Irland fick betydligt bättre räntevillkor än Island när de nordiska länderna beviljade nödlån till örikena. Island vill nu omförhandla avtalet och pressa ned räntan. Med samma villkor skulle bördan på de isländska skattebetalarna minska med 5 miljarder isländska kronor om året. Frågan kommer att tas upp vid Nordiska rådets session i Helsingfors längre fram i oktober.Sommaren 2009 lånade Island totalt 1,775 miljarder euro - omkring 280 miljarder isländska kronor i dagens penningvärde - från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Räntan på lånet avtalades till den så kallade tremånaders Euribor-räntan plus ett påslag om 2,75 procent. Euribor är en genomsnittsränta på europeiska bankers utlåning till varandra i euro.
När Irland senare drabbades av finanskrisen ställde Danmark och Sverige på nytt upp med lån. Irland fick, efter att ha klagat på räntekostnaderna, betydligt gynnsammare villkor. Irlands påslag på Euribor är bara 1 procent.
Den årliga räntekostnaden är för Islands del cirka 7,7 miljarder. Med Irlands förmånligare avtal hade räntekostnaden i stället landat på 2,8 miljarder. Skillnaden är 5 miljarder om året, pengar som bland annat hade räckt för att täppa till det förväntade underskottet i budgeten för nästa år.
Tanken var att Island skulle börja betala av på nödlånen från de nordiska länderna år 2014. Island har dock redan betalat av hela 59 procent av lånesumman, och därmed betat av alla planerade amorteringar fram till år 2019.
För att kunna genomföra detta tog Island mer förmånliga lån än de som beviljades av grannländerna. Intresset för att låna ut pengar till öriket hade då blivit betydligt större än 2009, när det rådde stor tvekan kring Islands möjligheter till en snabb ekonomisk återhämtning och dörrarna till de finansiella marknaderna var stängda.
Den socialdemokratiske alltingsledamoten Helgi Hjörvar har nu frågat Sverige, Norge, Danmark och Finland varför Island fick en avsevärt högre ränta än Irland och om avtalsvillkoren kan rivas upp för att minska den ekonomiska bördan för skattebetalarna.
Helgi Hjörvar säger i Morgunblaðið att stora intressen står på spel och att han har goda förhoppningar om att få omförhandla räntevillkoren och teckna ett för Island mer gynnsamt avtal:
"Jag anser det självklart att vi frågar om det inte är naturligt att ett nordiskt rike inte får sämre villkor än ett annat europeiskt land i en jämförbar situation."Som argument för lägre ränta anför Helgi Hjörvar även att isländska kreditswappar är betydligt billigare än irländska, vilket innebär att utlåningen till Island anses medföra lägre risker för Danmark, Norge, Sverige och Finland.
