Den 18 mars 2003, två dagar för invasionen av Irak, kablade CNN ut Islands ställningstagande över världen. Nationen hade bestämt sig för att backa upp ockupationen. Beskedet kom som en överraskning både för islänningarna och regeringen.
När Davíð Oddsson och Halldór Ásgrímsson tog ställning för invasionen var det med antagandet att Islands val inte skulle bli offentligt. Men i jakten på legitimitet för det militära ingripandet publicerade USA namnen på alla de länder som backade upp ockupationen.
Utanríkisráðuneytið har publicerat flera tidigare sekretessbelagda dokument om Irakagerandet, och Fréttatíminn har dessutom nosat upp ytterligare några papper. Där framgår att juridisk expertis vid utrikesdepartementet varnade för att invasionen kunde stå i strid med folkrätten. Regeringen valde ändå att bortse från frågetecknen. Att visa sitt stöd för USA i den känsliga frågan bedömdes nämligen öka sannolikheten för att Nato-basen i Keflavík skulle få leva vidare.
I FN:s säkerhetsråd motiverade Island stödet till USA så här:
"Iceland has given its political support to the coalition of states for the immediate disarmament of Iraq. This is due to our conviction that action was necessary to ensure an implementation of all relevant UN resolutions regarding the disarmament of Iraq."Island bidrog även aktivt till invasionen av Irak. Under två månader deltog två sprängämnesexperter från Landhelgisgæslan och i två och ett halvt år fanns en person som arbetade med information och utbildning på plats. Våren 2004 bekostade Island dessutom åtta eller nio flyg från Slovenien till Irak med vapen, ammunition och annan utrustning. Resorna kostade 500 000 euro. Det framgår av utrikesminister Össur Skarphéðinssons svar på en interpellation i alltinget.
Trots att Island saknar armé var beslutet inte lätt att fatta. Det sade den isländska delegation som träffade Heather Conley, USA:s biträdande utrikesminister, i Washington i mars 2003. Stödet var ett politiskt vågspel med tanke på det nära förestående alltingsvalet. Dessutom skulle det öka risken för att Island skulle utsättas för terrorattacker.
Heather Conley uttryckte sin förståelse för den isländska oron. Keflavík-basens existens diskuterades inte direkt, men hon sade att Islands stöd stärkte banden mellan länderna.
Davíð Oddssons och Halldór Ásgrímssons beslut fick inte önskad effekt. Tre år senare meddelade USA att Nato-basen i Keflavík skulle stängas och Iceland Defense Force läggas ned.
Att Island vid tiden för tillbakadragandet hösten 2007 bara hade en person på plats i Irak väckte viss uppmärksamhet hos amerikanska komiker - du kan se deras tolkningar av beslutet här.
