Ilsket kaffe gör succé i Akureyri

Betala extra för riktigt butter service och halva kaffekoppen spilld på disken? På Kaffi Költ i Akureyri har angry coffee fått en given plats på menyn. Trots att koppen är 50 isländska kronor dyrare är den populär - många tycks uppskatta en kaffekask som inte serveras med ett leende.

Den ilskna kaffekoppen dök upp på Kaffi Költs meny i våras. Sedan dess har den fått mycket uppmärksamhet bland gästerna, men det är inte alla som vågar beställa den. Det är lätt hänt att det stänker över kläderna när Magnús Þór Eggertsson surnar till för att servera.

Angry coffee är en vanlig kopp svart kaffe. När den ska serveras ser Magnús Þór Eggertsson till så att halva koppen skvätts ut över disken. För detta besvär får kunden betala 50 kronor extra - med det ilskna kaffet följer nämligen en del städning för personalen. Han berättar för RÚV att serveringsmetoden bara är ett resultat av hans personliga humor:

"Det har stänkt över kläder. Det är svårt att stänka här rakt över bordet, så det har runnit över bordet. ... Det är bara kul för mig att få folk till att skratta."

Auður Sveinsdóttir Laxness är död - blev 94 år

Auður Sveinsdóttir Laxness har avlidit 94 år gammal. Hon växte upp några kvarter bort från den 16 år äldre Halldór Laxness,  den blivande Nobelpristagaren som hon år 1945 gifte sig med. Tillsammans byggde de hemmet Gljúfrasteinn i Mosfellsdalur. Byggnaden är i dag ett museum som berättar om författarens liv.

Auður Sveinsdóttir Laxness föddes den 30 juli 1918 i Eyrarbakki, men växte upp på Bárugata i västra Reykjavík. Hon utbildade sig till textillärare och visade tidigt ett starkt engagemang i många samhällsfrågor. Hon gjorde sig känd som en förkämpe för kvinnors rättigheter och var 1944 en av grundarna av tidskriften Melkorka. Artiklarna behandlade kvinnans villkor i det moderna samhället. Hon ingick även länge i redaktionen för handarbetstidskriften Hugur og hönd.

I december 1945 gifte hon sig med den 16 år äldre Halldór Laxness. De hade lärt känna varandra i Laugarvatn sex år tidigare. Paret fick två döttrar, Sigríður född 1951 och Guðný född 1954.

Tillsammans byggde de hemmet Gljúfrasteinn i Mosfellsdalur strax utanför Mosfellsbær och ytterligare ett par mil norr om Reykjavík. Huset utvecklades så småningom till något av den isländska samtidslitteraturens hjärta. Efter att maken Halldór Laxness år 1955 tilldelades Nobelpriset i litteratur började både inhemska och utländska dignitärer och författare att strömma till platsen.

Auður Sveinsdóttir Laxness blev med åren allt mer av sekreterare åt sin make. Själv gjorde hon sig känd för populära mönster för plagg tillverkade av isländsk ull. Auður Sveinsdóttir Laxness skapade bland annat ett av de vanligaste mönstren för islandströjor.

År 2004 öppnades ett museum till minne av Halldór Laxness på Gljúfrasteinn. Auður Sveinsdóttir Laxness hade då sålt huset till staten och även låtit hemmets inredning ingå i affären. Hemmet lämnades i princip intakt när hon flyttade från Gljúfrasteinn, och än i dag kan besökare därmed få en inblick i parets liv genom ett besök på gården.

Så sent som 2008 stämde hon Laxnessbiografen Hannes Hólmsteinn Gissurarson för upphovsrättsintrång och vann. Som upphovsrättsägare fick hon ett skadestånd på 1,5 miljoner isländska kronor sedan han i en biografi väl frikostigt citerat ur Halldór Laxness verk utan att göra tillräckliga källhänvisningar.

Auður Sveinsdóttir Laxness bodde sina sista år på äldreboendet Grund i Reykjavík. Hon avled den 29 oktober i en ålder av 94 år. Detta framkommer av ett uttalande från anhöriga till isländska medier.

Här kan du läsa mer om Gljúfrasteinn och här höra en del av Halldór Laxness Nobelföreläsning från 1955 på svenska.

40 år efter vulkanutbrottet - huset på Hemön grävs fram

Det har snart gått 40 år sedan Gerður G. Sigurðardóttir tvingades att lämna sitt hem mitt i natten. Nu ska huset på Gerðisbraut 10 på Hemön grävas fram ur lavan. När Västmannaöarnas vulkanmuseum slår upp portarna blir bostaden ett av utställningsobjekten. Huset kommer att förses med ett kupoltak så att det inte ska förstöras när det befriats från aska och lava.

Gerður G. Sigurðardóttir var uppe sent på kvällen mot den 23 januari 1973. De tre sönerna, sju, fem och knappa året gamla, låg redan och sov. Hon reagerade plötsligt på ett ljussken i öster. Hon berättar i Fréttablaðið att hon tittade ut genom fönstret och häpnade:

"När jag drog undan gardinerna var det redan en enorm eldpelare. Jag ropade efter min man och det var ett privilegium för oss att få se jorden öppna sig som ett blixtlås 400 meter ifrån oss, och stenar och torv flyga och susa upp i luften. ... När jag öppnade dörren och såg elden och pelarna upp i luften tänkte jag för mig själv: 'Nu kommer vi att dö där på trappan.' Det är ett mirakel att ingen skulle omkomma."

Familjen, som nyligen hade renoverat huset till toppskick, tvingades liksom övriga öbor att lämna sina hem mitt i natten. Båtar transporterade de evakuerade till säkerheten på fastlandet. Men barnen, berättar Gerður G. Sigurðardóttir, tyckte inledningsvis att det var mycket spännande:

"Wow, är det nyårsafton igen!"

Gerður G. Sigurðardóttir säger i Fréttablaðið att hon både var rädd och arg när hon lämnade hemmet. Utbrottet pågick i närmare ett halvår. Först den 3 juli slutade Eldfell att spruta lava och aska över vulkanön.

Huset på Gerðisbraut låg nära vulkanen och täcktes av flera meter lava och aska. För några år sedan började arbetet med att gräva fram Gerður G. Sigurðardóttirs hus ur det svarta lavatäcket. Nu påskyndas utgrävningarna. Huset ska bli mittpunkten i Eldheimar, det museum om vulkanutbrottet som är under konstruktion på Hemön. Och det ska vara klart till fyrtioårsdagen av utbrottets slut.

Gerður G. Sigurðardóttirs make är inte längre i livet. För två år sedan fick hon möjligheten att för första gången titta in i huset när det började att titta fram under lavan. Hon berättar i Fréttablaðið att ögonblicket var känslosamt samtidigt som hon var nöjd med beslutet att låta huset grävas fram. Hon fick också se att deras arbete med bostaden inte varit förgäves - huset var närmast intakt under lavatäcket:

"Man kom för att se sitt hem övergivet efter all denna tid. Jag saknade att inte ha maken med. Han saknades. ... Nu är jag mycket nöjd eftersom jag hade rätt: Mitt hus står kvar."

Vulkanmuseet Eldheimar kommer att byggas runt Gerðisbraut 10. Huset kommer att förses med ett kupoltak så att det ska få skydd för väder och vind. Taket mår nämligen inte bra efter snart 40 år under lava.

Här kan du läsa mer om Eldheimar.

Dagens citat

"Jag är mycket nöjd med att se att starka fall har kommit inför domstol och att åklagarna vinner dessa mål, att människor döms till fängelsevistelser. Jag tycker att ni är mycket modiga. Detta är helt unikt i världen. I USA och Storbritannien, där bankirer har gjort lika stor skada som på Island, ställs ingen till ansvar. Detta är mycket starkt."

Europaparlamentarikern Eva Joly i Vísir om de isländska utredningarna gällande misstänkt brottslighet i samband med bankkraschen.

Foto: Europaparlamentet

När Næturvaktin blir Nattskiftet

Nattskiftet heter den norska versionen av den isländska succéserien Næturvaktin. De fyra första avsnitten av serien har dykt upp på nätet. Den norska varianten förefaller knappast vara någon radikal omgörning. Rollfigurer, intriger och skämt är i regel välkända för den som sett den isländska förlagan. Men där Næturvaktin kännetecknades av en ständigt krypande ångest väljer Nattskiftet fler uppenbara dråpligheter.  Det är mer traditionell halvtimmeskomedi med ofta plumpt förutsägbara poänger och ett manus som saknar självförtroendet att låta ångesten göra jobbet. Läs mer om serien här.

Liten risk för tsunami vid isländskt jätteskalv

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalvssvärmen som skakar norra Islands kust fortsätter. Spänningen i jordskorpan är så kraftig att den skulle kunna utlösa ett skalv med en magnitud på 6,8 på Richterskalan. Men även vid ett jätteskalv är riskerna för en tsunami mycket små. Kontinentalplattornas rörelser närmast utesluter risken för stora flodvågor.

Jordskalvssvärmen med epicentrum i havet ett par mil norr om Siglufjörður är nu inne på sitt tionde dygn. Intensiteten är dock på väg nedåt även om antalet skalv alltjämt uppgår till något hundratal om dagen. Gårdagens kraftigaste jordskalv uppmättes till 3,4 på Richterskalan.

Myndigheternas beredskap är alltjämt förhöjd. Samtliga boende i regionen har fått information hem om hur de ska agera i händelse av ett stort jordskalv. I kväll hålls informationsmöten för allmänheten i Húsavík och Kópasker.

Det hittills kraftigaste skalvet nådde 5,6 på Richterskalan. Jordskalvssvärmen har hittills inte orsakat annat än mindre skador på enstaka byggnader. Men spänningarna i jordskorpan är så kraftiga att det finns kapacitet för ett skalv med en magnitud på 6,8, vilket är över trettio gånger mer än det hittills största skalvet.

Men även vid ett jätteskalv är sannolikheten för att det ska utlösa en tsunami mycket liten. I det här området av Atlanten finns en förkastning där förskjutningar gör att den ena kontinentalplattan rör sig västerut och den andra österut. Här handlar det alltså om vågräta rörelser där plattorna kan gå omlott.

För att en stor tsunami ska bildas krävs i stället lodräta rörelser där skalvet får havsbottnen nära land att höja sig och havsbottnen långt bort från stranden att sänka sig. Detta gör att vattenmassorna pressas uppåt, stiger och formar en hög våg.

På den isländska sydkusten finns däremot en viss risk för tsunamiliknande vågor, men även dessa är oerhört sällsynta. De kan inträffa i samband med enorma översvämningar vid vulkanutbrott - och den enda vulkanen i regionen som hittills har visat sig ha sådan kraft är Katla.

Vid en jätteöversvämning från Mýrdalsjökull kan vattenmassorna nå Västmannaöarna för att där studsa tillbaka och åter pressas mot fastlandet. De samhällen på den glesbefolkade sydkusten som skulle kunna drabbas av sådana vågor är Grindavík, Eyrarbakki, Stokkseyri, Þorlákshöfn och Vík í Mýrdal.

Här kan du läsa mer om den pågående jordskalvssvärmen.

Vill göra Kjölur till vinterväg mellan norra och södra Island

Gör Kjölur till en vinterväg som länkar ihop norra och södra Island. Det förslaget kommer från åtta av Självständighetspartiets alltingsledamöter. Restiderna mellan städer som Reykjavík och Selfoss i söder till Akureyri i norr skulle minska avsevärt - och därmed också utsläppen från de tusentals ton lastbilstransporter som går mellan städerna varje vecka.

Kjölur, eller Kjalvegur som den också kallas, är en led som börjar norr om Gullfoss i söder och slutar söder om Blönduós i norr. Den 17 mil långa leden upptäcktes strax efter att Island befolkats, och användes då som en genväg mellan olika landsdelar. Den korsar höglandet mellan glaciärerna Langjökull och Hofsjökull.

I dag är Kjölur den mest trafikerade höglandsvägen eftersom den är i förhållandevis gott skick och inte innebär några överfarter genom älvar och åar. Men vägen brukar bara vara öppen i tre till fyra månader om året. De enda resor som görs på Kjölur utanför högsäsongen är nästan uteslutande till den bemannade väderstationen vid Hveravellir, den enda platsen på höglandet som är bebodd året runt.

Att utnyttja Kjölur året runt har länge varit en önskan hos många politiker. Än så länge har inga sådana planer förverkligats. Sådana förslag fanns senast uppe i alltinget strax före finanskraschen. Därefter har anslagen till vägbyggen krympt dramatiskt.

Åtta självständighetspartister vill nu att möjligheterna undersöks på nytt. I en motion föreslår de en utredning som ska vara klar senast den 1 april nästa år. Den ska ge besked om hur planerna kan bli verklighet.

Tidigare attitydundersökningar har visat att det finns ett stort intresse för Kjölur som genväg mellan norr och söder. Den planerade sträckningen går från Norðurárdalur i norr till Gullfoss i söder. Vägen skulle därmed ansluta till ringvägen mellan Varmahlíð och Akureyri i norr, och bindas ihop med väg 35 vid Gullfoss i söder.

Avståndet mellan Akureyri och Selfoss skulle minska från 430 till 289 kilometer, och avståndet mellan Akureyri och Reykjavík från 388 till 341 kilometer. Detta skulle innebära minskade utsläpp av växthusgaser med 1 500 ton om året och färre olyckor när trafiken får bättre spridning och körsträckorna minskar.

Dessutom skulle vägen öppna nya möjligheter för turistnäringen i norr. Det skulle exempelvis bli möjligt att besöka Gullfoss och Mývatn samma dag. Detta skulle i sin tur kunna ge nya arbetstillfällen på flera håll i landet.

Den nya vägen skulle bli 145 kilometer lång och som mest vara 720 meter över havet. Enligt motionen skulle det inte vara svårare att hålla Kjölur öppen under vintern än ringvägen mellan Reykjavík och Akureyri.

För fem år sedan uppskattades byggkostnaderna till 4,2 miljarder isländska kronor. Tanken är att bygget helt och hållet ska utföras av privata intressen och finansieras genom vägtullar. Avgiften för en personbil skulle kunna ligga på 2 000 isländska kronor och 8 000 för en lastbil.

Här kan du läsa mer om Kjölur.

Dagens citat

"Jag har ännu inte kommit till Västmannaöarna för att kolla med alverna som jag hade tänkt mig. Men senast jag hörde av dem var allt i bästa ordning."

Alvexperten Ragnhildur Jónsdóttir i Morgunblaðið om den alvfamilj boende i en sten som hon hjälpte till att flytta till alltingsledamoten Árni Johnsens tomt i våras - läs mer här.

Teletubbies feltextades med Sopranos i isländsk barn-tv

"Jag vet att du var berusad på min svärmors likvaka", sade Laa-laa till Po när Stöð 2 visade Teletubbies i förra veckan. Men det var inte de färgglada dockfigurerna som plötsligt vaknat upp i vuxenvärlden. I stället råkade tv-kanalens textmaskin gå sönder - och repliker från maffiaserien Sopranos dök upp i barnprogrammen.

En vuxen som råkade slå på tv:n och reagera över den för barnprogrammet ovanligt mustiga dialogen var Svanhildur Hólm Valsdóttir, assistent till Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Innan Stöð 2 fick ordning på textmaskinen lyckades hon fotografera flera minnesvärda repliker från barnprogrammens Teletubbies.

Knallgula Laa-laa säger först till klarröda Po "Du fungerar inte längre som en man", vänder sedan ansiktet mot Po och levererar den avhuggna repliken "I förra veckan när du dödade hunden" och fortsätter: "Dödade du hunden? Varför gjorde du det?" "Han satte sig på den när han var berusad", lyder svaret och Laa-laa går till ny attack: "Jag vet att du var berusad på min svärmors likvaka."

Vísir har publicerat den underliga textningen och de ovanligt frispråkiga Teletubbiesarna.

Alvsten fredas vid bygget av ny cykelbana i Reykjavík

Foto: Ragnheiður Traustadóttir/
Þjóðminjasafn Íslands

Den mytomspunna Grásteinn fredas när en ny gång- och cykelbana byggs längs med Vesturlandsvegur i Reykjavík. Tidigare försök att flytta alvstenen har slutat med olyckor. För säkerhets skull dras nu cykelvägen förbi den 50 ton tunga stenen för att inte reta upp de alver som möjligen är bosatta i den.

När Vesturlandsvegur - ringvägen norrut ur Reykjavík - byggdes 1970 flyttades Grásteinn för första gången. Det gick inte alls bra. Stenen klövs i två, landade på huvudet och samtidigt råkade en schaktmaskinsförare gräva av en ledning som fick tusentals öringsyngel i en närliggande fiskodling att dö.

År 1983 fördes Grásteinn upp på Þjóðminjasafn Íslands lista över fornlämningar, en åtgärd som väckte en hel del frågor. Stenen fanns upptagen i lokala förteckningar sedan 1918, men det dröjde ytterligare många år innan det fanns belägg för att stenen kopplats ihop med folktro. År 1970 framkom det exempelvis att Halldór Laxness trodde att stenen var förhäxad.

När Vesturlandsvegur skulle breddas 1998 blev Grásteinn på nytt föremål för diskussioner. Myndigheterna fick så småningom tillåtelse att flytta stenen en bit om det bedömdes absolut nödvändigt för vägbygget. Den 18 oktober 1999 var det dags. Stenen flyttades 37 meter till nordväst och de bägge delarna - vägande 35 respektive 15 ton - placerades på samma sätt som innan. Arbetet tog fyra timmar. Den allvarligaste incidenten var att en skopa på en arbetsmaskin gick sönder.

Grásteinn ligger vid Keldnaland invid Vesturlandsvogur i Reykjavíkstadsdelen Grafarholt. Innan den kan fredas genom lag måste den ha en minst hundraårig anknytning till folktro. I dagsläget innebär detta, om inga nya bevis framkommer, att den kan skyddas först år 2070.

Men Reykjavíks kommun tänker inte ta några risker med Grásteinn. På ena sidan stenen finns i dag en ridstig, på den andra sidan byggs nu en gång- och cykelbana. Men alvstenen får ligga kvar orörd i mitten, berättar kommunens kommunikationschef Ólafur Bjarnason i Fréttablaðið:

"Det skulle inte falla oss in att röra alvstenen. ... Vi vet naturligtvis att stenen har sin historia. Vi såg ingen särskild anledning att ta kontakt med alverna nu eftersom vi inte ska röra stenen."

Kommunens inställning till stenen härrör enligt Ólafur Bjarnason från 1998. Då ska kommunen ha kommit överens med de alver som bor i stenen att den inte skulle flyttas utan deras samtycke.

Här kan du läsa mer om flytten av en annan alvsten från fastlandet till Västmannaöarna.

Hanna Birna Kristjánsdóttir storfavorit i Reykjavík

Hanna Birna Kristjánsdóttir är storfavorit till att toppa Självständighetspartiets valsedel i Reykjavík. Tre av fyra sympatisörer anser att hon är det bästa namnet. Hanna Birna Kristjánsdóttir ser därmed ut att kunna peta alltingsledamöterna Illugi Gunnarsson och Guðlaugur Þór Þórðarson. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Viðskiptablaðið.

För ett år sedan var Hanna Birna Kristjánsdóttir, Självständighetspartiets starkaste kort i Reykjavík, nära att lyckas peta Bjarni Benediktsson från partiledarposten. Nu siktar oppositionsrådet på att ta en plats i alltinget. Och målet är att leda partiets lista i någon av de två Reykjavíkvalkretsarna.

Hanna Birna Kristjánsdóttir ser ut att ha goda möjligheter att lyckas. Hela 76,2 procent av sympatisörerna anser att hon är den mest lämpade. Alltingsledamoten Illugi Gunnarsson, som också vill toppa listan, får 10 procent och Guðlaugur Þór Þórðarson, som siktar på andra plats, får 7,6 procent.

Det förtroenderas som drabbade Självständighetspartiet i samband med finanskrisen påverkade aldrig Hanna Birna Kristjánsdóttir nämnvärt. Hon har de senaste åren i varje mätning varit ungefär lika dubbelt populär som sitt parti. Hon är också den i särklass vassaste debattören i Reykjavíks kommunfullmäktige.

Efter tio år i fullmäktige är hon ett respekterat namn i huvudstaden. Men trumfkortet är kanske snarast det Hanna Birna Kristjánsdóttir inte gjort - nämligen att till skillnad från Självständighetspartiets övriga toppkandidater ha figurerat i samband med underliga affärer med koppling till bankkraschen. Illugi Gunnarsson tog timeout från alltinget när en Glitnirfond han satt i styrelsen utreddes för oegentligheter. Och bidragskungen Guðlaugur Þór Þórðarson är med kopplingar till Landsbanki, Baugur och FL Group inte vit som snö i mångas ögon.

Hade det varit islänningarna i allmänhet eller partimedlemmarna som fått bestämma hade Hanna Birna Kristjánsdóttir redan varit ordförande för Självständighetspartiet. Men på landsmötet, där utvalda delegater säger sitt, fick Bjarni Benediktsson nytt förtroende. Till skillnad från Hanna Birna Kristjánsdóttir har han gedigna band till partiets maktcentrum - och även han en hel del underliga affärer på meritförteckningen.

Den 24 november röstar Självständighetspartiets medlemmar i Reykjavík om vilka som ska representera partiet i vårens alltingsval. Att det nu är medlemmarna som avgör talar för Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Tillsammans med Hanna Birna Kristjánsdóttir vill även Illugi Gunnarsson ha förstaplatsen i någon av de två Reykjavíkvalkretsarna. Om plats nummer två kämpar alltingsledamöterna Guðlaugur Þór Þórðarson, Birgir Ármannsson och Pétur H. Blöndal. Anmärkningsvärt är att juristen Brynjar Níelsson, bland annat känd som Icesave-motståndare, kandiderar till tredje plats. Och i den sydvästra valkretsen vill journalisten Elín Hirst - som efter trettio år i medierna åter löst medlemskap i Självständighetspartiet - bli vald till samma plats.

Hanna Birna Kristjánsdóttir berättar i Morgunblaðið om beslutet att ge sig in i rikspolitiken:

"Med min kandidatur till ordförande i november förra året tog jag naturligtvis ett bestämt steg i riktning mot att säga att jag var redo att ta mig an uppgifter på nationell nivå. Jag är i politiken för att göra nytta. Jag vill arbeta i allmänhetens intresse och jag anser att den största uppgiften i det isländska samhället i dag är att skapa förutsättningar där människor får möjligheter till ett bättre liv. Jag vill göra mitt i det avseendet och jag tror mig göra det bäst genom att fatta detta beslut."

I vår blir posten som vice ordförande ledig när Ólöf Nordal lämnar politiken. Hanna Birna Kristjánsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte har något besked i dag om hon tänker kandidera till uppdraget, men att hon inte utesluter det. Enligt Fréttatíminn ska hon dock ha siktet inställt även på posten som vice ordförande.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Dagens citat

"Domen i L'Aquila väcker många frågor och de berör även oss här på Island. Är det möjligt att förvänta sig att geologer ska kunna förutsäga stora jordskalv eller vulkanutbrott? Ska forskare i allmänhet ge ut kungöranden till allmänheten om frågor som rör krissituationer när de inte har tillräckligt underlag i händerna? Denna dom kommer tveklöst härnäst att ha stor inverkan på geologernas beteende i Italien gällande faror på jorden. Jag anser det sannolikt att ingen italiensk forskare nu kommer att fås till att göra uttalanden eller förutsägelser om jordfaror i kölvattnet av denna dom."

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson i ett blogginlägg om fängelsedomen mot italienska geovetare som fälldes för att inte ha varnat om ett nära förestående jordskalv.

Dagens bonuscitat

Foto: TV2

"Bortsett fra navnet og at det skjer på en bensinstasjon, vil jeg si at manuset er totalt forandra. Noe av materialet var utdatert, og det var mye intern islandsk humor som ikke ville fungert på et norsk publikum."

Magnus Martens, regissör av Nattskiftet, i Dagbladet om hur den isländska förlagan Næturvaktin anpassats till norska förhållanden - läs mer om tv-serien här.

Nya rekordfåret hittades vid liv efter 45 dagar i snön

Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg

Efter 45 dygn som levande begravd i snön hittade fårbonden Birgir V. Hauksson i fredags en tacka vid liv. Djuret är magert och har inte haft annat att äta än snö och mylla. Tackans lamm låg dött intill och tros ha mist livet bara några dagar innan tackan hittades. Tackan är så utmärglad att det är osäkert om hon överlever.

Fårbonden Birgir V. Hauksson ser ut att ha förlorat vart tionde djur i det snöoväder som drog in över norra Island den 9 september. Han saknar 30 tackor och 50 lamm. Totalt beräknas omkring 5 000 djur på norra Island ha dött i stormen.

Ett av de värst drabbade områdena var just Mývatn, där Birgir V. Hauksson har sin gård Hella på sjöns norra sida strax utanför Reykjahlíð. Trots att det nu har gått sju veckor efter ovädret har han likt många andra bönder ännu inte gett upp hoppet om att hitta djur vid liv. I fredags påträffade han en tacka som varit levande begravd i snön i 45 dygn.

Birgir V. Hauksson berättar i Morgunblaðið att tackan tillsammans med sitt lamm hade sökt skydd för ovädret vid en brant. Men i takt med att snön föll blev hålan en fälla i stället för en räddning. Det gick inte längre att ta sig ut när snön lade sig som ett tjockt täcke över skyddet. När han hittade fåret hade ett hål till det fria bildats, men det var alltjämt för brant för att tackan skulle kunna ta sig ut:

"Det var öppet ner till henne, men hon kom inte upp ur hålan."

Hålans storlek hade ökat på grund av avsmältning och att tackan ätit snö. Utöver mylla var detta det enda som djuret ätit på 45 dagar. Birgir V. Hauksson säger i Morgunblaðið att tackan var utmärglad när hon hittades:

"Hon är ännu vid liv, men jag vet inte om hon kommer att klara detta. Detta är en årsgammal fårtacka och hon var naturligtvis vid gott hull när vädret slog till. Det fanns ett lamm hos henne och det hade nyligen dött. Jag antar att det hade dött för tre till fyra dagar sedan."

I helgen började jakten på ripa, vilket gör att många jägare befinner sig i de områden där alltjämt tusentals får saknas. Birgir V. Hauksson hoppas att de ska kunna hitta ytterligare några djur vid liv.

En jägare, Þórður Birgisson, kunde i går undsätta en bagge som satt fast i en spricka som bildats vid ett jordskalv norr om Mývatn. De hörde fåret kvida och lyckades så småningom dra loss djuret i bakbenen.

Þórður Birgisson berättar i Morgunblaðið att baggen var pigg men samtidigt mager. Hur länge fåret suttit fast i hålan vet ingen. Þórður Birgisson såg också spår efter får i snön, så ytterligare djur har överlevt ovädret men ännu inte samlats in av ägarna.

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av snöovädret.

Fortsatt förhöjd beredskap - men skalv på Nordisland avtar

Illustration: Veðurstofa Íslands

Höjd beredskap gäller alltjämt på norra Island efter den mest intensiva jordskalvssvärmen på tjugo år. Skalvserien tycks dock vara på väg att avmattas. Gårdagens kraftigaste jordskalv hade en magnitud på 3,2 på Richterskalan. På ön Drangey i Skagafjörður har en tio meter bred klippa rasat till följd av den senaste veckans jordskalv.

För en vecka sedan inleddes en ny fas i den jordskalvssvärm i den så kallade Tjörnes-sprickzonen som tog sin början i september. Under natten mot förra söndagen inträffade ett skalv som uppmättes till 5,6 på Richterskalan. Detta är det kraftigaste skalvet på Island på fyra år och det största som drabbat regionen sedan 1976 då ett skalv på 6,2 orsakade stor förödelse i Kópasker.

Spänningarna i jordskorpan bedöms i nuläget kunna orsaka ett skalv med en magnitud på 6,8 på Richterskalan, vilket motsvarar över 30 gånger kraftigare än det i år hittills största skalvet. Samma magnitud hade det skalv som drabbade Christchurch på Nya Zeeland förra året. Ett motsvarande skalv på Island skulle dock sannolikt inte få lika svåra konsekvenser eftersom få byggnader i regionen är fyra våningar eller högre.

Jordskalvssvärmen fick i onsdags myndigheterna att höja beredskapen i området. Det kan inte uteslutas att skalvserien kan följas av ännu kraftigare skalv. Myndigheterna har knackat dörr i regionen och personligen överlämnat information till alla boende om hur de ska agera vid ett jätteskalv.

Skalven har hittills enbart orsakat enstaka materiella skador kring Siglufjörður. De kraftigaste skalven har haft sitt epicentrum i Atlanten två mil norrut om staden.

Jordskalvssvärmen tycks nu vara på väg att avmattas. Både under fredagen och lördagen uppmättes de kraftigaste skalven av Veðurstofa Íslands till 3,2 på Richterskalan.

Skalven tros ha orsakat ett stort klippras på ön Drangey i Skagafjörður. En tio meter bred klippa hade lösgjort sig från berget och fallet till marken, berättar Feykir.

Här kan du läsa mer om jordskalven.

Dagens citat

"Inga kommentarer och inget mer att säga om det."

Skúli Mogensen, investerare och ägare av Wow Air, i DV om uppgifterna att prislappen för nyligen uppköpta konkurrenten Iceland Express var 300 till 400 miljoner isländska kronor - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vägen är mycket skadad efter stenskred, men vi sätter inte upp några vägspärrar för att stänga den. Havet kommer med all sannolikhet att ta vägen, oavsett om det sker i morgon eller efter några år. Då stängs den automatiskt."

Sigurður Mar Óskarsson, verksamhetschef vid Vegagerðin, i Bæjarins Besta om den gamla vägen förbi Óshlíð mellan Bolungarvík och Ísafjörður som inte har använts sedan en tunnel genom berget öppnades för två år sedan.

Trotsade avspärrning - fastnade i snön på Sprengisandur

Foto: Björgunarsveitin Dagrenning

Fem tyska turister körde fast i snön på Sprengisandur - åtta mil in på den avstängda vägen. Efter att ha blivit strandsatta övervägde de att vandra en dryg mil till Nýidalur med förhoppningen om att fjällstugan skulle vara bemannad. Räddningstjänsten kunde dra loss bilen och följa turisterna tillbaka till framkomliga vägar.

Långt in i oktober finns inte längre någon tillsyn över de isländska höglandsvägarna. Myndigheterna klassar samtliga som oframkomliga. Den nederbörd som faller på hösten kan få vägarna att snabbt snöa igen eller förvandla dem till ogenomtränglig lervälling.

Fem tyska turister trotsade i onsdags avspärrningen på Sprengisandur, den höglandsväg som börjar nordost om Hella och slutar nära Mývatn i norr, och lyckades köra åtta mil på den avstängda vägen innan de fastnade i snön. De befann sig då en dryg mil sydväst om Nýidalur.

Efter att ha blivit strandsatta övervägde turisterna, tre vuxna och två barn, först att i nattmörkret gå den dryga milen till fjällstugan i Nýidalur. I stället ringde de nödnumret 112.

Det tog räddningsarbetare från Hvolsvöllur omkring fem timmar att köra de tjugo milen för att kunna undsätta turisterna. Tyskarna fick finna sig i att vända söderut och följa efter räddningstjänsten på vägen tillbaka längs Sprengisandur. Två gånger under resan fram till asfalterad väg tvingades de dra loss turisternas hyrbil, en Kia Sportage, ur snön.

De tyska turisterna ska enligt ett pressmeddelande från Landsbjörg ha uppgett att de sett på nätet att Sprengisandur skulle vara framkomlig i oktober. De trodde även att stugan i Nýidalur skulle vara öppen vid den här tiden på året. Därför hade de trotsat avspärrningen av höglandsvägen. Infarten till Sprengisandur var skyltad som oframkomlig och en kedja hade hängts över vägen för att förhindra trafik.

Försprång för Höskuldur Þór Þórhallsson i nordost

Höskuldur Þór Þórhallsson är storfavorit att besegra Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i kampen om förstaplatsen på Framstegspartiets lista i den nordöstra valkretsen. En opinionsundersökning visar att två av tre föredrar Höskuldur Þór Þórhallsson. Ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson riskerar därmed att drabbas av ett nesligt nederlag.

Den nordöstra valkretsen, som geografiskt omfattar nästan halva Island och sträcker sig medsols från Siglufjörður i norr till Djúpivogur i sydost, är av tradition en av Framstegspartiets starkaste. I Reykjavík, där Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är hemmahörande, har partiet betydligt svagare stöd.

Höskuldur Þór Þórhallsson har representerat Framstegspartiet i två mandatperioder och suttit i alltinget sedan 2007. Han är bosatt i Akureyri, den nordöstra valkretsens största stad.

När vice ordföranden Birkir Jón Jónsson meddelade att han lämnar politiken i vår anmälde sig snabbt två kandidater till förstaplatsen på valsedeln: Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Höskuldur Þór Þórhallsson. Stämningen mellan de två har sedan dess varit måttligt munter - ord står fortfarande mot ord om huruvida Sigmundur Davíð Gunnlaugsson informerade Höskuldur Þór Þórhallsson om sina planer innan han gick ut med dem i medierna.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons beslut att kandidera i nordost har av många bedömare setts som ett sätt att undvika risken att partiordföranden hamnar utanför alltinget, vilket är en risk i Reykjavík. Men han har också fått kritik för detta eftersom han saknar band till valkretsen.

Framstegspartiet i den nordöstra valkretsen samlas i dag i Reykjahlíð för att besluta hur nomineringsvalet ska gå till. Fem olika metoder finns att välja mellan. En sak förefaller dock uppenbar - risken att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte blir toppkandidat är stor.

En opinionsundersökning visar enligt Vikudagur att 67,8 procent föredrar Höskuldur Þór Þórhallsson och bara 11,8 procent väljer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Hela 20,4 procent föredrar inte någon av de två kandidaterna. Om denna grupp räknas bort blir övertaget för Höskuldur Þór Þórhallsson 85,2 procent mot 14,8 procent för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Höskuldur Þór Þórhallsson får stöd av två tredjedelar av både männen och kvinnorna. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lockar däremot färre kvinnor än män. Partiledaren har dock ett försprång bland de yngsta väljarna i åldern 18 till 24 år. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har där stöd av 32 procent jämfört med Höskuldur Þór Þórhallssons 26 procent.

Värt att notera är att gallupmätningen genomfördes i Akureyri med omnejd. Väljare i stora delar av valkretsen har alltså inte fått svara på frågan. Toppnamnet utses dessutom av Framstegspartiets medlemmar, medan det inte tagits hänsyn till partisympatier i undersökningen.

Här kan du läsa mer om striden om förstaplatsen.

Dagens citat

"Jag tänker inte lämna kommunpolitiken. Trots god uppmuntran och stöd, som jag är tacksam för, tänker jag inte kandidera till det kommande alltingsvalet och ställer inte upp för ledarskapet i Socialdemokraterna."

Dagur B. Eggertsson, vice ordförande för Socialdemokraterna och partiets toppnamn i Reykjavík, skriver på Facebook att han inte siktar på att bli ny partiledare efter Jóhanna Sigurðardóttir - läs mer här.

17 år efter lavinen som tog 20 liv i Flateyri

Sjutton år har i dag gått sedan Flateyri drabbades av en lavin som tog livet av tjugo personer. Ytterligare tjugofem personer räddades ur hus som svalts av snömassorna. Händelsen präglar alltjämt livet på orten. Den ödesdigra lavinnatten fick många familjer att överge Flateyri för gott.

Den 26 oktober 1995 drabbades Västfjordarna av ett sällsynt oväder med enorma mängder snö och hårda vindar. Klockan 3.55 drog en 500 meter bred och minst fyra meter hög in över Flateyri. Snömassorna träffade och begravde 29 byggnader, varav 26 bostadshus. Samtliga låg i ett område som troddes vara säkert och därför inte hade utrymts.

Av de 45 personer som fanns i husen - samtliga låg och sov under ovädersnatten - kunde 21 ta sig ut för egen hand. Ytterligare fyra personer kunde grävas fram av räddningsmanskapet. Tjugo personer omkom.

Räddningsarbetet var mycket besvärligt. Risken för ytterligare laviner var så hög att räddningsmanskapet från Ísafjörður först genade genom den då ännu inte helt färdiga vägtunneln mellan Ísafjörður och Flateyri. Den sista biten färdades de med båt eftersom landsvägen bedömdes som allt för farlig.

Eiríkur Finnur Greipsson och hans familj tillhör de Flateyribor som överlevde lavinen. Huset på Unnarstígurs östra ände begravdes av lavinen, men samtliga fyra kunde efter någon timme grävas fram av räddningsarbetare. I Bæjarins Besta berättar han om lavinnatten:

"På denna dag går ens tankar alltid igenom alla dessa händelser, och även dagarna före och efter. ... Man tänker på denna dag med det sorgliga faktumet i åtanke att många människor dog och att många var drabbade av sorg. ... Flateyriborna är också tacksamma i sinnet på denna dag. Vi visades mycket kärlek och omtanke i kölvattnet efter denna händelse, både från grannbygden och från hela nationen, som visade mycket samhörighet."

Studier visar att många som upplevde lavinen i Flateyri drabbades av bland annat ångest och depression. De som valde att bo kvar i stället för att flytta från orten har i dag i regel bättre psykisk hälsa. Det tros bero på att de haft bättre möjligheter att bearbeta händelserna.

Här kan du läsa mer om lavinen.

Reykjanesbraut kan bli Islands första 110-väg

110 kilometer i timmen ska så småningom bli hastighetsbegränsningen på Reykjanesbraut. Men än så länge tillåter inte vägen mer än 90 kilometer i timmen. För att hastigheten ska kunna höjas krävs mitträcken och förbud mot cyklister. Det var beskedet från inrikesminister Ögmundur Jónasson när Islands mest trafikerade väg debatterades under en frågestund i alltinget.

Utanför bebyggelse är den vanliga hastigheten på asfalterade vägar 90 kilometer i timmen. Reykjanesbraut, som är väg 41 som går mellan Reykjavík och Keflavík, är inte bara landets mest trafikerade väg. Den är också dubbelfilig så gott som hela vägen från flygplatsen till huvudstadens centrum.

När vägen byggdes om för ett par år sedan var tanken att den skulle kunna bli landets första 110-väg. Men den tiden är ännu inte inne.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, tog i veckan upp frågan i parlamentet med inrikesminister Ögmundur Jónasson. Han sade att det vore önskvärt att kunna höja hastighetsbegränsningen till 110 kilometer i timmen, men att vägen ännu inte uppfyllde säkerhetskraven. Dels behöver mitträcken sättas upp, dels måste cyklister förbjudas på hela sträckan.

I debatten fick Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir stöd av partikamraterna Ragnheiður Elín Árnadóttir och Unnur Brá Konráðsdóttir samt framstegspartisten Birgir Þórarinsson. Samtliga ville se snara förbättringar av säkerheten på Reykjanesbraut.

Här kan du läsa mer om det isländska vägnätet.

Får hittas vid liv på norra Island efter 40 dagar i snön

Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg

Sex veckor har gått sedan höstens första snöoväder drog in över Island. Tiotusentals får blev levande begravda i den meterdjupa snön - men tusentals djur har också räddats ur drivorna. Trots att de varken kunnat röra sig eller haft tillgång till mat hittas alltjämt får vid liv. Men tusentals djur gick förlorade i ovädret.

Den 9 september drog ett för årstiden ovanligt kraftigt snöoväder in över norra Island. Bönderna hade bara nyss börjat att samla in djuren efter sommarens bete. Tiotusentals får blev levande begravda i snömassorna när de sökte sig till hålor och sprickor för att undkomma ovädret.

Sökandet efter djuren var inledningsvis mycket svårt i den djupa snön. I takt med att snön har smält har det gått lättare att leta, men samtidigt har också andelen djur som hittas döda ökat. De sista stora ansträngningarna gjordes för några veckor sedan, men alltjämt är det många bönder som söker efter djur som kan vara vid liv.

När ovädret drog in uppgav experter att får kunde hålla sig vid liv i två eller tre veckor under snön. Den tjocka ullen kan rädda dem från att frysa ihjäl samtidigt som den också i nödfall faktiskt går att äta. Snön gjorde även att det fanns tillgång till vatten.

Nu står det klart att enstaka får har överlevt sex veckor som levande begravda i snömassorna. Eiríkur Loftsson, vd för Búnaðarsamband Skagafjarðar, säger i Morgunblaðið att bönder i Lýtingsstaðahreppur under förra veckan hittat flera levande får - och det 40 dagar efter snöovädret:

"Detta är otroligt seglivade djur. Det finns inte mycket kött kvar på dem, men vissa har kunnat stå upp och ligga ned och har haft tillgång till vatten eller snö. Men man kan knappast förvänta sig att hitta levande får efter detta."

De djur som nu hittas vid liv är ofta förvånansvärt pigga, men samtidigt rejält avmagrade. Inledningsvis får de små portioner av hö för att magen ska komma igång på nytt.

Esther Björk Tryggvadóttir, fårbonde söder om Húsavík, fick också tillbaka ett lamm som suttit fast i snön i 40 dagar. Hon berättar för 641.is att djuret var utmärglat men ivrigt släckte törsten med vatten i ladugården. Däremot hade lammet svårt att äta. Fåret upptäcktes i en spricka vid en sluttning. Intill låg den döda tackan.

Totalt beräknas omkring 5 000 får ha dött i ovädret. Det innebär att det ekonomiska bortfallet för bönderna uppgår till minst 70 miljoner isländska kronor, rapporterar Morgunblaðið.

Att döda får i stora mängder ligger under snön på betesmarker innebär en smittorisk. Eiríkur Loftsson säger i Morgunblaðið att snötäcket i nuläget är för djupt för att det ska gå att söka efter djuren:

"Detta skapar naturligtvis orenlighet. Men det är inte lätt att ta tag i detta nu och det som är täckt av snö går inte att hitta."

Här kan du läsa mer om snöovädret.

Dagens citat

"Practically overnight, Iceland's banking system collapsed, taking the currency and much of the rest of the economy with it. The krona plunged by some 75% in a matter of days before it essentially stopped trading altogether. The country's three large banks, which had between them borrowed the equivalent of many times Iceland's annual economic output, imploded as money rushed out of Iceland even faster than it had poured in during the boom years."

Brian M. Carney i Wall Street Journal om planerna på att förändra det isländska fiskekvotsystemet.

Iceland Express får inte lyfta - har miljonskulder

Bläcket på kontraktet mellan Wow Air och Iceland Express hade knappt torkat när det stod uppenbart att ägarna inte kommer att skjuta till mer pengar till Iceland Express. Ett flygplan hindrades i går att lyfta från Keflavík på grund av mångmiljonskulder för obetalda landningsavgifter. I stället får sannolikt underentreprenören Czech Holiday Airlines hosta upp pengarna för att inte flygplanet ska bli kvar på marken för gott.

Det intensiva kriget mellan de isländska lågprisflygbolagen fick i tisdags en lösning. Wow Air köper Iceland Express linjenät, varumärke och goodwill och tar därmed över all trafik. Kvar i Iceland Express finns skulder på mångmiljonbelopp, ägare som inte vill skjuta till mer pengar och ett stort antal anställda som kommer att förlora sina jobb.

Wow Airs motiv till köpet var att skaffa sig tillräckligt passagerarunderlag för att kunna överleva det magra vinterhalvåret. Både Wow Air och Iceland Express har också haft det svårt att fylla planen på flera rutter.

Redan i går tog Wow Air över Iceland Express trafik. Och redan i går stod det klart att det krisande bolagets ägare tycks överge det.

Iceland Express har enligt Vísir mångmiljonskulder till flygplatsmyndigheten Isavia på grund av obetalda landningsavgifter. När ett av bolagets plan i går landade i Keflavík hindrades det från att lyfta på nytt. Planet, en Airbus A-320, kommer att tvingas kvar på marken tills skulderna är betalda.

Regelverket gör att underentreprenören Czech Holiday Airlines, som har flygtillståndet, nu får ansvara för Iceland Express obetalda landningsavgifter. Svanhvít Friðriksdóttir, presstalesperson för Wow Air, säger till DV att Isavias beslut inte påverkar bolagets verksamhet.

Hur många av Iceland Express anställda som får jobb hos Wow Air återstår att se. En av dem som slutar är Matthías Imsland, tidigare vd för Iceland Express och toppchef inom Wow Air, uppger Viðskiptablaðið.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Iceland Express.

Nytt förhandlingsfiasko i makrillkriget - hot om sanktioner

Sanktioner mot Island kan nu bli verklighet från Norge och EU. Det sista försöket att komma överens om kvoter för makrillfisket i Nordostatlanten strandade i går. Misslyckandet innebär att beståndet ännu ett år kommer att fiskas betydligt hårdare än vad forskarna rekommenderar. Förhandlingsfiaskot innebär också att Islands redan försenade förhandlingar om EU-medlemskap kommer att dra ut ännu mer på tiden.

När statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sommaren 2009 lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap var förhoppningen att kunna avverka förhandlingarna på rekordsnabba 18 månader. Eftersom Island redan infört tre fjärdedelar av EU:s regelverk trodde regeringschefen på en smidig process. Partikamraten Björgvin G. Sigurðsson var än mer optimistisk - hans bedömning var att förhandlingarna högst skulle ta ett år i anspråk, och att Island skulle hinna före Kroatien in i unionen.

I går öppnades ytterligare tre kapitel i förhandlingarna. Och för första gången öppnas ett avsnitt som faktiskt är väsentligt, nämligen finansiella tjänster. Islands i nuläget hårdkontrollerade och genomreglerade näringsliv är inte i närheten av att vara förenligt med EU:s regelverk. Det handlar inte bara om valutarestriktioner, utan i förlängningen också om utländska företag ska få möjlighet att investera i den isländska fiskenäringen. Även avsnittet om tullar, där Island av konkurrensskäl vill behålla flera skyddstullar, kan bli problematiskt.

Av de 33 kapitel som behöver förhandlas har 10 avslutats eftersom de helt och hållet omfattas av EES-avtalet. Men efter nästan tre och ett halvt år börjar nu de riktiga förhandlingarna. Fisket lär däremot dröja. Där kommer det uppseglande makrillkriget i vägen. Det hävdar åtminstone utrikesminister Össur Skarphéðinsson, som i alltinget sagt att makrilltvisten är ett av huvudskälen till att förhandlingarna hittills inte lett till några resultat. Timo Summa, som basar över EU:s beskickning på Island, säger - till skillnad från fiskekommissionären - däremot att fiskedispyten inte har någon som helst inverkan på förhandlingarna.

Precis som i Icesave-tvisten har EU och Island alltså anmärkningsvärt olika syn på verkligheten. I den konflikten tog det lång tid innan EU öppet ställde sig på Nederländernas och Storbritanniens sida, och det tog också lång tid innan unionen medgav att den blockerade nödlån till Island genom Internationella valutafonden för att på så sätt pressa islänningarna till att backa.

Socialdemokraterna hoppas på att förhandlingarna ska vara avslutade till vårens alltingsval. Utsikterna för att hålla den tidtabellen blev inte ljusare av gårdagens haveri. Gröna vänstern vill också ha överläggningarna avslutade så snart som möjligt - men där spelar resultatet mindre roll. Det viktigaste för regeringspartiet är att kunna ta entydig ställning mot ett EU-medlemskap i valrörelsen. Ännu en kompromiss med Socialdemokraterna hotar annars att orsaka massflykt bland Gröna vänsterns väljare.

Islands förslag inför årets sista förhandlingsrunda om makrillfisket var enligt ett pressmeddelande just att samtliga inblandade skulle ha en nytt förslag att presentera vid mötet. Så blev det inte. Det fanns inte heller några öppningar i de tidigare så låsta positionerna.

Island föreslog även att samtliga inblandade - EU, Norge, Färöarna, Island och Ryssland - skulle pruta procentuellt på sina kvoter ned till de 542 000 ton som rekommenderas för nästa år. Detta skulle innebära en femtonprocentig minskning av fisket enligt forskarnas rekommendationer. Även detta förslag fälldes.

Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon beklagar i ett uttalande att parterna åter misslyckats att komma överens om makrillfisket. Om så inte sker inom kort riskeras både beståndet och stora ekonomiska intressen för alla inblandade. Island säger sig ständigt vara redo för nya förhandlingar som kan leda till en lösning på konflikten. Men det måste enligt fiskeministern också röra sig om rimliga och rättvisa fördelningar av fångstkvoten.

Från EU och Norge väntar nu sanktioner mot Island. Hur allvarliga dessa blir återstår att se. Många av de idéer om importbojkotter som förts fram från EU står enligt Island i strid med EES-avtalet. Unionens problem är att tidigare landningsförbud visat sig vara tandlösa och att stoppa importen av just makrill tros få begränsad effekt.

Island fick vänta i tio år innan EU och Norge erbjöd en plats vid förhandlingsbordet. Makrillen fortsätter att vandra norrut och en tredjedel av beståndet befinner sig i isländska vatten under någon del av året. Konflikten gäller i grunden om det är de historiska banden som ska avgöra rätten till makrillfisket, eller om det är var makrillen befinner sig som ska fälla avgörandet.

EU och Norge har tidigare ensidigt tilldelat sig själva drygt 90 procent av den totala makrillkvoten och sedan låtit Island, Färöarna och Ryssland göra upp om resten. Islands anspråk är 16 procent men har i förhandlingarna aldrig erbjudits mer än 7 procent.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Höjd beredskap - risk för jätteskalv på norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Spänningen i jordskorpan på norra Island är tillräcklig för att utlösa ett jordskalv med en magnitud på 6,8 på Richterskalan. Myndigheterna höjer nu beredskapen i området efter den mest omfattande jordskalvssvärmen på tjugo år. De senaste dagarna har skalvens epicentrum börjat röra sig österut. Enbart under gårdagen inträffade över 200 jordskalv i området. Bara ett av dem nådde dock över 3 på Richterskalan.

Under natten mot söndagen påbörjades den mest omfattande jordskalvssvärmen på norra Island på tjugo år. Det kraftigaste skalvet uppmättes till 5,6 på Richterskalan. Skalvet fick många hus i Siglufjörður att skaka och ortens kyrkklockor att börja ringa mitt i natten. Jordbävningarna har varit så kraftiga att skakningarna känts i stora delar av landet.

Almannavarnir beslutade efter samråd med forskare och polisen i Sauðárkrókur, Akureyri och Húsavík att höja beredskapsläget i regionen. Den typ av skalvserier som nu äger rum har tidigare föregått ännu kraftigare jordskalv. Det finns dock inget som säger att det kommer att bli så den här gången, men myndigheterna vill genom att höja beredskapen öka medvetenheten om riskerna bland lokalbefolkningen.

Mätningar av jordskorpan i området visar enligt Veðurstofa Íslands att spänningen är tillräckligt hög för att utlösa ett skalv med en magnitud på 6,8 på Richterskalan. Uppbyggnaden har pågått sedan Kraflas senaste utbrott 1984. När utbrotten pågick, mellan 1975 och 1984, minskade i stället spänningen lite längre norrut i den så kallade Tjörnes-sprickzonen, där skalven nu sker.

De flesta skalven har haft sitt epicentrum ett par mil ute till havs, vilket gjort skadorna i land ytterst begränsade. Men vid ett jätteskalv finns risker för kollapsande byggnader och sprickor i marken.

Helgens skalv på 5,6 är det kraftigaste på drygt fyra år. I samma område har tidigare, år 1755 och 1872, skalv med en magnitud runt 7 inträffat. Från år 1900 har två jätteskalv skett på norra Island. Det kraftigaste, som uppmättes till 7,1 på Richterskalan, ägde rum norr om Húsavík år 1910. År 1963 registrerades ett skalv på 7 norr om Skagafjörður. Även i söder har ett lika kraftigt skalv skett, år 1912 i Rangárvellir.

Utöver dessa har ytterligare sex jordskalv haft en magnitud på över 6 på Richterskalan: Selvogur 1929 (6,2), Dalvík 1934 (6,2), Kópasker 1976 (6,2), Suðurland 2000 (6,5 och 6,3) och Ölfus 2008 (6,3).

Helga Kristín Einarsdóttir, som är bosatt i Siglufjörður, berättar i Morgunblaðið om tisdagens kraftigaste efterskalv som nådde 4,5 på Richterskalan:

"Det kom först ett sådant vinande, inte lika stort som vid andra skalvet [i söndags], och så kom ett jädra hugg och så vibrerade allt bara på nytt."

Tendensen är att skalven blir något färre, mindre kraftfulla och rör sig österut. Det kraftigaste av gårdagens jordskalv hade en magnitud på 3,1 på Richterskalan. På morgonen nådde ett skalv 3,5.

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson skriver i ett blogginlägg att han tror att magmaströmmar kan följa de omfattande jordskalven. I så fall är det en dålig nyhet för alla som hoppas på att kunna hitta olja i området vid Skjálfandi. Han anser nämligen att magman är så varm att den förvandlar all olja till metan eller koldioxid och vatten. I nuläget finns dock inget som pekar på att något vulkanutbrott ska vara nära förestående.

Här kan du läsa mer om jordskalven.

Dagens citat

"Vi vet att vi behöver åtskilja investmentbanker och affärsbanker. Vi behöver en demokratisk styrning över kapitalet. Vi behöver förstå att dessa affärer görs för våra besparingar och vi kan säga att vi vill att bankerna investerar på hållbara sätt, till exempel i byggnader och bostäder. Att vi inte vill att de köper påhittade kontrakt."

Europaparlamentarikern Eva Joly i Morgunblaðið om bankernas roll.

Foto: Europaparlamentet

Fjällräven och den isländska vildmarken

Lava, gejsrar och vattenfall. Hästar, sälar och fjällrävar. Det är några av ingredienserna i det avsnitt av tv-serien Nordisk vildmark som handlar om Island. Programmet handlar om hur landet skapades genom vulkanutbrott och hur djurlivet har påverkats av den unika miljön. En av huvudrollsinnehavarna är just fjällräven, som filmats i naturreservatet Hornstrandir. Du ser avsnittet på SVT Play där det ligger kvar i ytterligare nitton dagar.

Wow Air köper huvudkonkurrenten Iceland Express

Tre isländska flygbolag var som väntat minst ett för mycket. Nykomlingen Wow Air köper Iceland Express och tar över trafiken och varumärket. Utan affären hade Iceland Express gått mot nya förluster och nya behov av kapitaltillskott från ägarna. Bägge bolagen lovar att passagerarna inte ska märka av att Iceland Express monteras ned. Men redan nu på förmiddagen stoppades ett plan från att lyfta på grund av obetalda landningsavgifter.

Iceland Express hade ett dystert 2011 kännetecknat av stora förseningar och mångmiljonförluster. Systerbolaget Astraeus gick i konkurs och ägarna tvingades pumpa in pengar i Iceland Express för att hålla bolaget i luften. Ett av huvudskälen till förlusterna var en satsning på flyg till USA. Inte en enda av turerna hade tillräckligt många passagerare för att gå runt.

I somras blev konkurrensen ännu tuffare när nykomlingen Wow Air lanserades - ett flygbolag med en hel del tidigare Iceland Express-anställda på lönelistan. Genom en rejäl bantning av linjenätet och en ny underentreprenör, Holiday Czech Airlines, var det tänkt att 2012 skulle bli ett år då Iceland Express skulle samla kraft. I någon bemärkelse har det fungerat. Bolaget var sommarens punktligaste av alla som flyger till eller från Keflavík. Men konkurrensen har varit hård.

Tonläget mellan lågpriskonkurrenterna har varit uppskruvat. Redan när det stod klart att Iceland Express vd Matthías Imsland gick direkt över till Wow Air haglade anklagelserna om utnyttjande av konfidentiell information. Wow Air anklagade i sin tur i somras Iceland Express för att avlyssna medarbetarnas radiotrafik på flygplatsen i Keflavík. Bolaget surnade också till över att Iceland Express räknade passagerare på Wow Airs flygningar, och kom fram till att beläggningen ofta var låg.

Skúli Mogensen, som möjligen håller på att växa fram till den mest profilerade isländske investeraren efter krisen, köper nu Iceland Express linjenät, varumärke och goodwill. Wow Air kommer alltså, om konkurrensmyndigheterna godkänner affären, snart att omfatta bägge bolagens verksamhet. Varumärket Iceland Express kommer att leva vidare och kunderna ska inte påverkas av köpet.

En del av Iceland Express anställda kommer att förlora sina jobb. Hur många är dock oklart.

Skúli Mogensen säger till Vísir att de bägge bolagen tillsammans har det passagerarunderlag som gör det möjligt att erbjuda både låga priser och god service. Han berättar vidare att Wow Air flörtat med Iceland Express en längre tid, och att det gick väldigt snabbt att komma överens om villkoren för affären när parterna väl började förhandla.

Affären innebär att en annan investerare, styrelseordföranden Pálmi Haraldsson, försvinner från flygbranschen. Han skriver i ett pressmeddelande att Iceland Express hade behövt ytterligare kapitaltillskott för att inte krascha. Han kommer nu att avveckla de delar av bolaget som inte ingår i köpet.

Frågan är hur snabbt den avvecklingen går och hur djupa de ekonomiska problemen är. Ett av Iceland Express plan hindrades i dag från att starta från flygplatsen i Keflavík på grund av obetalda landningsavgifter. Flyget kommer inte i luften förrän avgifterna är betalda, rapporterar Víkurfréttir.

Iceland Express lyfte första gången från Keflavík den 27 februari 2003. Inledningsvis trafikerade bolaget Köpenhamn och London. Iceland Express var det första lågprisbolaget som på allvar kunde utmana Icelandair, och därmed tvinga ner priserna.

I år kommer Iceland Express att transportera närmare en halv miljon passagerare. Bolaget har på grund av hård konkurrens och dålig beläggning slutat flyga till Sverige.

Här kan du läsa mer om Iceland Express.

Praktgräl i alltinget om folkomröstningen om grundlagen

Jóhanna Sigurðardóttir vill att en ny grundlag ska tas i bruk på Islands nationaldag. Hon hävdade i alltinget i går att folket i helgen lyckades med det som parlamentet misslyckats med i många år. Men oppositionen höll inte med. Framstegspartiets Gunnar Bragi Sveinsson sade att det inte var nationen som sagt sitt i lördagens folkomröstning, utan bara en liten del av den. Samtidigt som bägge sidor säger sig vilja få bred uppslutning kring författningen försvann alla kompromisser snart under den hårda debatten.

Resultatet i helgens folkomröstning var en välkommen framgång för den hårt pressade statsministern Jóhanna Sigurðardóttir och hennes djupt splittrade regering. Frågan om en ny grundlag är i alla fall ett område där den rödgröna koalitionen åtminstone nästan är enig.

I alltinget i går skissade hon en tidsplan för det fortsatta arbetet med att ta fram en ny grundlag. Efter att den expertnämnd som nu ser över grundlagsrådets förslag sagt sitt hamnar frågan i parlamentet. Där hoppas hon att debatten ska avslutas före jul. Sedan ska folket på nytt få ta ställning till grundlagen i samband med vårens alltingsval. Om islänningarna säger ja ska den nya författningen börja gälla på Islands nationaldag den 17 juni nästa år.

Statsministern beskrev valresultatet som en framgång och ett tydligt budskap från folket. Därför hävdade Jóhanna Sigurðardóttir att parlamentet skulle lägga särintressen och käbbel åt sidan för att fullfölja medborgarnas vilja.

Jóhanna Sigurðardóttir underströk i alltinget att hon önskade en bred uppslutning bakom förslaget. Samma önskan har också grundlagsrådets medlemmar framfört. Men det stod redan under gårdagens debatt klart att vägen genom parlamentet inte kommer att bli enkel.

Gunnar Bragi Sveinsson, gruppledare för Framstegspartiet, ifrågasatte statsministerns kommentarer om att islänningarna nu lyckats ta det steg som parlamentet i många år misslyckats med, nämligen att samla en majoritet för en ny konstitution. Han menade att det inte alls var nationen som hade talat i helgen, utan bara en tredjedel av den. Resten hade antingen röstat nej eller avstått från att gå till vallokalen.

Partikamraten Vigdís Hauksdóttir kritiserade Jóhanna Sigurðardóttirs besked om att grundlagen skulle bli en av höstens mest prioriterade frågor. Hon efterlyste i stället åtgärder för att lätta skuldbördan för belånade hushåll, och menade att det var ett betydligt mer akut problem. Detta instämde även framstegspartisten Birkir Jón Jónsson i.

Självständighetspartiets Ragnheiður Elín Árnadóttir sade i debatten att hennes farhågor om folkomröstningen redan hade infriats, att resultatet tolkades efter tycke och smak. Hon påminde om att folkomröstningen bara hade varit rådgivande och efterlyste ett sätt att få in åsikter från den majoritet av väljarkåren som inte röstade.

Partikamraten Ólöf Nordal ansåg att grundlagsrådets förslag kräver omfattande ändringar innan det på allvar kan sägas utgöra grundpelaren i en ny konstitution. Kring denna process efterlyste hon samarbete och samförstånd i alltinget.

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon sade att valdeltagandet var gott och att resultatet var en tydlig signal för att folket står bakom kraven på förändringar. Han gladdes också åt att så många inte hade tagit notis om det han kallade propaganda från motståndarsidan.

Redan gårdagens debatt visade att det kommer att bli oerhört svårt för Jóhanna Sigurðardóttir att driva igenom förslaget till en ny grundlag. Regeringen är numera i minoritet och flera av Gröna vänsterns ledamöter är emot vissa eller samtliga punkter som togs upp i lördagens folkomröstning. Visserligen är inte motståndet från oppositionen alltigenom kategoriskt - Framstegspartiets Eygló Harðardóttir sade sig exempelvis i ett blogginlägg vara ganska nöjd med resultatet - men att samla en bred majoritet redan före jul blir inte lätt.

Ett annat besvär är att vissa av grundlagsrådets medlemmar anser att enbart kosmetiska förändringar, exempelvis ordalydelser, kan göras i det befintliga förslaget. Det är sannolikt att regeringen vill göra mer. Något som skulle kunna leda till ett otacksamt tvåfrontskrig där både grundlagsrådet och den borgerliga oppositionen levererar salva efter salva mot den rödgröna koalitionen.

Den slutgiltiga rösträkningen blev klar i går. Att det tog ett halvt dygn längre att räkna rösterna i norra Reykjavík än i de fem övriga valkretsarna beror enligt Katrín Theodórsdóttir, valnämndens ordförande, på de dåliga lokalerna i rådhuset i Reykjavík. Möblerna är nämligen fastskruvade på ett sätt som gjorde det svårt att lägga valsedlarna på ett för rösträkningen gynnsamt sätt, skriver Fréttablaðið.

Så här röstade Island i lördags:

Hela riket:

Fråga 1 (om grundlagen): ja 66,9 procent, nej 33,1 procent

Fråga 2 (om naturtillgångar): ja 82,9 procent, nej 17,1 procent

Fråga 3 (om statskyrkan): ja 57,1 procent, nej 42,9 procent

Fråga 4 (om personval): ja 78,4 procent, nej 21,6 procent

Fråga 5 (om jämnt vägande röster): ja 66,5 procent, nej 33,5 procent

Fråga 6 (om folkomröstningar): ja 73,3 procent, nej 26,7 procent
Valdeltagande: 48,9 procent

Sydväst:
Fråga 1: ja 68,2 procent, nej 31,8 procent
Fråga 2: ja 85,8 procent, nej 14,2 procent
Fråga 3: ja 57,8 procent, nej 42,2 procent
Fråga 4: ja 81,5 procent, nej 18,5 procent
Fråga 5: ja 76,3 procent, nej 23,7 procent
Fråga 6: ja 75,1 procent, nej 24,9 procent
Valdeltagande: 32 138 personer (51,37 procent).

Söder:

Fråga 1: ja 57,8 procent, nej 42,2 procent

Fråga 2: ja 75,2 procent, nej 24,8 procent

Fråga 3: ja 61,6 procent, nej 38,4 procent

Fråga 4: ja 73,1 procent, nej 26,9 procent

Fråga 5: ja 55,3 procent, nej 44,7 procent

Fråga 6: ja 71,5 procent, nej 28,5 procent

Valdeltagande: 14 487 personer (43,18 procent)

Nordost:

Fråga 1: ja 57,5 procent, nej 42,5 procent

Fråga 2: ja 73,4 procent, nej 26,6 procent

Fråga 3: ja 59,8 procent, nej 40,2 procent

Fråga 4: ja 68,6 procent, nej 31,4 procent

Fråga 5: ja 30,5 procent, nej 69,5 procent

Fråga 6: ja 65,9 procent, nej 34,1 procent

Valdeltagande: 13 216 personer (45,56 procent)

Nordväst:
Fråga 1: ja 54,8 procent, nej 45,2 procent

Fråga 2: ja 69,9 procent, nej 30,1 procent

Fråga 3: ja 64,7 procent, nej 35,3 procent

Fråga 4: ja 68,5 procent, nej 31,5 procent

Fråga 5: ja 37,9 procent, nej 62,1 procent

Fråga 6: ja 65,8 procent, nej 34,2 procent

Valdeltagande: 9 930 personer (46,7 procent)

Norra Reykjavík:

Fråga 1: ja 76,6 procent, nej 23,4 procent

Fråga 2: ja 89,3 procent, nej 10,7 procent

Fråga 3: ja 51,3 procent, nej 48,7 procent

Fråga 4: ja 83,1 procent, nej 16,9 procent

Fråga 5: ja 79,7 procent, nej 20,3 procent

Fråga 6: ja 77,5 procent, nej 22,5 procent

Valdeltagande: 22 895 personer (50,5 procent)

Södra Reykjavík:

Fråga 1: ja 78 procent, nej 22 procent

Fråga 2: ja 87,7 procent, nej 12,3 procent

Fråga 3: ja 54,5 procent, nej 45,5 procent

Fråga 4: ja 82 procent, nej 18 procent

Fråga 5: ja 78,9 procent, nej 21,1 procent

Fråga 6: ja 75,2 procent, nej 24,8 procent

Valdeltagande: 23 156 personer (51,36 procent)

Här kan du läsa mer om folkomröstningen.

Dagens citat

"Ask any tourist during your trip to Iceland and you’ll quickly see that everyone develops an unconditional love for the little island nation, whether it’s for the mind-bending scenery, the platefuls of delicious lamb and fish dishes, or the sincere local hospitality. The currency crash – which effectively devalued the króna by 75% – also helped make a trip much more favourable to the wallet. As the global economy starts to heal, prices are climbing once more. The spoils of Iceland are no longer a secret, but they’re still yours for the taking – and in 2013 you’ll still be well ahead of the curve."

Lonely Planet rankar Island som 2013 års sjunde bästa resmål.

De fångar Reykjavíks nätter på bild

Den som vill ha koll på Reykjavíks gatumode, uteliv, festnätter, vimmel och stadsliv kan styra sin webbläsares fotsteg till Reykjavík Nights. Den färska sajten bjuder på bilder av mode och nattliv samt intervjuer och fotoutställningar. Bakom webbplatsen står Aníta Eldjárn og Ragnheiður Guðmundsdóttir.

Knappt ja till samgående mellan Garðabær och Álftanes

Garðabær och Álftanes går ihop vid årsskiftet. I bägge kommunerna röstade en majoritet av invånarna i lördags för ett samgående. Men i Garðabær var marginalen för ja-sidan knapp - sannolikt för att många kommuninvånare befarar att Álftanes ekonomiska problem ska tynga den nya kommunen. Den nya kommunen får närmare 14 000 invånare.

Island har i dag 75 kommuner, men vid årsskiftet minskar antalet till 74 då Álftanes och Garðabær går ihop. Samgåendet är en följd av Álftanes dåliga ekonomi, där ett villkor för statlig saneringshjälp var en union med en grannkommun.

Álftanes var år 2009 Islands mest skuldsatta kommun med ett underskott på 7,2 miljarder isländska kronor. Vid det kommande årsskiftet ska skulderna ha bantats till 3,2 miljarder. Detta skulle betyda 130 000 kronor för varje invånare i Garðabær.

Men siffrorna har av motståndarna kritiserats för att vara orealistiska. Nej-sidan hävdar att tillgångarnas värde har överdrivits samtidigt som Álftanes driftskostnader har underskattats.

Ändå blev det en knapp majoritet för ett samgående i Garðabær. Där röstade 53,1 procent ja och 46,9 procent nej till förslaget.

I Álftanes var däremot en klar majoritet, hela 87,6 procent, för en union mellan kommunerna. Bara 11,5 procent röstade nej medan andelen ogiltiga och blanka valsedlar var 0,9 procent.

Snorri Finnlaugsson, kommunchef i Álftanes, säger i Morgunblaðið att han är nöjd med den stora uppslutningen bakom förslaget. Kollegan Gunnar Einarsson i Garðabær säger sig i Morgunblaðið ha förståelse för att många kommuninvånare tvekade:

"Detta är ett demokratiskt resultat och jag förväntar mig inget annat än att Garðabærborna tar väl hand om sina grannar och att man skapar ett ännu starkare samhälle och starkare kommun."

Samgåendet innebär för Álftanes att skattetrycket sänks med 60 till 70 miljoner isländska kronor. Kommunalskatten i Álftanes är nu 14,61 procent mot 13,66 procent i Garðabær. Det är den senare skattesatsen som kommer att gälla för bägge kommunerna efter årsskiftet.

Den nya kommunen kommer att heta Garðabær, medan Álftanes blir kvar som ett stadsdelsnamn. Gårdagens omröstning innebär bland annat att presidenten Ólafur Ragnar Grímsson byter postadress. Residenset Bessastaðir ligger nämligen i Álftanes, som vid årsskiftet även försvinner som postort.

Här kan du läsa mer om samgåendet.

Jordskalvssvärm fortsätter att skaka norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Den mest omfattande jordskalvssvärmen på flera år fortsätter att skaka norra Island. Den kraftigaste jordbävningen uppmättes till 5,6 på Richterskalan, och det största efterskalvet under morgonen hade en magnitud på 4,5. Sedan den förra jordskalvssvärmen för en månad sedan har epicentrum förflyttat sig närmare den isländska kusten. Men skalven sker alltjämt för långt ut i havet för att de ska orsaka några större skador på land.

Strax efter midnatt i söndags skakades norra Island av det största jordskalvet sedan 1976. Det uppmättes då till 5,2 på Richterskalan, men har av Veðurstofa Íslands justerats upp till en magnitud på 5,6. Ett annat skalv samma natt nådde 4,8 på Richterskalan.

Jordskalvssvärmen fortsatte under gårdagen och morgonen. Det kraftigaste skalvet i går hade en magnitud på 4,1 på Richterskalan. Klockan 5.27 i morse uppmättes ett skalv till 4,5.

Skalven äger rum i Tjörnes-sprickzonen, som utgör övergången mellan den oceaniska och den isländska jordskorpan. Här inträffar i regel flera hundra skalv i månaden, men sällan med den magnitud som uppmätts under helgen. Kraftigare skalv på norra Island har inte inträffat sedan 1976, då ett skalv med en magnitud på 6,2 orsakade stor förödelse i Kópasker. Ingen människa behövde sätta livet till, men skadorna på byggnader blev omfattande. År 1963 nådde ett skalv vid Skagafjörður hela 7,0 på Richterskalan.

Majoriteten av skalven har sitt epicentrum två mil norr om Siglufjörður. Denna jordskalvssvärm är en fortsättning på den som drabbade samma område i september. Då var epicentrum något längre bort från land.

Det finns i dagsläget inget som säger att skalven kommer att bli ännu kraftigare, även om det inte kan uteslutas. Jordskalvssvärmen avtar nu åter - skalven är fortfarande flera hundra om dygnet, men magnituden tycks sakta plana ut. Vulkanologen Haraldur Sigurðsson skriver i ett blogginlägg att det är i det närmaste omöjligt att sia om den fortsatta utvecklingen.

Skalven har inget samband med vulkanisk aktivitet. Området utgör dock den sydliga delen av den så kallade Kolbeinseyryggen, döpt efter den lilla vulkaniska klippön Kolbeinsey som är på väg att slukas av Atlantens vågor. Där ägde det sista kända vulkanutbrottet rum år 1372. Undervattensutbrott kan dock ha skett många gånger sedan dess längs med Kolbeinseyryggen utan att de nått ytan eller observerats av människan.

Söndagsnattens jätteskalv kändes i stora delar av norra Island - och till och med så långt bort som Seyðisfjörður i öster, Ísafjörður och Norðurfjörður i Västfjordarna och några av Reykjavíks höghus i sydväst, skriver Morgunblaðið. Utöver enstaka krossade rutor i Siglufjörður har de senaste dagarnas aktivitet dock inte orsakat några skador. Men bland lokalbefolkningen finns en viss oro. Birna Kristín Eiríksdóttir berättar för Vísir om en orolig söndagsnatt när de två största skalven ägde rum:

"Vi var på väg till sängs vid elvatiden, och så mellan elva och tolv är det plötsligt som om en lastbil hade kört på huset. Det tog mig en liten stund att förstå vad det var, och det var egentligen inget snack om saken eftersom det kom så många skalv i kölvattnet och det var en stund när sängen skakade oavbrutet. Man vaggades i sömn i lugn och ro. Det var ganska fantastiskt. Så hade man nyss lyckats somna när det stora skalvet kom och då trodde jag att jag inte skulle bli äldre. Då slet jag min minsting, som är sju veckor, direkt ur sängen och sprang till dörrposten och stod där medan allt gick över. Det var ett enormt buller och mycket oväsen. Vi hade så mycket tur här att det inte var något som gick sönder eller dylikt."

De kraftigaste skalven fick kyrkklockorna att börja ringa. I många butiker och hem föll saker från hyllor ned på golvet. Mindre sten- och jordskred inträffade vid sluttningarna men stoppades av lavinbarriärerna. Många passade också på att ta en biltur för att lugna nerverna. Þorsteinn Sveinsson, även han bosatt i Siglufjörður, berättar i Fréttablaðið att husdjuren dock tycktes förutse jätteskalvet:

"Detta började runt elvatiden, bara ett skalv. Jag trodde att det var över men så fortsatte det oavbrutet i två timmar. ... Jag har några katter här. Precis innan blev de helt vilda. De var de enda som gjorde rätt och sprang under ett skåp."

Också på Grímsey ett par mil nordost om skalvens epicentrum har befolkningen känt av jordbävningarna. Anna María Sigvaldadóttir berättar för RÚV att öborna reagerat på olika sätt på skalven:

"Det kändes ganska mycket på södra delen av ön, i de sydligaste husen så detta är olika tror jag. Jag bor i ett trähus. Vi känner mycket lite av detta, och hör främst mullret. Och jag tror att det har stor betydelse om du har ett trähus eller gjuten grund. ... Detta delar sig egentligen på två grupper. Andra säger att detta bara är som det är och så är det vissa som är mycket rädda."

Här kan du läsa mer om jordskalven.