När Island våren 2009 valde representanter till alltinget var det ett på många sätt underligt val. Finanskrisen skakade om de politiska styrkeförhållandena och den rödgröna expeditionsministär som styrde Island i minoritet sedan Geir H. Haardes regering avgått fick egen majoritet. Socialdemokraterna och Gröna vänstern gick till val på fortsatt samarbete, något som var närmast unikt i isländsk politik där allianser av tradition snickras ihop när väljarna sagt sitt.
Socialdemokraterna och Gröna vänstern har haft enorma samarbetssvårigheter och regerar i dag i praktiken i minoritet. Flera namn har hoppat av Gröna vänstern och inom partiet finns alltjämt flera politiker som i profilfrågor inte drar sig för att gå emot den egna linjen.
Trots att det inom Socialdemokraterna funnits en påtaglig trötthet över de många turerna hos koalitionspartnern Gröna vänstern siktar ändå den rödgröna regeringen på att bli omvald. Att partierna ska nå egen majoritet på nytt förefaller osannolikt med tanke på dagens opinionsläge. Jóhanna Sigurðardóttir säger till DV att hon överväger att söka stöd hos de nya mitten- och vänsterpartier som siktar på att ta plats i alltinget i vår:
"Det kan vara så att fler parter behövs för en sådan regering. Det är olika partier som nu kandiderar. Vi vår se hur det går. Jag vill se en socialdemokratisk och socialistisk regering. En regering som kan fokusera på att bygga upp samhället i vår socialdemokratiska anda av större jämlikhet och rättvisa. Det kan nästa regering så sannerligen göra om den bygger på den goda grund som nu har lagts. Jag tror inte att folket vill vända bort från den nuvarande vägen av ökad jämlikhet, rättvisa och samhälleligt samförstånd och åter hissa kapitalismens tecken i luften. Det får aldrig ske igen, och om det handlar valet om i vår."Jóhanna Sigurðardóttir ingick själv i den regeringskoalition mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet som tvingades bort från makten efter de folkliga protester som följde på finanskraschen. Nu anser hon att det är orealistiskt att partierna på nytt skulle kunna regera ihop. Avståndet i de politiska sakfrågorna är för stort.
Jóhanna Sigurðardóttir säger till DV att hon förstår att koalitionspartnern Gröna vänstern ständigt brottas med EU-frågan. Partiet är emot medlemskap men gick ändå med på att inleda förhandlingar om medlemsvillkor. Ett beslut som allt fler inom Gröna vänstern i dag ångrar. För Socialdemokraterna är dock EU-medlemskapet en nyckelfråga, och den kommer inte Jóhanna Sigurðardóttir att vara beredd att kompromissa bort.
Det är alltjämt osäkert om Jóhanna Sigurðardóttir fortsätter som partiledare i vår. Självständighetspartiet ser gärna att hon slutar och ersätts av ett mindre vänsterinriktat namn. Ett sådant skulle på nytt kunna öppna möjligheter för ett samarbete. Det är också möjligen därför som det från många självständighetspartister talas om vilket sänke den i många läger impopulära Jóhanna Sigurðardóttir skulle vara i en valrörelse.
Samtidigt lovar Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson att göra det till sin första uppgift att stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap om han får chansen efter valet. Han säger till Vísir att islänningarna därefter skulle få folkomrösta om fortsättningen. Vid ett nej dras ansökan tillbaka, vid ett ja fortsätter förhandlingarna och islänningarna får därefter ta ställning till medlemskapet i en ny folkomröstning:
"Jag skulle stå fast vid det som vi kom överens om på det senaste landsmötet, vilket var att stoppa förhandlingarna och utvärdera denna process från grunden. Var står vi och vad har vi lärt oss och på vilken resa är Europa? Därefter lägga det i väljarnas dom om det ska fortsätta."Även Björn Valur Gíslason, gruppledare för Gröna vänstern i alltinget, utesluter i Vikudagur ett samarbete mellan Gröna vänstern och Självständighetspartiet. Även han anser att de politiska åsiktsskillnaderna är omöjliga att överbrygga.
För Socialdemokraterna och Gröna vänstern är därmed sannolikt huvudalternativen för en bredare regeringskoalition Ljus framtid, Solidaritet och Gryning. Även borgerliga Framstegspartiet skulle sannolikt uppvaktas, men också där skulle EU-frågan kunna bli ett problem.
Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.
