fredag 28 september 2012

Gästblogg: Ett semesterminne

Foto: Harry Tunong
Efter en underbar vecka så var vi på väg upp till Seyðisfjörður för att ta båten hem.Men först hade vi några stopp på vägen dit.
Vi stannade vid Reynisfjara gardar och bodde i en underbar stuga med magnifik utsikt över stranden.
Havet dånade som ett godståg i hög hastighet, det hade blåst kraftigt ett par dagar,vågorna var sådana som jag aldrig sett maken till.
Vi gick ned till stranden första dagen och vandrade längs den svarta stranden bort mot Reynisfjara drängar. Där innanför dem på stranden fanns en märklig grotta som vi besökte.

Dag nummer två så beslöt vi oss för att ta stövlar på, för hustrun hade blivit något blöt om fötterna dagen innan då vattnet sköjt över hennes skor.
Vi gick ungefär samma väg och kom fram till platsen där grottan befann sig strax bakom en utskjutande del av stranden. Vi såg lunnefåglar och vädret var underbart.
Jag tyckte dock det verkade lite farligt att runda udden och vi sa att vi går hemåt. Ett sista kort ville jag ändå ta på de mäktiga vågorna som dundrade in.

Det kunde verkligen ha blivit mitt sista kort. När jag vände mig om efter att ha tagit kortet så var vi plötsligt omgivna av skummande vatten upp över låren.
I nästa ögonblick försvann fästet under fötterna på mig, och när vågen slog mot klippväggen och gick ut igen så låg jag plötsligt i vattnet. Hustrun stod närmare klippväggen och fick tag i något att hålla sig i och fick även tag i mig.

Några tyska turister stod en bit ifrån och sprang fram mot oss och undrade hur det gick. Ja vi blev blöta svarade vi.
På väg tillbaka mot vår stuga så gick vi förbi skyltarna med varningstexter om oberäkniliga höga vågor och farliga strömmar på platsen.

När vi nämnde vår incident för uthyraren av stugor så sa han att vi var verkligen inte de första som blivit blöta på den stranden, men att trots att så många besöker platsen varje säsong så är svårare olyckor inte vanliga. Det var tre år sedan någon omkommit där.

Vi vill tacka Islänningarna för deras trevliga bemötande, och samtidigt råda er som står i färd med att besöka ön för första gången.
Läs skyltar och förhör er om risker innan ni beger er ut.

Kameran gick inte att rädda men SD kortet behöll sin information som tur var. Det blev det sista kortet jag tog med den kameran.
Hoppas kunna ta fler kort med min nya kamera som är vattentät och stötsäker.

Harry Tunong