I år beräknas budgetunderskottet landa på 25,8 miljarder isländska kronor, det i särklass minsta gapet sedan finanskrisen drabbade Island. För 2013 budgeterar regeringen med ett underskott på 2,8 miljarder, medan Oddný G. Harðardóttir räknar med att alla hål i statskassan ska vara igensydda till 2014 års budget.
Budgeten presenterades i går när alltingets höstsession inleddes. Ett fåtal demonstranter protesterade mot de folkvalda på torget Austurvöllur i Reykjavík. Till skillnad från tidigare öppningsceremonier förekom ingen äggkastning eller andra fysiska angrepp mot alltingspolitikerna.
Årets budget innehåller fler satsningar och färre nedskärningar än den rödgröna koalitionens tidigare budgetar. Oddný G. Harðardóttir siktar alltjämt på att höja momsen för hotellövernattningar från 7 till 25,5 procent. Branschen har rasat mot den planerade ökningen och hävdar att Islands attraktionskraft som turistdestination kommer att minska avsevärt när det blir allt dyrare att sova på hotell, gästhem och andra som tar emot turister.
Oddný G. Harðardóttir backar inte från skattehöjningen. Däremot sade hon i går att hon kunde tänka sig att införa den senare än hittills planerat för att ge branschen större möjligheter att anpassa sig efter de nya villkoren. Det var tidigare tänkt att momsen skulle höjas från och med den 1 maj nästa år.
Hon öppnar nu dörren för att genomföra skatten något senare. Branschen har nämligen även klagat på bristande framförhållning från regeringens sida eftersom många företag inom turistnäringen arbetar med långtidsavtal som i dagsläget skulle innebära att de inte kan ta ut skattehöjningen av kunderna, utan i stället skulle riskera att få bära hela kostnaden på egen hand.
Oddný G. Harðardóttir räknar med att hotellskatten ska ge staten 3,5 miljarder kronor i intäkter årligen.
I budgeten räknar Oddný G. Harðardóttir även med att sälja statliga andelar i finansbolag till ett värde av 8,6 miljarder isländska kronor. Vilka företag det gäller är oklart, men det ryktas om att regeringen avser att börja portionera ut statens aktier i Landsbanki. Pengarna har öronmärkts för investeringar i infrastruktur, forskning och utveckling samt glesbygdsåtgärder.
Bankskatten, som betalas av företag inom finanssektorn, väntas i år dra in 3,3 miljarder till staten. Nästa år höjs den med ytterligare 800 miljoner. I stället för att låta den styras av bolagens vinster utan av deras löner väntas skatten stiga i takt med att finansanställdas inkomster ökar. Indirekt blir detta också ett sätt för regeringen att möta bonusar och löneökningar hos privatbankerna.
I samband med finanskrisen infördes tillfälliga skatter för förbrukning av kol och energi. Dessa permanentas nu och väntas dra in 5,9 miljarder nästa år.
Att röka blir nästa år ännu dyrare. Tobaksskatten höjs ännu en gång - nu med 15 procent - medan skatten för nässnus dubblas för andra gången detta år. Motiveringen till höjningarna är att konsumtionen inte minskat nämnvärt trots högre priser. Tobaksskatten ska ge ett tillskott i statskassan på 800 miljoner.
Polisen och kustbevakningen får mer pengar. Specialåklagaren som utreder ekonomisk brottslighet med koppling till bankkraschen får däremot minskande resurser i takt med att utredningarna väntas bli klara. Ambassaderna har i dag 2,8 miljarder att röra sig med. Den dyraste är EU-ambassaden i Bryssel, som också tvingas till de tuffaste nedskärningarna.
Barnfamiljernas villkor ska förbättras genom längre föräldraledighet - från nio till tolv månader. Exakt hur reformen ska se ut är inte klart.
Budgeten rymmer inga beräkningar om Icesave-tvisten. Om Island skulle få förlorande ur striden finns det en uppenbar risk att detta får stora effekter på statsfinanserna. Oddný G. Harðardóttir motiverade valet med att det i nuläget är bättre att invänta Efta-domstolens prövning av det juridiska ansvaret för Icesave i stället för att försöka hantera de många osäkerhetsmoment som frågan rymmer inom ramarna för budgeten.
I propositionen räknar regeringen med en tillväxt på 2,7 procent nästa år. Inflationen väntas bli 3,9 procent och den genomsnittliga arbetslösheten minska till 5,3 procent. Medellöntagarens köpkraft ökar med 1,7 procent.
Den borgerliga oppositionen har kritiserat stora delar av budgetpropositionen. Bland annat sägs skattehöjningarna äventyra tillväxten. Det återstår dock att se om regeringen lyckas samla majoritet för budgeten i alltinget.
Här kan du läsa mer om höjningen av hotellmomsen.
