Flygplatsens läge vid Vatnsmýrin i centrala Reykjavík har varit en stridsfråga i flera årtionden. Kommunens nuvarande styre vill ha bort flygplatsen och antingen bygga nytt utanför stadskärnan eller - helst - flytta inrikestrafiken till Keflavík. På önskelistan men avlägset i verkligheten finns tanken om att huvudstaden och den internationella flygplatsen skulle länkas samman med hjälp av snabbtåg, men det är en dröm som det inte kommer finnas resurser att förverkliga inom åtminstone det närmaste årtiondet.
Regeringen vill däremot ha kvar flygplatsen i Reykjavík. Att bygga nytt är oerhört kostsamt samtidigt som Keflavík för majoriteten innebär längre och dyrare resor. I en motion kräver tolv alltingsledamöter hemmahörande i Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Socialdemokraterna att Reykjavík fortsätter att utgöra navet för inrikesflyget.
Eftersom kommunen styr detaljplanen kan regeringen inte köra över flygplatsmotståndarna inom Socialdemokraterna och Bästa partiet. Målet för kommunen är alltjämt att gradvis avveckla flygplatsen. Landningsbanan som går från norr till söder ska stängas år 2016 och den kvarvarande banan senast 2024. Att avvecklingen av den ena banan gör flygplatsen mindre användbar är något som koalitionen i Reykjavík inte riktigt verkar hålla med om. Hjálmar Sveinsson säger i Morgunblaðið att piloterna är vana att lyfta och landa vid svårare omständigheter, som i Ísafjörður och på Grönland.
Inrikesminister Ögmundur Jónasson kallar i Fréttablaðið kommunens inställning för oresonlig. Han anser att flygplatsen i Reykjavík fyller en viktig samhällsfunktion som ännu inte kommit fram i debatten. Vulkanutbrott skulle kunna göra flygplatsen i Keflavík obrukbar, och då är det nödvändigt att ha tillgång till en flygplats i huvudstadsregionen.
Konsekvenserna av en flytt till Keflavík skulle enligt KPMG:s rapport bli stora. Bara hälften av turerna skulle bli kvar när fler resenärer skulle ta bilen i stället för flyget. Och tre av dagens inrikeslinjer - till Höfn, Västmannaöarna och Ísafjörður - skulle läggas ned medan linjen till Bíldudalur skulle behöva ytterligare statligt stöd för att inte gå samma öde till mötes.
Konsekvenserna av en flytt till Keflavík skulle enligt KPMG:s rapport bli stora. Bara hälften av turerna skulle bli kvar när fler resenärer skulle ta bilen i stället för flyget. Och tre av dagens inrikeslinjer - till Höfn, Västmannaöarna och Ísafjörður - skulle läggas ned medan linjen till Bíldudalur skulle behöva ytterligare statligt stöd för att inte gå samma öde till mötes.
Rapporten är utförd på uppdrag av sju berörda kommuner, Vesturbyggð, Ísafjarðarbær, Akureyrarbær, Fljótsdalshérað, Fjarðabyggð, Hornafjörður och Vestmannaeyjabær. Slutsatsen är att avståndet mellan huvudstaden och landsbygden skulle öka, näringslivets villkor skulle försämras, kostnaderna för sjuktransporter skulle stiga och patientsäkerheten minska med längre restid till de stora sjukhusen i Reykjavíkområdet. Detta gäller i synnerhet universitetssjukhuset Landspítali där valet av plats gjorts på grund av närheten till flygfältet.
Förra året gjordes drygt 800 000 resor med inrikesflyget. På vissa sträckor skulle bortfallet av passagerare vid en flytt till Keflavík bli 40 procent. I undersökningen uppger hela 85 procent att de skulle flyga mer sällan om planen i stället landade i Keflavík. På tre av linjerna skulle därmed passagerarunderlaget bli så litet att trafiken inte längre skulle bära sig. Och vad gäller Bíldudalur, den i särklass minsta flygplatsen i undersökningen med bara drygt 3 000 resenärer om året, skulle den trafik som redan i dag drivs med stora statliga bidrag behöva ännu större tillskott.
Flytten till Keflavík skulle för samtliga landsbygdsresenärer innebära ökade restider med minst en halvtimme. Den skulle också göra det dyrare att ta flyget - totalt 6 till 7 miljarder isländska kronor om året. Enda rutten som skulle behålla konkurrenskraften närmast intakt är Egilsstaðir, där avståndet alltjämt skulle göra flyget till ett tidsbesparande alternativ.
Även kulturlivet skulle enligt rapporten påverkas negativt av en flytt. Banden mellan Reykjavík och övriga landet skulle försvagas. Detsamma gäller också näringslivet.
En flytt skulle också kunna bidra till utflyttningen från landsbygden. Närheten till samhällsservice är avgörande för valet av bostadsort. Med sämre tillgänglighet till det utbud av tjänster som bara finns i Reykjavík skulle möjligen fler välja att överge glesbygden.
Tillgången till akut- och specialistsjukvård är en annan av nyckelfrågorna. Varje år sker i snitt 460 sjuktransporter med flyg till Reykjavík. Landspítali, som är landets mest avancerade sjukhus, ligger bara minuter från flygplatsen. Dessa kan ibland vara avgörande. En läkare i Akureyri vittnar i rapporten om att det vid åtminstone två fall förra året handlade om några få minuter för att rädda livet på patienten. Restiden mellan Keflavík och Reykjavík skulle därför kunna kosta människoliv.
Helikopter döms i rapporten ut som ett alternativ till ambulansflyget. För att inte äventyra vårdkvaliteten borde i så fall en flytt av inrikesflyget till Keflavík också medföra att ett nytt akutsjukhus med hög kompetens skulle byggas i nära anslutning till den internationella flygplatsen.
Här kan du läsa mer om flygplatsfrågan.
