Sjómannadagurinn är sjömännens helgdag. Traditionen inleddes 1938 och har sedan dess utvecklat sig till en folkfest i fiskelägen över hela landet. Havet runt Island blir för en dag närmast tomt medan sjömännen firar iland.
Men i år blev det annorlunda. Även efter söndagen var det ovanligt glest i de isländska fiskevattnen. Branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna, LÍÚ, bestämde sig nämligen för att hålla båtarna kvar i hamn - i protest mot de föreslagna förändringarna av fiskekvotsystemet.
LÍÚ är fiskejättarnas organisation. Många mindre företag och enskilda fiskare som inte är anslutna till LÍÚ gav sig på måndagen ut som vanligt, andra har stannat i hamn för att visa sin sympati för åtgärden.
LÍÚ anser att det rör sig om ett lagligt arbetsstopp. Alla anställda i de berörda företagen får betalt som vanligt fast båtarna ligger i hamn. Om det uppstår råvarubrist inom beredningsindustrin utlovas även dessa anställda lön även om det inte finns något att göra.
Organisationen avstår från att fiska i en vecka. Under denna tid har de efterlyst samtal med regeringen för att göra upp om kvotsystemet. Den rödgröna koalitionen har nobbat alla sådana inviter så länge båtarna är kvar i hamn. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har dömt ut protestaktionen som en politisk strejk, och sådana är olagliga. Självständighetspartiet och Framstegspartiet - som är emot regeringens förslag - har däremot sagt sig ha förståelse för de långtgående åtgärderna.
En omfördelning av kvotsystemet har varit ett av Jóhanna Sigurðardóttirs viktigaste frågor som regeringschef. Ett första förslag lades redan förra våren, men fick så hård kritik att det så småningom drogs tillbaka. Propositionen presenterades utan några uträkningar bakom - när dessa väl kom visade det sig att förändringarna var så omfattande att många mindre fiskeföretag sannolikt hade tvingats i konkurs. Den omstrukturering som var ett av huvudmålen - att minska dagens kvotkoncentration där tio företag kontrollerar hälften av landets fångsträtter - skulle därmed heller inte uppnås.
I mars presenterade regeringen ett omarbetat förslag. Principerna var desamma - begränsade möjligheter till handel med kvoter för att öppna för nya företag i branschen, höjd fångstskatt och tillfälliga kvoter utfärdade på bara ett år. Systemet skulle också återspegla framgångarna i fisket. Vid sämre år skulle skatteuttaget bli lägre, under goda år högre.
LÍÚ hävdar att skattehöjningarna kommer att tvinga många företag på knä. Tillfälliga hyrkvoter blir en uppmaning till korsiktighet och slopade möjligheter till kvothandel gör investeringar riskabla. Organisationen anser dessutom att den pott som de inkallade kvoterna ska samlas i öppnar dörren för politiskt motiverade fångstkvoter.
Det anses normalt tillhöra traditionen att alltinget tar sommarledigt fyra veckor före ett presidentval. Denna tid ska vikas åt presidentvalskampanjen. Den gränsen är redan passerad, och i dag finns inget som tyder på att maratondebatten i parlamentet, som har pågått i över 40 timmar med närmare 600 inlägg, närmar sig mål. En grupp med fem ledamöter, en från varje parti, försöker enligt DV nå en kompromiss om kvotfrågan, men detta har hittills misslyckats.
Debatten avbröts för dagen vid tvåtiden i natt. Då hade Gröna vänsterns Björn Valur Gíslason antytt att Självständighetspartiets Jón Gunnarsson skulle ha varit berusad i alltingets talarstol.
En majoritet av islänningarna står bakom ett förändrat fiskekvotsystem. För regeringen är det också en symbolfråga av stor vikt. De största företagen är maktfaktorer med Självständighetspartiet och Morgunblaðið som förlängda armar. För Jóhanna Sigurðardóttir vore ett nytt kvotsystem ett sätt att bryta denna marknadsdominans och maktkoncentration.
Samtidigt går det inte att komma ifrån att de förslag som lagts varit dåligt beredda. Regeringen har redan backat på flera punkter, men för att kunna nå en bred uppgörelse i alltinget krävs sannolikt så många reträtter att inte mycket återstår av de ursprungliga intentionerna. Problemet för Jóhanna Sigurðardóttir är att förändringarna har varit politiskt motiverade men inte ekonomiskt förankrade - även om många islänningar är för ett nytt kvotsystem vill heller ingen riskera landets ryggradsnäring.
Jóhanna Sigurðardóttir dömer ut LÍÚ:s taktik som propaganda vars enda syfte är att inte släppa fram fler till fiskgrytorna. LÍÚ hävdar å sin sida att regeringen håller på att förbereda undergången för ett världsunikt fiske som drivs på marknadsmässiga villkor utan statsbidrag och som premierar hållbarhet och långsiktighet. Ett resultat av detta är exempelvis en förestående MSC-klassificering av all isländsk torsk och kolja.
Tusentals fiskare kommer i dag att segla till Reykjavík från bland annat Hemön och Grindavík för att protestera. Bland anställda finns det uppgifter om att vissa deltar för att de känner sig tvungna men egentligen inte står bakom LÍÚ:s hållning. Men många landsbygdskommuner, där branschjättarna har verksamhet, och både större och mindre företag sluter upp bakom protestaktionen. Under tiden pågår maktkampen - i alltinget och utanför.
Här kan du läsa mer om förslaget till ny fiskepolitik.
