Åsikterna gick som väntat isär när Jóhanna Sigurðardóttir och Bjarni Benediktsson i går i alltingets talarstol drabbade samman om förslaget till ny grundlag. Självständighetspartiets ledare kritiserade i debatten regeringen för att ha övergivit den traditionella hållningen där förändringar i författningen sker i samråd och enighet. I stället menade Bjarni Benediktsson att den rödgröna koalitionen valt att ta strid inte bara med parlamentet, utan även viktiga samhällsgrupper.
Jóhanna Sigurðardóttir anklagade Bjarni Benediktsson för att främst ta hänsyn till särintressen - fiskenäringen - och för att på alla sätt ha motarbetat förändringar i grundlagen. Med ett ja till den första av sex frågor i morgondagens folkomröstning, om grundlagsrådets förslag ska utgöra grunden för en ny konstitution, skulle alltinget få ett tydligt mandat för förändring. Även vid ett nej vill statsministern inte avbryta processen, utan kan tänka sig att göra mindre ändringar.
En annan nyckelfråga som islänningarna fått uppdraget att besvara i folkomröstningen är om naturresurser ska förklaras vara statlig egendom. Det gäller i praktiken främst fisket, men även andra naturtillgångar som vatten, energi, olja och gas.
Det har i tidigare opinionsundersökningar funnits en majoritet för att återkalla fiskekvoter och införa en princip där resursen sägs tillhöra nationen i stället för enskilda. Några mätningar inför morgondagens val har inte gjorts, men det är med tidigare resultat i åtanke sannolikt att en majoritet kommer att ta ställning för att naturtillgångar ska tillhöra staten. De kommer även i fortsättningen att kunna förvaltas av enskilda, men inte på obestämd tid och inte utom statlig kontroll.
Bjarni Benediktsson ser förslaget som ett hot mot den lönsamma fiskenäringen och andra branscher som lever på att utnyttja naturresurser. Han anser att det skapar en kortsiktighet som omöjliggör investeringar. Jóhanna Sigurðardóttirs svar i debatten var att allmänna intressen måste gå före särintressen. Hon ser grundlagsrådets förslag som ett sätt att flytta makten från de politiska partierna till allmänheten.
Vidare kritiserade Bjarni Benediktsson i gårdagens debatt regeringens hantering av frågan. Islänningarna får besvara sex frågor som är så luddigt formulerade att resultaten kan tolkas hur som helst. Han menade att folkomröstningen borde ha föregåtts av en ordentlig diskussion i alltinget om förslaget i sin helhet. Samma kritik har också grundlagsrådets ordförande Salvör Nordal riktat mot regeringens agerande.
Från oppositionen har det också kommit kritik mot att den nya grundlagen skulle omöjliggöra folkomröstningar motsvarande de två som hållits om Icesave-tvisten. I förslaget är tanken att folkomröstningar i betydligt större utsträckning ska kunna användas för att avgöra frågor av allmänintresse. En viss andel av befolkningen ska genom namnunderskrifter exempelvis kunna tvinga fram en folkomröstning - oavsett alltingets vilja i frågan. Men det finns också förbehåll mot folkomröstningar gällande finanser och relationer till utlandet, som oppositionen menar hade stoppat Icesave-omröstningarna.
En fråga som splittrar blockpolitiken är om alla röster i landet ska väga jämnt. I dag har glesbygdsvalkretsarna fler ledamöter i alltinget än vad antalet invånare motiverar. En glesbygdsröst kan alltså väga tyngre än en storstadsröst. Traditionellt har detta system setts som en garant för att den dominerande Reykjavíkregionen inte ska kunna glömma bort landsbygden.
Grundlagsrådet vill däremot att alla röster ska väga jämnt, vilket också skulle bana väg för att låta hela landet vara en enda valkrets. Här finns förespråkare för bägge alternativen i bägge läger.
I går kväll hade 8 600 personer förtidsröstat, vilket var aningen färre än vid den andra folkomröstningen om Icesave som avgjordes i april förra året. Med tanke på hur få som röstade när ledamöterna till grundlagstinget skulle utses måste ett valdeltagande över 50 procent närmast betraktas som en succé. Ett lägre valdeltagande minskar också tyngden i resultatet.
De sista vallokalerna stänger klockan 22 i morgon isländsk tid (klockan 24 svensk tid). Rösträkningen kommer att ta tid. Alla distrikt har heller inte bestämt om de kommer att räkna svaren på varje fråga för sig, eller om de kommer att räkna varje valsedel för sig. RÚV har ingen traditionell valvaka, men räknar med att kunna presentera de första siffrorna i en extrainsatt nyhetssändning 23.20. På radiokanalen Rás 2 blir det däremot valvaka.
Här kan du läsa mer om folkomröstningen och här kan du läsa Jóhanna Sigurðardóttirs öppningstal i gårdagens debatt.
