Garðabær och Álftanes i folkomröstning om samgående

Invånarna i Garðabær och Álftanes folkomröstar i dag om ett samgående mellan de två kommunerna. Politikerna är för, men valkampanjen har föregåtts av anklagelser mot att skuldtynga Álftanes siffror har friserats så att Garðabær ska få intrycket av att en union inte skulle bli en ekonomisk belastning. Och från Álftanes finns i stället farhågor för överbebyggelse om Garðabær får styra stadsplaneringen.

I slutet av 2009 hade Álftanes skulder på 7,2 miljarder isländska kronor, vilket gjorde kommunen till den per invånare mest skuldsatta i landet. Sedan dess har en omfattande sanering inletts. Vid årsskiftet beräknas skulderna ha minskat till 3,2 miljarder.

Ett villkor för statlig saneringshjälp var ett samgående med en grannkommun. Valet föll på Garðabær. Tillsammans har de bägge kommunerna närmare 14 000 invånare utspridda över 4 700 hektar.

Vid ett samgående beräknas bägge kommunernas skulder uppgå till 95 procent av intäkterna. Andelen beräknas år 2017 ha minskat till 64 procent, och därmed tillhöra de lägre i landet.

Om det blir ett ja i dagens folkomröstning går kommunerna samman vid årsskiftet. Álftanes blir då utan formell representation i fullmäktige fram till de kommunalval som äger rum våren 2014. I stället ska kommundelens intressen bevakas av ett rådgivande stadsdelsråd bestående av dagens kommunpolitiker. Representanter för Álftanes får även delta i alla möten i nämnder och styrelser, men utan rösträtt.

Att de folkvalda blir färre väntas innebära en besparing på 120 miljoner isländska kronor om året. Dessutom kommer kommunhuset i Álftanes att bommas igen vid ett samgående och alla invånare hänvisas till rådhuset i Garðabær. Detta skulle innebära ytterligare en besparing.

Politikerna i bägge kommunerna förespråkar ett samgående. Gunnar Einarsson, kommunchef i Garðabær, skriver i Fréttablaðið att han tänker säga ja i dagens folkomröstning:

"Min slutsats är att det är mycket förnuftigt att dessa två kommuner går ihop. En förenad kommun blir större och starkare och står bättre rustad inför vidare diskussioner om samgåenden i huvudstadsregionen. Det har mer resurser till investeringar och möjligheterna till driftseffektivitet är större. Det blir lättare att stadsplanera dessa kommuner som en helhet än om till exempel Reykjavík skulle få planeringsmakten i Álftanes, vilket sannolikt sker om frågan röstas ned."

Snorri Finnlaugsson, kommunchef i Álftanes, säger i Morgunblaðið att han hoppas på ett ja i dagens folkomröstning. Annars finns bara två alternativ för den skuldtyngda kommunen - antingen frivilligt samgående med en annan grannkommun (förmodligen Reykjavík) efter folkomröstning, eller en sammanslagning med en grannkommun där invånarna inte tillfrågas:

"Jag är helt övertygad om att fördelarna är avsevärt fler. Det är mycket som talar för ett samgående. Vi anser för det första att ett större och starkare samhälle ger oss större möjligheter att stärka servicen."

Men alla är inte lika positiva till planerna. Invånarna i Garðabær har fått beskedet att Álftanes ekonomi inte ska bli en belastning. Men uträkningarna får kritik. Ólafur Örn Nielsen, invånare i Garðabær, säger i Vísir att det underlag som skickats till medborgarna är ensidig propaganda:

"Man måste naturligtvis fråga sig om det är lämpligt att de parter som har hand om genomförandet av valet, Garðabær och Álftanes, bara presenterar en sida av saken."

Jón Árni Bragason, som också är bosatt i Garðabær, hävdar i Morgunblaðið att ett samgående riskerar att drabba kommunen ekonomiskt. Han anser nämligen att Álftanes förbättrade finanser delvis är en fantasikonstruktion. Värdet på kommunens badhus - som var ett av huvudskälen till det stora underskottet - menar han har överdrivits samtidigt som driftskostnaderna har underskattats:

"Jag anser att detta samgående i själva verket är skapat av och för fordringsägarna. Det som är på väg att ske är att Álftanes fordringsägare inte efterskänker någonting utöver möjligen några räntebetalningar på 300 miljoner. Alla får sitt."

Þór Saari, alltingsledamot för Rörelsen och bosatt i Álftanes, har två farhågor. Han säger i Morgunblaðið att han befarar att skolan i kommunen kommer att läggas ned vid ett samgående, något som innebär att Álftanes hjärta försvinner och gör det svårare att locka nya invånare. Den andra punkten är makten över stadsplaneringen:

"För det första är Álftanes en mycket speciell kommun, landsbygd i staden, med mycket av öppna ytor där det finns häckfåglar, oförstörda stränder och gångvägar. Jag är mycket rädd att Álftanesborna kommer att bli överkörda av bygglystna Garðabærbor i stadsplaneringsfrågor när de har tagit över kommunen, för det är helt klart att kommunstyrelsen i Garðabær som övertar styret i Álftanes."

Här kan du läsa mer om det planerade samgåendet mellan kommunerna.