När de första nordborna befolkade Island under 800-talet fanns bara ett annat däggdjur som vandrade omkring på ön, fjällräven. Djuret har tagit sig till Island genom att antingen driva på havsis eller vandrat över under kalla perioder när isen nästan skapat en landtunga över till Grönland.
Islands isolerade läge har gjort att forskarna länge antagit att fjällräven länge levt synnerligen isolerat, och att det bestånd som i dag finns på Island utvecklats från ett litet antal djur som hamnat på ön.
Nya rön visar dock att fjällräven inte varit isolerad så länge som tidigare trott. Forskare har nämligen återfunnit fem haplotyper på ön. En haplotyp är en grupp av gener eller genetiska markörer som ärvs - och dessa fem variationer indikerar att djur från många olika ursprung nu utgör den isländska stammen.
Forskarna har undersökt sjutton rävkadaver daterade från 800-talets andra hälft till 1100-talet. Där återfinns bara en haplotyp. Att de fyra återstående haplotyperna ska ha kunnat utvecklas sedan dess håller forskarna för uteslutet. Tiden anses vara alldeles för knapp.
I stället tros den lilla istiden, som inträffade för omkring 800 år sedan, vara förklaringen. Fjällräv från flera olika håll tros då ha använt isen för att vandra eller segla på havsis och på så sätt ta sig till Island. Det genetiska arvet som dessa djur förde med sig avspeglar sig enligt forskarna än i dag i den genetiska variation som finns i dagens bestånd.
