Importförbud mot isländsk makrill och andra arter samt landningsförbud i hamnar inom EU. Så lyder huvuddragen i de sanktioner riktade mot Island och Färöarna som Europaparlamentet klubbade i går. Unionen trappar nu upp makrillkriget - men Island svarar med att kalla åtgärderna olagliga och skyller misslyckandet på Norge. Beslutet sägs även innebära att klimatet för de redan fiaskoartade förhandlingarna om isländskt EU-medlemskap försämras ytterligare.Vid ett möte i London i september möttes Island, Färöarna, Norge och EU för att ännu en gång försöka komma överens om kvoter för makrillfisket i Nordatlanten. Som väntat stod parterna alldeles för långt ifrån varandra. Island, som väntade i tio års tid innan EU gav landet en plats vid förhandlingsbordet, kräver 16 procent av den totala kvoten men erbjöds 7 procent.
Efter mötet skyllde parterna på varandra. Norges fiskeminister Lisbeth Berg-Hansen sade till NRK att Island och Färöarna hade orealistiska krav och saknade vilja att förhandla. Även Norge planerar nu sanktioner mot örikena.
Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon skyller i stället misslyckandet främst på Norge. I ett uttalande anklagar han Norge för att sakna flexibilitet och kompromissvilja. Han skriver bland annat att Island i väntan på en gemensam överenskommelse föreslagit att samtliga inblandade skulle avstå från 20 procent av det egna fisket för att inte riskera makrillfiskets hållbarhet, men att detta avfärdades kategoriskt.
Steingrímur J. Sigfússon beklagade nyligen i en intervju med Vísir att förhandlingarna om EU-medlemskap dragit ut på tiden och ännu inte lett till några som helst konkreta resultat. Om de nya sanktionerna - som väntas behandlas av ministerrådet under oktober - genomförs kommer förhandlingsklimatet enligt statsrådet att bli ännu sämre och ogenomträngligare. Steingrímur J. Sigfússon säger till Vísir att han förundras över att EU:s och Norges syn på rättvisa är att ensidigt tilldela sig själva över 90 procent av makrillkvoten, och sedan låta Island, Färöarna och Ryssland dela på det som blir över:
"Det är i sig bra att Europeiska unionen bekymrar sig över hållbart fiske, men de har själva lång väg dit. Jag har inga synpunkter på det. ... Men de känner inte islänningarna väl om de tror att vi viker ned oss efter detta beslut."Sanktionerna är enligt ett pressmeddelande trots allt lindrigare än de som tidigare diskuterats. De kan täcka makrill, plattfisk och sill, men inte exempelvis torsk och kolja. Såväl regeringen som branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmannas ordförande Friðrik J. Arngrímsson anser ändå att de står i strid mot EES-avtalet. Han säger till Vísir att han inte heller fruktar att EU ska försöka få importförbudet att omfatta fler arter:
"Islänningarnas fiske vilar på samma grund som EU:s fiske. De bygger på samma internationella regler."Helgi Áss Grétarsson, lektor i juridik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att han inte är förvånad över att tvisten om makrillfisket ser ut att bli långvarig. Han tror inte på en snar lösning av konflikten, och anser att det isländska fisket är lika lagligt som det EU och Norge bedriver. På den punkten hävdar han att unionens argumentation är tunn samtidigt som Islands sak blir starkare av att en tredjedel av beståndet befinner sig i egna vatten under en del av året:
"I ett historiskt perspektiv är det helt normalt att det tar sin tid och att det är dramatik kring dessa saker. Jag skulle inte vara alltför optimistisk om att ett avtal nås denna gång. ... Reglerna är i vissa avseenden så oklara att kustriken kan sätta ensidiga kvoter när omständigheterna förändras. Det finns inga utvägar till att tvinga fram någon slutsats. Detta är bara en förhandlingssak."Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson tog upp makrilltvisten i alltinget i går kväll. Han talade om "kalla hälsningar" från EU och att det blivit dags för Island att svara med samma mynt, att fördöma unionen för det utrotningsfiske som flera av dess medlemsstater praktiserar. Han ansåg att det var pinsamt av EU att tala om hållbart fiske, och att Island på inga villkor fick låta den egna fiskepolitiken styras av en sammanslutning som visat sig vara så usel på att förhindra utfiskning.
Parterna möts på nytt i oktober för att diskutera 2013 års fiske. I dagsläget finns inget som talar för att någon överenskommelse ska kunna uppnås. De sanktioner som EU nu hotar med skulle få begränsad effekt för Island, samtidigt som det faktum att makrillen rör sig allt längre norrut ökar styrkan i färingarnas och islänningarnas argument.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
