En ny isländsk jättekommun kan vara på väg att födas i Reykjavíkområdet. Kópavogur vill undersöka möjligheterna att gå samman med Hafnarfjörður, Garðabær och Álftanes. En sådan kommun skulle få över 70 000 invånare och därmed kunna utmana Reykjavík. Men än så länge är mottagandet i grannkommunerna för idén ganska svalt.
Grétar Þór Eysteinsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri som disputerade på en avhandling om samgåenden mellan kommuner, säger i Vísir att han ser små samordningsvinster för jättekommunen. Det talas ibland om att 20 000 till 30 000 invånare är den bästa storleken för en kommun. Han är tveksam till att stordriftsfördelar skulle frigöra större summor som möjliggör bättre service för medborgarna:
Reykjavík hade vid årsskiftet 118 814 invånare och är därmed sett till befolkningsmängden Islands i särklass största kommun. De fyra grannkommunerna Kópavogur, Hafnarfjörður, Garðabær och Álftanes hade vid samma tidpunkt tillsammans 71 393 invånare. Kópavogur är i dag den näst största kommunen, Hafnarfjörður den tredje och Garðabær den sjätte.
I Kópavogur tog nyligen kommunstyrelsen ett beslut om att undersöka möjligheterna till ett samgående. Syftet är att dels spara pengar genom effektiviseringar, dels att minska Reykjavíks tyngd inom kommunernas samarbetsorganisation. Som namn på den nya kommunen föreslås Heiðmörk.
Men entusiasmen för idén är på sina håll måttlig. Kópavogurs kommunchef, Ármann Kr. Ólafsson, röstade nej till förslaget. Han säger i Morgunblaðið att tidpunkten är olämplig eftersom Garðabær och Álftanes folkomröstar om ett samgående nu på lördag. Att tala om ytterligare steg i det här läget anser han därför vara respektlöst.
Snorri Finnlaugsson, kommunchef i Álftanes, säger i Vísir att folkomröstningen går i första hand och att något annat inte är aktuellt i dagsläget. Han utesluter dock inte fler sammanslagningar i framtiden. Garðabærs kommunchef Gunnar Einarsson motsätter sig däremot förslaget och anser att jättekommunens storlek skulle vara opraktisk. I Hafnarfjörður tycker kollegan Guðrún Ágústa Guðmundsdóttir däremot att idén är intressant och att den bör diskuteras.
Grétar Þór Eysteinsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri som disputerade på en avhandling om samgåenden mellan kommuner, säger i Vísir att han ser små samordningsvinster för jättekommunen. Det talas ibland om att 20 000 till 30 000 invånare är den bästa storleken för en kommun. Han är tveksam till att stordriftsfördelar skulle frigöra större summor som möjliggör bättre service för medborgarna:
"Jag tror att detta är en ganska långsökt rationalisering. Det är uppenbart att det sparas på ledamöter i fullmäktige och nämnder. De blir färre och det sparas i den högsta ledningen, men detta är naturligtvis inte stora summor på 70 000 människor."
Han är heller inte övertygad om att ytterligare en jättekommun skulle vara bra för övriga Island. Grétar Þór Eysteinsson ställer sig visserligen positiv till att Reykjavík får något av en storleksmässig utmanare, men det riskerar samtidigt att försvaga kommunsystemet som sådant med två så stora kommuner.
Om planerna trots allt skulle förverkligas skulle det medföra en ganska underlig befolkningsfördelning. Två kommuner skulle då rymma över 190 000 invånare och närmare två tredjedelar av Islands befolkning. Den återstående tredjedelen skulle sedan fördelas mellan de resterande sjuttio kommunerna.
Här kan du läsa mer om det planerade samgåendet mellan Álftanes och Garðabær.
Här kan du läsa mer om det planerade samgåendet mellan Álftanes och Garðabær.
