Det blev tomt i plånboken men folkhälsan förbättrades. När finanskrisen drabbade Island minskade konsumtionen av cigaretter, alkohol, snabbmat, läsk och godis. Samtidigt ökade konsumtionen av fiskleverolja medan solariebesök blev mer sällsynta. Slutsatsen i en studie genomförd av Háskóli Íslands, Princeton University, Robert Wood Johnson Medical Center och Rider University är därför att krisen hade en positiv inverkan på islänningarnas hälsa.I studien hävdar forskarna att den djupa ekonomiska kris som drabbade Island hösten 2008 på många sätt har varit positiv för nationen. Visserligen orsakade bankkraschen enorma ekonomiska problem, men mindre pengar i plånboken betyder i regel också mindre pengar till onyttigheter. En sådan inverkan är enligt Huffington Post inte helt ovanlig - ekonomiska svårigheter går ofta hand i hand med en mer hälsosam livsstil.
År 2007 rökte 19 procent av islänningarna dagligen. Tre år senare hade antalet regelbundet rökande minskat till 14,2 procent. Flera skattehöjningar på tobak i samband med krisen kan ha bidragit till att minska konsumtionen. Detsamma kan gälla intaget av alkohol, som också sjunkit under de senaste åren.
Ekonomin tros vara huvudförklaringen till att konsumtionen av snabbmat, läsk och godis minskat. Det har dock även konsumtionen av frukt och grönsaker gjort, men inte till en sådan nivå att den sammantagna utvecklingen inte är positiv för folkhälsan.
Solariebesöken har blivit färre samtidigt som fler sover bättre och konsumtionen av nyttig fiskleverolja ökar. Tinna Laufrey Ásgeirsdóttir, lektor i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att levnadsvanorna totalt sett har förbättrats tack vare krisen:
"Hälsan har allmänt sett förändrats till det bättre. Till exempelvis har alla hälsobeteenden som är negativa som vi mäter här minskat. Och de hälsobeteenden som är positiva har förändrats mycket lite eller till och med till det bättre."Lägre intäkter och högre priser är enligt Tinna Laufrey Ásgeirsdóttir förklaringen till den hälsosammare livsstilen. Men hon säger till Vísir att det också handlar om konsumtionsmönster:
"Folk minskar kostsamma hälsobeteenden mycket mer gällande ohälsosamma varuslag än hälsosamma."Enligt en undersökning utförd i våras på uppdrag av Embætti Landlæknis är det alltjämt 14,2 procent av islänningarna som uppger att de röker regelbundet. Rökandet är mest utbrett i åldern 18 till 34 år. Män röker i större utsträckning än kvinnor. Fler rökare än genomsnittet återfinns också bland låginkomsttagare, grundskoleutbildade och hushåll utan barn.
Här kan du läsa mer om rökning.
