torsdag 25 oktober 2012

Nytt förhandlingsfiasko i makrillkriget - hot om sanktioner

Sanktioner mot Island kan nu bli verklighet från Norge och EU. Det sista försöket att komma överens om kvoter för makrillfisket i Nordostatlanten strandade i går. Misslyckandet innebär att beståndet ännu ett år kommer att fiskas betydligt hårdare än vad forskarna rekommenderar. Förhandlingsfiaskot innebär också att Islands redan försenade förhandlingar om EU-medlemskap kommer att dra ut ännu mer på tiden.

När statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sommaren 2009 lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap var förhoppningen att kunna avverka förhandlingarna på rekordsnabba 18 månader. Eftersom Island redan infört tre fjärdedelar av EU:s regelverk trodde regeringschefen på en smidig process. Partikamraten Björgvin G. Sigurðsson var än mer optimistisk - hans bedömning var att förhandlingarna högst skulle ta ett år i anspråk, och att Island skulle hinna före Kroatien in i unionen.

I går öppnades ytterligare tre kapitel i förhandlingarna. Och för första gången öppnas ett avsnitt som faktiskt är väsentligt, nämligen finansiella tjänster. Islands i nuläget hårdkontrollerade och genomreglerade näringsliv är inte i närheten av att vara förenligt med EU:s regelverk. Det handlar inte bara om valutarestriktioner, utan i förlängningen också om utländska företag ska få möjlighet att investera i den isländska fiskenäringen. Även avsnittet om tullar, där Island av konkurrensskäl vill behålla flera skyddstullar, kan bli problematiskt.

Av de 33 kapitel som behöver förhandlas har 10 avslutats eftersom de helt och hållet omfattas av EES-avtalet. Men efter nästan tre och ett halvt år börjar nu de riktiga förhandlingarna. Fisket lär däremot dröja. Där kommer det uppseglande makrillkriget i vägen. Det hävdar åtminstone utrikesminister Össur Skarphéðinsson, som i alltinget sagt att makrilltvisten är ett av huvudskälen till att förhandlingarna hittills inte lett till några resultat. Timo Summa, som basar över EU:s beskickning på Island, säger - till skillnad från fiskekommissionären - däremot att fiskedispyten inte har någon som helst inverkan på förhandlingarna.

Precis som i Icesave-tvisten har EU och Island alltså anmärkningsvärt olika syn på verkligheten. I den konflikten tog det lång tid innan EU öppet ställde sig på Nederländernas och Storbritanniens sida, och det tog också lång tid innan unionen medgav att den blockerade nödlån till Island genom Internationella valutafonden för att på så sätt pressa islänningarna till att backa.

Socialdemokraterna hoppas på att förhandlingarna ska vara avslutade till vårens alltingsval. Utsikterna för att hålla den tidtabellen blev inte ljusare av gårdagens haveri. Gröna vänstern vill också ha överläggningarna avslutade så snart som möjligt - men där spelar resultatet mindre roll. Det viktigaste för regeringspartiet är att kunna ta entydig ställning mot ett EU-medlemskap i valrörelsen. Ännu en kompromiss med Socialdemokraterna hotar annars att orsaka massflykt bland Gröna vänsterns väljare.

Islands förslag inför årets sista förhandlingsrunda om makrillfisket var enligt ett pressmeddelande just att samtliga inblandade skulle ha en nytt förslag att presentera vid mötet. Så blev det inte. Det fanns inte heller några öppningar i de tidigare så låsta positionerna.

Island föreslog även att samtliga inblandade - EU, Norge, Färöarna, Island och Ryssland - skulle pruta procentuellt på sina kvoter ned till de 542 000 ton som rekommenderas för nästa år. Detta skulle innebära en femtonprocentig minskning av fisket enligt forskarnas rekommendationer. Även detta förslag fälldes.

Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon beklagar i ett uttalande att parterna åter misslyckats att komma överens om makrillfisket. Om så inte sker inom kort riskeras både beståndet och stora ekonomiska intressen för alla inblandade. Island säger sig ständigt vara redo för nya förhandlingar som kan leda till en lösning på konflikten. Men det måste enligt fiskeministern också röra sig om rimliga och rättvisa fördelningar av fångstkvoten.

Från EU och Norge väntar nu sanktioner mot Island. Hur allvarliga dessa blir återstår att se. Många av de idéer om importbojkotter som förts fram från EU står enligt Island i strid med EES-avtalet. Unionens problem är att tidigare landningsförbud visat sig vara tandlösa och att stoppa importen av just makrill tros få begränsad effekt.

Island fick vänta i tio år innan EU och Norge erbjöd en plats vid förhandlingsbordet. Makrillen fortsätter att vandra norrut och en tredjedel av beståndet befinner sig i isländska vatten under någon del av året. Konflikten gäller i grunden om det är de historiska banden som ska avgöra rätten till makrillfisket, eller om det är var makrillen befinner sig som ska fälla avgörandet.

EU och Norge har tidigare ensidigt tilldelat sig själva drygt 90 procent av den totala makrillkvoten och sedan låtit Island, Färöarna och Ryssland göra upp om resten. Islands anspråk är 16 procent men har i förhandlingarna aldrig erbjudits mer än 7 procent.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.