Den 20 oktober folkomröstar islänningarna om sex nyckelavsnitt i konstitutionen. Folkomröstningen är en följd av det utkast till ny grundlag som ett 25 personer starkt råd presenterade förra året. Förtidsröstningen börjar dock redan i dag.
Förslaget och sättet det tagits fram på har varit omstritt. Det val där de 25 ledamöterna i grundlagstinget utsågs ogiltigförklarades. I stället gav regeringen samma mandat till ett råd med samma deltagare - men inrikesminister Ögmundur Jónasson röstade inte för förslaget som kunde uppfattas som ett sätt att gå runt landets högsta domstol.
I alltinget har Självständighetspartiet hela tiden varit emot förfarandet. Framstegspartiet var våren 2009 en av initiativtagarna till en översyn av grundlagen, men har sedan dess svängt i frågan.
En annan motståndare är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. När han den 1 augusti i år i alltinget installerades för en femte period som Islands statschef gick han på nytt till angrepp mot regeringen. I sitt tal kritiserade han den rödgröna koalitionen för att inte söka samförstånd om förändringarna. Han sade att de förändringar som tidigare gjorts hade gjorts med brett stöd, och inte varit föremål för partipolitiska konflikter.
Men Ólafur Ragnar Grímsson hävdade också att det inte behövdes några förändringar i grundlagen. Tvärtom hade konstitutionen visat sig vara den grundbult i samhället som stod pall för de chockvågor som drog in över landet i samband med bankkraschen. Han sade att inget annat folk hade haft samma möjligheter att påverka den politiska utvecklingen genom allmänna val - inte mindre än fem gånger hade islänningarna fått folkomrösta efter krisen; två gånger om Icesave, en gång till alltinget, en gång till kommunerna och en gång till presidentämbetet.
Ólafur Ragnar Grímsson nämnde pikant nog inte det ogiltigförklarade valet till grundlagsrådet.
Folkomröstningen har av den borgerliga oppositionen dömts ut som en dyr opinionsundersökning. Efter omröstningen ska alltinget börja behandla förslaget - men det finns inget som säger att folkets åsikter måste respekteras.
Frågorna har också fått kritik för att kunna tolkas på flera olika sätt. Det islänningarna ska ta ställning till är om grundlagsrådets förslag ska utgöra grunden i en ny konstitution, om naturtillgångar som inte är i privat ägo ska förklaras vara allmän egendom, om konstitutionen ska omfatta statskyrkan, om personval till alltinget ska tillåtas i högre utsträckning, om viktningen mellan valkretsar ska slopas så att alla röster blir lika mycket värda samt om det i grundlagen ska finnas möjligheter för allmänheten att tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga.
Här kan du läsa mer om folkomröstningen och Ólafur Ragnar Grímssons motstånd mot en ny grundlag.
