Liten risk för tsunami vid isländskt jätteskalv

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalvssvärmen som skakar norra Islands kust fortsätter. Spänningen i jordskorpan är så kraftig att den skulle kunna utlösa ett skalv med en magnitud på 6,8 på Richterskalan. Men även vid ett jätteskalv är riskerna för en tsunami mycket små. Kontinentalplattornas rörelser närmast utesluter risken för stora flodvågor.

Jordskalvssvärmen med epicentrum i havet ett par mil norr om Siglufjörður är nu inne på sitt tionde dygn. Intensiteten är dock på väg nedåt även om antalet skalv alltjämt uppgår till något hundratal om dagen. Gårdagens kraftigaste jordskalv uppmättes till 3,4 på Richterskalan.

Myndigheternas beredskap är alltjämt förhöjd. Samtliga boende i regionen har fått information hem om hur de ska agera i händelse av ett stort jordskalv. I kväll hålls informationsmöten för allmänheten i Húsavík och Kópasker.

Det hittills kraftigaste skalvet nådde 5,6 på Richterskalan. Jordskalvssvärmen har hittills inte orsakat annat än mindre skador på enstaka byggnader. Men spänningarna i jordskorpan är så kraftiga att det finns kapacitet för ett skalv med en magnitud på 6,8, vilket är över trettio gånger mer än det hittills största skalvet.

Men även vid ett jätteskalv är sannolikheten för att det ska utlösa en tsunami mycket liten. I det här området av Atlanten finns en förkastning där förskjutningar gör att den ena kontinentalplattan rör sig västerut och den andra österut. Här handlar det alltså om vågräta rörelser där plattorna kan gå omlott.

För att en stor tsunami ska bildas krävs i stället lodräta rörelser där skalvet får havsbottnen nära land att höja sig och havsbottnen långt bort från stranden att sänka sig. Detta gör att vattenmassorna pressas uppåt, stiger och formar en hög våg.

På den isländska sydkusten finns däremot en viss risk för tsunamiliknande vågor, men även dessa är oerhört sällsynta. De kan inträffa i samband med enorma översvämningar vid vulkanutbrott - och den enda vulkanen i regionen som hittills har visat sig ha sådan kraft är Katla.

Vid en jätteöversvämning från Mýrdalsjökull kan vattenmassorna nå Västmannaöarna för att där studsa tillbaka och åter pressas mot fastlandet. De samhällen på den glesbefolkade sydkusten som skulle kunna drabbas av sådana vågor är Grindavík, Eyrarbakki, Stokkseyri, Þorlákshöfn och Vík í Mýrdal.

Här kan du läsa mer om den pågående jordskalvssvärmen.