåsbord av saker att kika på. Varmá rinner genom staden, och den som följer floden passerar flera geotermiskt aktiva områden. Några av de mest ilsket pysande och rykande källorna skapades så sent som vid 2008 års jordbävning. I centrum finns en park med flera olika heta källor med möjligheter att bada, koka ägg och baka bröd i dem.

Hótel Örk (värt ett besök bara för det på svenska skojiga namnet) har en fin badanläggning, men är ändå långt ifrån att rå på Laugaskarð. Belägen på en höjd omgiven av berg och träd samt med vidunderlig utsikt över sydkusten är det tveklöst ett av Islands allra bästa badhus. Och den som inte får nog här kan med fördel traska upp i bergen och testa de varma bäckarna i Reykjadalur.

Mer då? Tja, den som står ut med att får betar på greenerna kan spela golf. Listasafn Árnesinga brukar ha intressanta utställningar. Diversehandeln Álnavörubúðin förtjänar möjligen ett besök på grund av gratiskaffet och sloganen Frá vöggu till grafar, Från vaggan till graven. Medan Eden - en turistfälla med ett enormt utbud av souvenirer och lite växthusexotism - brann ned i somras. Eftersom stället, som ska återuppbyggas, var ett snudd på obligatoriskt stopp för alla turistbussar på sydkusten var allt betydligt billigare i macken på andra sidan gatan än i Eden.

Glasstillverkaren Kjörís håller till i Hveragerði. Även om besökare inte oannonserat får gå in och dregla i fabriken så finns smaskigheterna överallt i staden. Mjukglassen med chokladsmak rekommenderas.

Hveragerði stoltserar också med en hög andel bagerier per capita samt några bra matställen. Kjöt og kúnst lagar all mat med geotermisk energi, där ångan från heta källor leds direkt in i köket. Restaurangen på Hótel Örk är inte så tokig. Bästa övernattningstipset är dock Frost og funi, visserligen dyrare än vanliga gästhem men med bassänger, balkong över Varmá, superproper inredning och en nästan löjligt generös frukostbuffé.

Det bästa med Hveragerði är ändå naturen. Trädgårdarna är lummiga och landskapet på typiskt isländskt vis nästan löjligt fotogeniskt. Men det allra bästa är att allt kan betraktas skvalpande i Laugaskarð.

Dagens citat

Foto: Pressbild

"Vi är överens om en sak. Vi är alla övertygade om att Þóra Arnórsdóttir är vårt bästa alternativ som Islands nästa president. ... Vi har förtroende för att hon blir allas vår president, för att stå för ett konstruktivt samtal, både inom landet som med utländska folk, för att ta svåra beslut och för att bidra till sämja och samförstånd som så djupt har saknats i vårt samhälle på senare tid."

Näringsminister Katrín Júlíusdóttir skriver tillsammans med de åtta andra personerna i hennes syjunta i Fréttablaðið att de vill se Þóra Arnórsdóttir som Islands nästa president.

Borgmästarbytet: Stetsonhatt mot islandströja

När Icelandair premiärflög mellan Denver och Keflavík var borgmästaren Michael B. Hancock en av passagerarna på den första turen. I Reykjavík besökte han Höfði där han gav borgmästaren Jón Gnarr en Stetsonhatt, och själv fick Michael B. Hancock en islandströja i gåva. Även Akureyris kommunchef Eiríkur Björn Björgvinsson förärades en Stetsonhatt i samband med att ett vänortsavtal med Denver undertecknades. Michael B. Hancock fick en bokgåva och bjöds dessutom på en båttur till Hrísey. I Denver Post säger han att islänningarna låg långt efter Denver när det gällde infrastruktur. Ovan ser du hur det gick till när Jón Gnarr tog emot cowboyhatten.

Fem års fängelse för väpnade Rolexrånare

Under hot tvingade rånarna i höstas till sig 49 Rolexur till ett värde av 50 miljoner isländska kronor från en urmakare i Reykjavík. Nu har tre av de fyra rånarna av Héraðsdómur Reykjavíkur dömts till fem års fängelse. Den fjärde mannen kommer sannolikt att ställas inför rätta i Polen.

De fyra rånarna anlände till Island från Polen i mitten av oktober förra året. Tre män - 34, 35 respektive 39 år gamla - kom med flyg till Keflavík, den fjärde mannen, en 33-åring, med färjan Norræna till Seyðisfjörður. De sammanstrålade så småningom på ett hotell i Reykjavík, men de fjärde mannen valde att bo på ett annat hotell i Kópavogur.

På morgonen den 17 oktober slog rånarna till mot urmakaren Michelsen på Laugavegur i Reykjavík. Under vapenhot tvingade de till sig 49 Rolexklockor till ett sammanlagt värde av 50 miljoner isländska kronor. Butiksinnehavaren vittnade i rätten om att rånet gick snabbt och verkade välplanerat. Männen var maskerade, siktade med ett gevär mot honom och skrek get down. Räden var över inom loppet av någon minut. Butiksinnehavaren uppmanade de anställda att följa rånarnas instruktioner.

Efter två bilbyten återvände de fyra männen till hotellrummet i Kópavogur där de omsorgsfullt packade bytet i toalettpapper och plast. Därefter firade de rånet genom ett besök på det kommunala badhuset.

Trots förhöjd övervakning vid flygplatsen i Keflavík lyckades tre av männen lämna landet dagen efter rånet. Den fjärde, 33-åringen som anlände med färja, hade däremot uppgiften att stanna kvar på Island med bytet tills intensiteten i polisjakten avtagit.

Övervakningskameror hade fångat några av rånarna på bild. Eftersom ingen kände igen dem utgick polisen från att de var utländska medborgare som kommit till landet enbart för att utföra rånet och sedan lämna Island. Det skulle också vara svårt att sälja klockorna i landet.

Efter tips kunde polisen den 26 oktober gripa 33-åringen på ett hotellrum. Hos honom återfanns också rånbytet.

Rånarna ändrade sina berättelser flera gånger under rättegången. 33-åringen hävdade först att han inte kände till att det skulle röra sig om ett rån utan att den ursprungliga planen var att stjäla värdefulla klockor genom att krossa ett skyltfönster. Sedan hävdade han att han bara kopplats in för att han var en god bilförare som inte var beroende av narkotika. Hans uppgift var att köra flyktbilen men inte att delta i planeringen. I stället pekade han ut 39-åringen och 35-åringen som hjärnorna bakom rånet.

När 33-åringen vittnade under rättegången mot sina två kumpaner tog han tillbaka utpekandet. Både 39-åringen och 35-åringen hävdade i sin tur att det var 33-åringen som bar huvudansvaret.

Rätten fäster dock ingen vikt vid dessa utpekanden. Alla tre anses ha varit lika delaktiga i genomförandet av själva rånet.

33-åringen dömdes i mars av Héraðsdómur Reykjavíkur till fem års fängelse. Han fälldes också för delaktighet i fyra bilstölder. Utöver fängelsestraffet ska han betala 16 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader och skadestånd.

39-åringen och 35-åringen greps i Schweiz i februari i år och lämnades ut till Island. I går fick de sin dom. Héraðsdómur Reykjavíkur dömer även dem till fem års fängelse för rån och bilstöld. 39-åringen döms dessutom för att ha stulit fyra flaskor whisky från systembolaget i Kringlan.

De isländska myndigheterna kommer sannolikt att begära att rättegången mot den fjärde rånaren, 34-åringen, äger rum i hemlandet Polen.

Två månader senare utsattes Michelsen för ett nytt brott. Två män anlände till Keflavík från Malaysia den 15 december. Dagen därpå köpte de två Rolexklockor till ett värde av 2,2 miljoner isländska kronor. Korten som de betalade med var dock förfalskade. Samma dag smet de från en räkning på 26 800 isländska kronor för vistelsen på Hótel Leifur Eiríksson på Skólavörðustígur i Reykjavík.

Männen hävdade under rättegången att de inte kände till att betalkorten var förfalskade och försedda med stulna personuppgifter. De sade sig ha fått korten av en ockrare som de var skyldiga pengar. Han hade gett dem i uppdrag att resa runt till olika länder och där köpa värdesaker för att föra ut dem ur landet.

Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg dock att männen måste ha förstått att betalkorten var förfalskade. De dömdes därför för bedrägeri och förfalskning till nio månaders fängelse, varav sex månader villkorligt. De fick även betala rättegångskostnader på totalt 900 000 isländska kronor.

Här kan du läsa domen mot bedragarna i sin helhet och här samt här domarna mot klockrånarna.

Favoritplatser på Island - 25: Selfoss

Selfoss har det inte lätt. Att stadens huvudgata är den flitigt trafikerade ringvägen är inte ett recept för hemtrevlighet. Selfoss kniper inga utmärkelser för charm, men som en av Islands största städer utanför Reykjavíkområdet har den ändå en hel del att erbjuda.

Selfoss är något så ovanligt som en större isländsk stad utan hamn och havsläge. I stället är det floden Ölfusá som delar samhället. Under våren och sommaren är vattenflödet rejält och en promenad längs med flodbanken är inte fel. Här samlas också en hel del fåglar.

Det mesta som talar för ett besök i Selfoss är något så trist som det faktum att det går att åka kommunalt hit från Reykjavík. Staden utgjorde fram till årsskiftet det sydligaste stoppet på Strætós trafik. Från Selfoss går det sedan att fortsätta åka kollektivt till Stokkseyri och Eyrarbakki, två kustsamhällen med mer charm och saltstänk än grannstaden.

Att få turister stannar till i Islands mejerihuvudstad är kanske inte så konstigt. Selfoss stoltserar visserligen med ett utmärkt badhus, men i övrigt är det tunt med sevärdheter eller attraktioner av traditionell karaktär. I dag tycks varje fiskeläge ha ordnat ett museum för att locka besökare - men den som vill släcka sin törst efter kultur i Selfoss får nöja sig med det lilla utställningsrummet i bibliotekets nedervåning.

Men det finns andra skäl att besöka staden än att hänga på Bónus, Nettó, Hagkaup och Krónan eller gå på bio. Sunnlenska bókakaffið är en av Islands trevligaste och mest personliga bokhandlar. Bra priser, kunnig personal, massor av antikvariskt och närmast kliniskt ren från de souvenirer som trängs på hyllorna hos konkurrenterna i huvudstaden.

Selfoss är dessutom platsen för två av södra Islands bästa matställen. Menam levererar stabil thaimat i trevlig miljö. Den som fortfarande inte har fått nog av hamburgare och pommes frites kan ändå känna sig lugn - de finns också på menyn. Kaffi Krús är ett annat pålitligt alternativ med både lättare rätter, fisk, lamm och kyckling på matsedeln i ombonad och familjär stämning.

Rondellen vid bron är kanske inte Selfoss främsta turistmagnet, men på parkeringsplatsen bredvid återfinns mannen som kanske borde vara det: Gummi Vegan. Det är nämligen så innehavaren av Grænt og grillað, Guðmundur Erlendsson, är känd hos lokalbefolkningen. Från den lilla skåpbilen slevar han upp prisvärda portioner av högklassig vegetarisk mat. Hummusen är värd åtminstone en liten dikt.

Vid rondellen - med några trevliga bänkar och floden på en minuts gångavstånd - trängs dessutom ytterligare två matställen: Asiatiska Seylon och smörgåshimmelriket Hlölla Bátar. Den som fortfarande inte är nöjd följer Austurvegur, alltså ringvägen, tio minuter österut och slinker in på glassbaren Ísbúðin Íslandus. Mjölken som har använts till glassen har förmodligen tagit vägen genom mejeriet på andra sidan gatan.

Dagens citat

"Detta är en väldigt krävande sväng. Det är inte ofta som flygplatser har liten eller ingen slutsträcka. Maskinerna klarar den verkligen bra och detta har naturligtvis räknats fram och tillbaka alltsammans. Men folk blir ofta stressade när de upplever denna inflygning för första gången. Piloterna är dock erfarna och känner väl till hur man ska flyga här. Men visst, visst är detta förmodligen den svåraste flygsvängen på Island."

Hermann Halldórsson, som arbetar i kontrolltornet på flygplatsen i Ísafjörður, i Bæjarins besta om inflygningen till stadens flygplats.

Hyllade småfåglar om steget till vuxenheten

Smáfuglar i regi av Rúnar Rúnarsson är möjligen tidernas mest hyllade isländska kortfilm sedan premiären år 2008. Den har visats på åtskilliga filmfestivaler och prisats på många av dem. Smáfuglar skildrar steget mellan ungdom och vuxenhet inom loppet av en kväll. Du ser den ovan.

Vill göra nytt försök med myskoxar på Island

Ren, mink och kanin är några däggdjur som har kommit till Island genom människan. Under 1900-talet gjordes också flera försök med myskoxe, men de djur som flyttades till ön från Grönland dog av undernäring. Nu vill Snævar Valentínus Vagnsson göra ett nytt försök och har ansökt om tillstånd genom Ísafjörðurs kommun.

Det enda fyrfota däggdjuret som fanns på Island när ön koloniserades av vikingar var fjällräven. Isbjörnar har i synnerhet under hårda vintrar ibland vistats på ön, men det har aldrig rört sig om några djur som bosatt sig på Island. Så länge Island varit befolkat har också isbjörnarna behandlats som fiender.

Den första renhjorden som lyckades överleva på Island kom från Norge på 1850-talet. I dag finns omkring 3 000 renar i landet. De håller främst till på hedarna i öster, men har under senare år siktats allt längre västerut.

Även mink och kanin fick hjälp av människan - men här var det inte meningen att de skulle finnas i det vilda. Minken importerades under 1930-talet för att bygga upp en pälsindustri. Det dröjde dock inte länge innan de första djuren rymde och bildade ett bestånd som snart fanns utspritt över hela kusten. Eftersom minkarna tar mycket fåglar är de inte populära och på många håll försöker myndigheterna utrota dem.

Kaninen är i vilt tillstånd en senare företeelse. Under 1970-talet sägs de första förvildade tamkaninerna ha slagit sig ned i Reykjavík. Det rörde sig om husdjur som antingen släppts ut av ägaren eller rymt. I dag finns flera större kolonier i Reykjavík, medan mindre kolonier finns i Akureyri och på Hemön.

Men flera försök med myskoxe har gjorts. Efter första världskriget såg sig många islänningar omkring efter olika sätt att öka välståndet. Bokbindaren Ársæll Árnason, köpmannen Þorsteinn Jónsson och skepparen Kristján Kristjánsson fick år 1928 ett bidrag från alltinget på 20 000 isländska kronor för att importera myskoxe från Grönland. Innan dess hade norska jägare tillfälligt haft med sig myskoxar till Island.

I augusti år 1929 anlände de första sju djuren - kalvar där de äldre djuren skjutits. I triumf visades myskoxarna upp på Austurvöllur i Reykjavík. Förhoppningen var att de skulle bli viktiga köttdjur och därmed ge bönderna nytt hopp.

Djuren placerades vid Gunnarsholt utanför Hella. Sex av djuren dog en kort tid efter ankomsten men det sjunde klarade sig till våren 1931. Den sista myskoxen tros ha dött av en echinokockinfektion, en sjukdom som orsakas av en dvärgbandmask.

Samma år gjordes nästa försök. Den här gången importerades sju djur från Norge, men det gick inte bättre den här gången. Myskoxarna klarade vintern men sex av dem dog under våren. Ett av djuren överlevde till hösten.

Myskoxar lever främst på gräs, mossor och lavar. Den troliga dödsorsaken var bristen på variationsrik föda. Idéer om att åter försöka flytta myskoxar till Island har dykt upp då och då, men hittills inte genomförts. Snævar Valentínus Vagnsson, mest känd för att ha placerat en bomb utanför regeringsbyggnaden i Reykjavík, har nu ansökt om tillstånd för att föra in ett tiotal myskoxar från Grönland till Ísafjörðurs kommun.

Snævar Valentínus Vagnsson säger till Bæjarins Besta att han tror att det nu skulle gå att erbjuda myskoxar större möjligheter att överleva än vid tidigare försök. Han menar att det var ett misstag att importera kalvar. Årsgamla kalvar skulle i stället ha större möjligheter att klara sig.

I Västfjordarna finns enligt Snævar Valentínus Vagnsson det utrymme som djuren kräver. På sikt skulle myskoxe kunna bli en intäktskälla för kommunen både genom turism och jakt.

Faksimilerna visar hur nyheten om myskoxarna på Austurvöllur presenterades i Ísafold den 30 augusti 1929. Här kan du läsa mer om Snævar Valentínus Vagnsson.

Favoritplatser på Island - 24: Snæfjallaströnd

Under resan till Árneshreppur känns det att människan har gett upp. Det går en timme mellan de sista gårdarna i grannkommunen Kaldrananeshreppur försvinner och skelettet av den gamla sillfabriken i Djúpavík tornar upp sig i fjorden. Tanken hinner liksom svälja ensligheten, tänka att det inte ens finns några får. Så är det inte på andra sidan Drangajökull. Där kommer ensamheten krypande, gårdarna och kyrkorna flimrar förbi utanför fönstret, men här finns nästan ingenting.

Kanske är det hotellet i Djúpavík och den där extra timmen som har gjort den östra kuststräckan till ett populärt resmål. Snæfjallaströnd har däremot övergetts av både turister och boende. Den enda formella turistattraktionen är - symtomatiskt - en utställning om övergivna gårdar och brustna drömmar.

Den som svänger av väg 61 mellan Hólmavík och Ísafjörður in på väg 635 blir snart ensam. Regionen är en utpräglad utflygningsbygd men några bönder kämpar alltjämt vidare med sina får. Betet är bra men klimatet besvärligt. Närheten till Drangajökull, glaciären som snart tornar upp sig i fjärran, präglar både vädret och blickfånget.

Drangajökull är Västfjordarnas enda glaciär. 925 meter över havet är det också den enda jökeln på Island där inte högsta punkten är minst 1 000 meter över havet. Att den ändå överlever, och heller inte smälter lika snabbt som glaciärerna i söder, beror på Golfströmmens begränsade inverkan på temperaturen och närheten till Grönland.

Den grunda glaciärlagunen Kaldalón är en försmak av Drangajökull. Is, sediment och vatten skvalpar sakta mot havet. Jökelns fot är bara en timmes vandring bort. Att känna hur det för varje steg blir aningen kallare är en förunderlig upplevelse.

Efter glaciären upphör också den befolkade delen av Snæfjallaströnd när vägen slingrar sig vidare norrut. Att här för 100 år sedan bodde över 300 personer är svårbegripligt. Det går kanske att räkna till 300 strömänder i lilla Dalsá, i övrigt är det sparsamt med tecken på liv.

Kyrkan i Unaðsdalur, dit vägen är försedd med en pedagogisk återvändsgrändsskylt, byggdes 1897 och är någon gång om året platsen för en gudstjänst. Det är ungefär vad som händer här. Bortsett från de rikliga historierna om spöken som tagit de gamla gårdarna i besittning.

I Dalbær några hundra meter bort finns under sommaren kuststräckans enda fik och vandrarhem. Utställningen i Snjáfjallasetur är utöver det en ganska sorglig historielektion om svårigheterna att hålla hela Island levande. När fisket var bra greppade modiga händer årorna och styrde ut i fjorden mot öppet hav i hopp om de stora fångsterna. När de började utebli samtidigt som trålarna tog över började invånarna att lämna Snæfjallaströnd.

Trots att kusten är ett väglöst land efter Unaðsdalur och Tyrðilmýri fanns här invånare ända till 1962, medan de gårdar som hade vägförbindelse med övriga Island övergavs under 1990-talet. I dag används många av husen som sommarbostäder. Det är bara att pricka av urbaniseringen av Island på kartan: Lónseyri (övergivet på 1940-talet), Bæir (1995), Lyngholt (1986), Unaðsdalur (1994), Tyrðilmýri (1987), Hlídarhús (1932), Skarð (1938), Sandeyri (1952), Bjarnabær (1920-talet), Berjadalsá (1940), Snæfjöll (1948), Gulhúsá (1940-talet), Nes (1962), Sútarabúðir (1962), Sætún (1962), Kerlingastaðir (1962), Staðir (1954), Faxastaðir (1940-talet), Staðareyrar (1900-talet), Kollsá (1957), Höfðaströnd (1930-talet), Höfði (1956), Flæðareyri (1930-talet) och Dynjandi (1952).

När Grunnavíkurhreppur i norr 1964 gick samman med Snæfjallahreppur i söder fick den nya kommunen 56 invånare - bara sju personer var då bofasta på någon av de nordliga gårdarna. Och när den sammanslagna kommunen 30 år senare gick ihop med Ísafjarðarkaupstaður bidrog hela Snæfjallahreppur bara med tolv invånare. När Sléttuhreppur - belägen ännu längre norrut på Hornstrandir - anslöt 1995 blev tillskottet noll. Kommunen hade varit obebodd sedan 1953.

När Mýrará år 1965 blev platsen för Islands minsta vattenkraftverk var det kanske redan försent. Bara fyra gårdar var alltjämt befolkade - samt ön Æðey i bukten utanför, som fortfarande är bebodd året om.

Snæfjallaströnd är, med bara en timme från landsvägen till vägens ände, något av en snabbkurs i isländsk enslighet och avfolkning. I det ingår storslagen natur, en glaciär på nära håll, några vackra kyrkor, ett band av ödegårdar, några gäng får och mängder av fåglar.

Dagens citat

"I think we should welcome back the Vikings as having a right to reach across the ocean to the new world. It is literally allowing Iceland to turn over a new leaf. Maybe a Leif Ericson."

Finansrådgivaren Larry Short vid DWM Securities säger i News 1130 att den kanadensiska dollarn vore det bästa för Island om kronan skulle ersättas - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Zip up, pull the hood and brave the storm. In the end we know that the day returns to calm and sunshine. ... Iceland was the first country down, it was the first country up. ... We are an example of what can be done."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson i New York Times om EU och finanskrisen.

Första isländska hallonen på marknaden

En nyhet dyker upp i de isländska butikerna i sommar - de första hallonen odlade i landet. Bakom försöket står Garðyrkjustöðin Engi i Laugarás, som även odlar ovanliga grönsaker som chili, zucchini och aubergine. Under sommaren säljer ägarna frukt och grönt på en egen bondemarknad.

Garðyrkjustöðin Engi grundades 1985 och odlade först tomater och kryddörter. Odlarna i Laugarás på sydvästra Island introducerade bland annat inhemsk rucola, rosmarin, koriander, oregano och basilika på marknaden.

Sedan 1994 har all odling varit ekologisk och i dag produceras främst körsbärstomater och olika örter och sallader, men även grönsaker som kål, rovor och morötter samt körsbär och äpplen. Ägarna Sigrún Elfa Reynisdóttir och Ingólfur Guðnason säljer också ekologiska ägg från egna höns.

De senaste fyra åren har Garðyrkjustöðin Engi bjudit in till bondemarknad under sommaren. Där säljs frukt, bär, örter och grönsaker som de odlar i mindre skala. Ingólfur Guðnason berättar för Sunnlenska att ytterligare en nyhet presenteras för kunderna i år:

"Nu i början av sommaren erbjuder vi jordgubbar och senare i sommar får vi en skörd av hallon, vilket är en nyhet i isländsk trädgårdsodling. Vi erbjuder också sällsynta isländska grönsaker som aubergine, chilipeppar och zucchini."

Odlingen sker utomhus samt i varma och kalla växthus. Odlingsmarkerna och växthusen omfattar 5,6 hektar. År 2010 prisades Sigrún Elfa Reynisdóttir och Ingólfur Guðnason av kulturminister Katrín Jakobsdóttir för sina insatser för trädgårdsodling på Island.

Fälls för smuggling av tillåten narkotika

Mannen stoppades med vad han trodde var ett kilo kokain i väskan. Men det vita pulvret visade sig vara en laglig substans. Nu döms han ändå av Hæstiréttur Íslands till 15 månaders fängelse för försök till narkotikasmuggling.

Den 25-årige mannen fastnade i tullen på flygplatsen i Keflavík den 15 december 2009. När bagaget undersöktes hittade tullen ett lönnfack i resväskan. Där fanns 3,7 kilo av ett ämne som först troddes vara kokain.

Vid närmare undersökning visade sig det vita pulvret vara fluoramfetamin, en substans som då inte var narkotikaklassad på Island. Ämnet var därför lagligt att föra in i landet.

Åklagare valde ändå att åtala mannen. Han ansågs ha visat sig beredd att ta in kokain och genomfört smugglingsförsöket. Att den substans som han trodde sig ha transporterat inte var förbjuden påverkade enligt åklagaren inte mannens avsikter. Dessutom skulle fluoramfetamin betraktas som amfetamin. En expert vittnade om att fluoramfetamin var en substans vars kemiska struktur bara ändrats marginellt för att kunna undgå narkotikaklassning.

Héraðsdómur Reykjaness gick inte på samma linje. Mannen friades för smugglingsförsöket. Även den man som åtalades för att ha tagit initiativ till smugglingen friades. Han skulle ha fått 25-åringen att ta flyget till Berlin, fortsätta till Amsterdam, hämta narkotika på en angiven adress och ta med sig knarket tillbaka till Island.

Åklagaren överklagade den friande domen mot mannen till Hæstiréttur Íslands. Rätten ansåg att mannen gjort sig skyldig till försök till narkotikasmuggling eftersom han trodde att han hade ett kilo kokain i bagaget. Hade han i stället vid ankomsten till Keflavík varit medveten om och uppgivit att substansen var fluoramfetamin, som då var ett lagligt preparat, hade han gått fri eftersom ämnet var tillåtet att föra in.

Straffet blir 15 månaders fängelse. Mannen ska också betala 398 000 isländska kronor i rättegångskostnader. Fluoramfetamin är i dag narkotikaklassat på Island.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Iceland’s Of Monsters and Men aims to pull off the ultimate coup: Win the song of the summer with a wild, blustery Norse campfire sing-along. Recalling Mumford & Sons, this band’s infectious choruses will invade American ears like a Viking horde."

Boston Herald utser Of Monsters and Mens "Little Talks" till en av årets möjliga sommarplågor.

Dagens bonuscitat

"Jag uppehåller mig bara på Island ungefär 30 dagar om året och äger själv tre bilar. ... Bilen är inte köpt för mig, men jag hade den till begränsat förfogande och betalar naturligtvis skatt för det förfogandet precis som för andra utbetalningar och förmåner som jag har från bolaget."

Affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannesson i DV om den nya Range Rover Evoque ägd av ett dotterbolag till mediekoncernen 365 som han synts köra omkring i.

Inget förbud mot opinionsmätningar på valdagen

Det föreslagna förbudet mot att publicera resultat av opinionsmätningar på valdagen blir sannolikt inte verklighet. Kulturminister Katrín Jakobsdóttirs förslag får tummen ned av en majoritet i nämnden. En arbetsgrupp ska utreda det föreslagna förbudet vidare.

I förslaget till ny medielagstiftning vill Katrín Jakobsdóttir förbjuda massmedierna från att på valdagen och dagen innan publicera resultat av opinionsmätningar eller hänvisa till sådana. Bakgrunden till förslaget är att undersökningarna kan påverka väljarnas ställningstagande i vallokalen. Effekten av mätningarna kan vara att opinionsläget kan fälla avgörandet för vilket parti eller vilken kandidat som får rösten. Det finns nämligen mycket som pekar på att färre lägger sin röst på ett parti eller en person som riskerar att inte klara spärren eller tycks vara på väg att förlora.

Ett förbud ska enligt förslaget ge väljarna större utrymme att bilda sig en egen uppfattning utan att påverkas av medierapporteringen. I synnerhet mindre och nybildade partier uppges lida under opinionsmätningarnas inflytande.

Men förslaget får kritik i nämnden och når inte majoritet. Nämnden anser inte att ett förbud för medier att publicera opinionsmätningar i valrörelsens slutskede inte förhindrar att sådana uppgifter sprids ändå. Ett förbud skulle därmed kanske inte få önskad effekt.

Nämnden stänger dock inte dörren för en lag som stoppar medierapportering om opinionsmätningar under vissa perioder. Katrín Jakobsdóttir uppmanas att tillsätta en arbetsgrupp som ska utreda hur ett sådant förbud skulle kunna se ut, och även allmänt ser över regelverket för massmedier och allmänna val.

En som är kritisk mot förslaget är Ólafur Þ. Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið. Han skriver i en ledare att det inte finns några belägg för Katrín Jakobsdóttirs påståenden om massmediernas förmåga att påverka valutgången. Tvärtemot hävdar han att de undersökningar som gjorts visar att det inte finns några entydiga kopplingar mellan opinionsmätningar och valresultat. Det finns också tillfällen där låga siffror före valdagen kan tänkas ha haft den motsatta effekten och i stället ökat sympatierna för ett parti eller en kandidat.

Nedåt för Þóra Arnórsdóttir med en vecka kvar till valet

Foto: Pressbild

Den nedåtgående trenden för Þóra Arnórsdóttir fortsätter, men avståndet till Ólafur Ragnar Grímsson är inte mer än 7,6 procentenheter. Andelen osäkra är alltjämt så stor att den kan förändra utgången av presidentvalet. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Om en vecka röstar islänningarna om Ólafur Ragnar Grímsson ska få nytt förtroende som president, eller om någon av de fem utmanarna ska peta honom från posten. Hittills har kampanjen främst handlat om Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir. MMR:s väljarbarometer visar att stödet för de övriga fyra kandidaterna totalt sett är på väg uppågt, men ingen av dem är i närheten av de bägge förhandsfavoriterna.

Ólafur Ragnar Grímsson får 44,5 procent och Þóra Arnórsdóttir 36,9 procent. Det innebär att den pekar på samma tendens som den senaste mätningen från Capacent Gallup, och långt ifrån Fréttablaðiðs veckogamla undersökning där Ólafur Ragnar Grímsson hade egen majoritet och utökat försprånget till Þóra Arnórsdóttir till det dubbla.

Ólafur Ragnar Grímsson är också fortsatt den borgerliga oppositionens främsta val. Han är mest populär bland män, låginkomsttagare, personer bosatta på landsbygden samt Självständighetspartiets och Framstegspartiets sympatisörer.

För Þóra Arnórsdóttir är läget närmast spegelvänt. Hon lockar fler kvinnor, höginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet samt Socialdemokraternas, Gröna vänsterns och Ljus framtids sympatisörer.

Ari Trausti Guðmundsson får 10,1 procent, Herdís Þorgeirsdóttir 4,6 procent, Andrea Jóhanna Ólafsdóttir 2 procent och Hannes Bjarnason 1,9 procent.

Var femte tillfrågad avstod av olika skäl från att svara på undersökningen. Andelen osäkra är fortfarande så stor att den kan avgöra valutgången.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Mycket vatten har strömmat ut till havs sedan Jón Sigurðsson kom till världen här i Hrafnseyri för mer än två sekel sedan. Naturligtvis är han inte den enda påverkansfaktorn i dessa förändringar, men i minnet har Jón blivit ett slags symbol för dem alla. Det är i sig själv inte någon dålig idé, eftersom det isländska samhället på många sätt har utvecklats i den riktning som Jón ansåg mest önskvärd. Jóns betoning av religionsfrihet, yttrandefrihet och näringsfrihet har exempelvis säkerligen spelat en roll för att bana väg för dessa saker här i landet."

Professor Guðmundur Hálfdánarson i sitt nationaldagstal i Hrafnseyri om Jón Sigurðsson - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"The Iceland outlet has previously been described as 'Hipster' with old film posters lining the walls and budget burgers and shakes which are apparently the snizzle. The London post is set to open in June and will be able to accomodate 25 burger chompers with recyled furniture, retro stools and like its Icelandic cousin nostalgic posters."

London on the Inside Eat om Hamborgarabúllans öppning i London - läs mer här.

USA varnar för nattlivet i Reykjavík

Få allvarliga brott och låg risk för terrordåd. Men nattlivet i Reykjavík kan vara till besvär. Det skriver det amerikanska utrikesdepartementet i sina reserekommendationer gällande Island.

Det amerikanska utrikesdepartementet förser medborgarna med information om resmål över hela världen. Island beskrivs som en stabil demokrati med få faror för en resenär. Sjukvården och räddningstjänsten får gott betyg även om undsättning kan ta tid i glesbygden.

Departementet uppger att risken för terrordåd är låg. Detsamma gäller risken för allvarlig brottslighet. Den brottslighet som främst drabbar turister är stölder av personliga värdesaker. Dessa stölder sker ofta vid bilinbrott.

Vidare nämner departementet också vulkanutbrott och heta källor som en annan risk. Besökare uppmanas att följa anvisningar och instruktioner från guider och myndigheter.

Något mer oväntat är att utrikesdepartementet även höjer ett varningens finger för utelivet i centrala Reykjavík. Sena helgnätter kan det nämligen bli rejält stökigt - och det bör resenärerna ha i åtanke.

Mindre gap mellan Ólafur Ragnar och Þóra

Både Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir förlorar väljare. Den sittande presidenten har enligt en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV ett försprång till huvudutmanaren på 8 procentenheter. Men de kandidater som just nu lockar nya sympatisörer är Ari Trausti Guðmundsson och Herdís Þorgeirsdóttir.

En väljarbarometer publicerad i Fréttablaðið i förra veckan gav inte bara Ólafur Ragnar Grímsson egen majoritet. Han hade också utökat avståndet till Þóra Arnórsdóttir till det dubbla.

I den färska mätningen utförd av Capacent Gallup får han 44,8 procent mot hennes 37 procent. Samtidigt är andelen osäkra alltjämt tillräckligt stor för att kunna påverka valresultatet om de skulle rösta nästa lördag.

Att olika mätningar ger så olika siffror för de två storfavoriterna är anmärkningsvärt. En sak som också är värd att notera är att Självständighetspartiet av tradition brukar ligga omkring 5 procent högre i opinionsundersökningar inför ett val än det faktiska valresultatet. Ólafur Ragnar Grímsson har enligt mätningen 62 procent av oppositionens väljare bakom sig medan 60 procent av regeringspartiernas sympatisörer föredrar Þóra Arnórsdóttir. Om samma tendens gäller även presidentvalet kan det bli jämnt mellan de två.

Både Ólafur Ragnar Grímsson och Þóra Arnórsdóttir tappar dock röster jämfört med den förra gallupmätningen. Ari Trausti Guðmundsson ökar till 10,5 procent och Herdís Þorgeirsdóttir till 5,3 procent. Andrea Jóhanna Ólafsdóttir får 1,6 procent och Hannes Bjarnason 0,8 procent.

På söndag bjuder tre personer som tidigare utmanat Ólafur Ragnar Grímsson om presidentämbetet, Guðrún Pétursdóttir, Pétur Kr. Hafstein och Guðrún Agnarsdóttir, in till fika i sina hem. År 1996 kämpade de också mot varandra, men nu vill samtliga visa sitt stöd för Þóra Arnórsdóttir. Guðrún Pétursdóttir säger i Morgunblaðið att det är ett sätt att sprida värme och samhörighet, vilket underförstått inte är vad Ólafur Ragnar Grímssons kampanj anses handla om.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Vi kan tacka Eyjafjallajökull för väldigt mycket. Vi gick ut med en satsning där vi sade att Island var öppet trots Eyjafjallajökull. Vi arbetar samtidigt med att få hit turister hela året. Vi försöker att hitta sätt att locka folk ut även på landsbygden. Hittills i år har ökningen till största delen varit begränsad till huvudstadsområdet."

Sigríður Kristjánsdóttir, verksamhetschef vid Nýsköpunarmiðstöð Íslands, i Morgunblaðið om Eyjafjallajökullutbrottets positiva betydelse för turistnäringen och den ökade tillströmningen av resenärer - läs mer här.

Unnur Birna Vilhjálmsdóttir blir jurist

Unnur Birna Vilhjálmsdóttir är på väg att slutföra sin utbildning till jurist vid Háskólinn í Reykjavík. Men redan nu har en advokatbyrå anställt den 28-åriga Miss World-vinnaren. Hon har börjat arbeta på Íslenska lögfræðistofan, rapporterar Fréttablaðið.

År 2005 utsågs Unnur Birna Vilhjálmsdóttir till Miss World. Hon blev därmed den tredje islänningen som vunnit tävlingen. Efter att ha vikarierat som polis och pluggat antropologi började hon läsa juridik vid Háskólinn í Reykjavík. Hon har skjutit på examineringen eftersom hon nyligen fick sitt första barn tillsammans med Pétur Rúnar Heimisson.

Nu har hon fått jobb som jurist hos Íslenska lögfræðistofan. Juristbyrån bytte nyligen namn från Ergo. Unnur Birna Vilhjálmsdóttir är företagets första nyrekrytering efter namnbytet.

Ny bottennotering för isländsk arbetslöshet efter krisen

Över tusen personer fick nya jobb i maj. Arbetslösheten på Island backar till 5,6 procent, en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med april. Den största nedgången sker på Suðurnes, den region som drabbats hårdast av finanskrisen. Det visar nya siffror från Vinnumálastofnun.

Arbetslösheten på Island är med 5,6 procent den lägsta sedan bankkraschens effekter med full kraft slog mot arbetsmarknaden. Nedgången i maj är hela 0,9 procentenheter. Förklaringen är många nya säsongsjobb inom framför allt turistnäringen men också inom fisket.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med fortsatt positiv utveckling. I juni väntas arbetslösheten för första gången på nästan fyra år klättra ned under 5 procent.

Med en arbetslöshet på 9,4 procent är Suðurnes alltjämt den region som drabbats hårdast av krisen. Här minskar arbetslösheten med hela 1,6 procentenheter mellan april och maj. I Reykjavíkområdet är arbetslösheten 6,3 procent, Suðurland 4,2 procent, Norðurland eystra 4 procent, Austurland 2,9 procent, Vesturland 2,8 procent, Norðurland vestra 2,1 procent och Västfjordarna 2 procent.

Fem isländska kommuner har nu full sysselsättning: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Súðavíkurhreppur i Västfjordarna samt Svalbarðshreppur och Tjörneshreppur i Norðurland eystra.

De nya jobben går framför allt till män, som nu åter är arbetslösa i något lägre utsträckning än kvinnor. Både ungdoms- och långtidsarbetslösheten minskar. Fyra av tio arbetslösa har dock stått utanför arbetsmarknaden i över ett år, och nästan två tredjedelar har varit utan jobb i minst ett halvår. Även arbetslösheten bland utländska medborgare minskar.

Den största gruppen arbetslösa utgörs av personer som enbart har grundskoleutbildning. Vid maj månads utgång fanns 252 lediga platser att söka genom Vinnumálastofnun.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Island: EU:s argumentation i Icesave-tvisten är absurd

EU-kommissionens argument är absurda och ohållbara. Unionen försöker dessutom tvinga fram en statlig insättningsgaranti samtidigt som den hävdar att någon sådan inte existerar - åtminstone inte för de egna medlemsländerna. EU motbevisar därmed sin egen argumentation. Det hävdar Island i ett svar på EU-kommissionens inlaga i Icesave-tvisten.

Landsbanki väntas efter en utbetalning före månadsskiftet ha ersatt de prioriterade fordringarna på konkursboet med totalt 667 miljarder isländska kronor, vilket utgör drygt hälften av dessa fordringar. I dagsläget ser det ut som att även oprioriterade fordringsägare kan räkna med en återhämtning på några få procent från banken. Huvudförklaringen till värdeökningen på tillgångarna i konkursboet är den lyckade försäljningen av den brittiska livsmedelskedjan Iceland Foods.

Utbetalningarna kommer att fortsätta under de närmaste åren. Samtidigt närmar sig den rättegång i Eftas domstol som ska avgöra det juridiska ansvaret för insättningsgarantin. Den 18 september är ett preliminärt startdatum för den muntliga delen av rättsprocessen.

I en ny inlaga till domstolen dömer Island ut EU-kommissionens argumentation i tvisten. EU hävdar att Island inte tillämpat direktivet om insättningsgaranti på rätt sätt eftersom det i garantifonden inte fanns tillräckligt för att ersätta Icesave-sparare i Nederländerna och Storbritannien. Därför skulle staten ha skjutit till pengar.

Island hävdar att EU:s resonemang är absurt och självmotsägande. Det finns inget i EES-avtalet som säger att staten ska träda in om garantifonden kollapsar. Den kan visserligen välja att göra det, men någon sådan skyldighet finns inte. EU:s hållning medför enligt Island befängda konsekvenser. I praktiken innebär det nämligen att kommissionen argumenterar för en indirekt statlig insättningsgaranti som de själva inte tar avstånd ifrån.

Att det finns luckor i EES-avtalet kan inte läggas Island till last. EU har inte förutsett en liknande kollaps där även garantifonden går omkull och har därför inte tagit fram något sådant regelverk. Även om syftet med insättningsgarantin är att skydda spararna är det just detta som EU enligt Island har misslyckats med.

Den isländska garantifonden var korrekt utformad och avsättningarna till den följde regelverket. Islands ansvar var dock enligt inlagan enbart att utöva tillsyn - inte att ansvara för fondens medel. Detta hävdar Island är ännu en logisk omöjlighet eftersom unionen inte har haft några invändningar mot Islands tillsyn av garantifonden.

Vidare anklagar Island både EU-kommissionen och Eftas tillsynsmyndighet ESA för att inte sakligt bemöta de argument som förs fram i tvisten. I stället upprepas den argumentation för ett statligt isländskt ansvar som Island redan underkänt.

Om den isländska staten hade gått in med pengar genom lån till de tre banker som skapades ur de tre kollapsade bankernas ruiner skulle summan ha motsvarat en tredjedel av deras totala tillgångar. Om de nya bankerna hade tvingats skjuta till pengar till garantifonden efter kraschen hade konsekvensen varit ett negativt eget kapital på 419 miljarder isländska kronor. De hade med andra ord åter tvingats vända sig till staten som hade tvingats ingripa med nya nödlagar, vilket hade inneburit ytterligare en belastning för både statsfinanserna och näringslivet.

Både EU och ESA har dock genomgått en viss attitydförändring just när det gäller det statliga ansvaret. Inledningsvis hävdade framför allt ESA att det förelåg en direkt sådan skyldighet. Senare har EU och ESA betonat att Island inte tillämpat EES-avtalet på rätt sätt. Island har i sin tolkning fått stöd av de två övriga Efta-länderna Norge och Liechtenstein.

Här kan du läsa mer om Landsbanki och Icesave.