Markägarna vid Geysir går samman för att utveckla området. Målet är att locka ännu fler turister till de heta källorna. Men för att finansiera satsningen överväger markägarna att börja ta betalt av alla besökare. Först tänker de uppvakta staten för att få pengar till investeringarna.Området vid Geysir är i dag närmast ett lapptäcke av olika ägare. Staten kontrollerar 35 procent av marken - däribland källorna Geysir, Strokkur och Blesi - medan privata ägare kontrollerar 65 procent.
Staten har vid flera tillfällen varit på väg att köpa ut de privata markägarna, men de senaste försöken strandade år 2008 i samband med finanskraschen. Sedan dess har frågan av kostnadsskäl haft lägre prioritet.
Geysir är en av Islands populäraste turistattraktioner. Tre av fyra utländska turister besöker området, som beräknas ha omkring en halv miljon gäster varje år.
Umhverfisstofnun har vid flera tillfällen larmat om bristande tillsyn vid området och även rödlistat det, vilket innebär att skyddsbehovet är akut. Stora naturvärden riskerar att gå om intet om inte besökarna kan förmås att respektera de regler som finns. Många besökare skräpar ned och kastar saker i de heta källorna. Vissa använder tvål för att få Geysir att eruptera.
Staten har också försökt fridlysa området, men i stället hamnat i en utdragen fejd med kommunen. Den vill inte acceptera fridlysningen eftersom alla markägare inte står bakom den.
Nu har markägarna gått ihop i en förening. Syftet med föreningen är att skydda och utveckla området, uppger Dagskráin.
Planen är att pumpa in stora pengar i investeringar och underhåll. Geysir ska året runt fortsätta vara en av Islands populäraste turistattraktioner och markägarna ska sörja för att området skyddas samtidigt som besökarnas säkerhet förbättras. Detta ska bland annat ske genom bättre stigar i området. En tävling ska utlysas för att få in förslag på hur platsen ska förändras.
Markägarna tänker höra av sig till staten för att antingen inleda ett samarbete eller få bidrag till investeringar. Drífa Kristjánsdóttir, kommunalråd i Bláskógabyggð, säger i Fréttablaðið att staten bjöds in till föreningen men valde att ställa sig utanför.
Tanken är att satsningen ska skapa sex till tio nya arbetstillfällen. För att finansiera allt överväger markägarna att börja ta betalt av besökarna. De kan visserligen inte blockera Geysir och Strokkur eftersom de ligger på statlig mark, men de kan göra det omöjligt för gästerna att komma nära de heta källorna.
Garðar Eiríksson, talesperson för markägarna, säger i Fréttablaðið att frågan om inträde för att beskåda ett naturfenomen är naturlig för många besökare:
"Vi gjorde serviceundersökningar i området i somras. Det går att säga som så att många turister ställer sig undrande till att det över huvud taget inte tas ut några avgifter på turistområden på Island."Ett stopp vid Geysir ingår bland annat i den populära bussturen genom den så kallade gyllene cirkeln. Tidigare var ett stopp vid vulkankratersjön Kerið också ett givet inslag i resorna, men det försvann när markägarna inhägnade året och började kräva betalt av alla turistbussar.
Något liknande lär knappast ske med Geysir. Platsen är för känd för att den utan vidare ska kunna försvinna ur utflyktsprogrammen. Det gör också att markägarna har råd att spela ett högt spel - ett inhägnat och oåtkomligt Geysir skulle bli en statsangelägenhet där regeringen skulle kunna tvingas att öppna plånboken och gå in och köpa loss området för en rejäl slant.
Här kan du läsa mer om debatten om Kerið.
