Hela 90 procent av islänningarna tror att regeringen döljer information som är av intresse för allmänheten. Misstankarna om bristande ärlighet är nästan lika stora för departement och kommunfullmäktige. Det visar en gallupmätning utförd på uppdrag av Háskóli Íslands, skriver Morgunblaðið.Alltinget befinner sig i en politisk förtroendekris. Bara var tionde islänning litar på parlamentets folkvalda, och trots att det snart har gått fyra år sedan finanskrisen pekar utvecklingen fortfarande nedåt.
Den utbredda misstron återspeglade sig också i debatten om presidentvalet, där flera kandidater talade om möjligheterna att närmast göra statschefen till en politisk pådrivare - idéer som kanske inte hade cirkulerat om inte dagens parlament präglats av skyttegravspolitik och en splittrad regering utan större möjligheter att bedriva sin egen politik.
Nio av tio islänningar tror också att regeringen döljer information för allmänheten rörande viktiga miljö-, hälso-, utbildnings- och välfärdsfrågor. Av dessa tror 50 procent att hemlighetsmakeriet är vanligt, medan 40 procent har uppfattningen att det sker ibland. Bara 10 procent tror att regeringen alltid spelar med öppna kort.
Siffrorna var inte mycket bättre för andra tunga samhällsinstitutioner. Hela 88 procent anser att departementen förtiger avgörande upplysningar. Samma uppfattning har 80 procent av de tillfrågade om statliga tillsynsmyndigheter, 78 procent om kommunerna och 76 procent om statliga serviceorgan.
Nästan lika omfattande var misstron mot sättet att hantera för skattebetalarna viktig information. Totalt svarade 81 procent att regeringen ibland eller ofta döljer upplysningar av avgörande karaktär. För departementen var siffran ännu högre, 82 procent, medan 75 procent har samma uppfattning om kommunerna, 73 procent av de statliga serviceorganen och 71 procent av de statliga tillsynsmyndigheterna.
