torsdag 11 oktober 2012

Össur Skarphéðinsson: EU fruktar Islands fiske

Det är inte Island som bör frukta EU:s fiskeflottor. I stället kommer den isländska fiskeindustrin att växa sig stark och expandera vid ett EU-medlemskap. Till skillnad från fisket inom unionen bedrivs det inhemska fisket med hållbara metoder och branschen levererar stadiga vinster utan att vara bidragsberoende. Det hävdar utrikesminister Össur Skarphéðinsson i en intervju med Eyjafréttir.

En enkel jämförelse mellan EU:s och Islands fiske ger i dag närmast två skilda världar. EU säger sig visserligen vilja bekämpa utfiskning, men än så länge lyser åtgärderna med sin frånvaro. Unionens fiskeflottor dras med bifångster som bidragsberoende, överfiske, bortkastning, fångster som förstörs för att hålla marknadspriserna uppe och tandlösa kontroller. Medan det isländska fisket drar in miljardvinster, har ett av världens få stadigt ökande torskbestånd, klarar sig utmärkt utan statsbidrag och har eliminerat problemet med bortkastning av bifångster.

Samma motsatsförhållande anades i Reykjavík i går när EU:s sändebud Timo Summa presenterade en rapport om läget i förhandlingarna om medlemskap i unionen. Inom loppet av en vecka har både EU-vännen Össur Skarphéðinsson och EU-motståndaren näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon pekat ut tvisten om makrillfisket i Nordostatlanten som ett av huvudskälen till att de försenade förhandlingarna ännu inte har nått några områden med politisk tyngd. Timo Summa hävdade däremot att fiskedispyten inte alls hade bidragit till förseningarna.

EU fortsätter att kalla förhandlingarna med Island för snabba och framgångsrika. Faktum är dock att Jóhanna Sigurðardóttir hade räknat med att de skulle vara avslutade för tjugo månader sedan. Och de har ännu inte nått några omstridda områden, utan enbart bestått av avprickningar av punkter som omfattas av EES-avtalet. Oppositionsledaren Bjarni Benediktsson anklagar i Morgunblaðið EU för att medvetet försöka skapa en förskönad och förljugen bild av läget i förhandlingarna.

I takt med att alltingsvalet närmar sig blir Gröna vänstern alltmer otålig, och vill att förhandlingarna ska avslutas före valet. Eftersom partiets enda realistiska möjlighet att regera vidare är tillsammans med Socialdemokraterna är det nödvändigt att få till stånd ett avgörande och inte låta förhandlingarna fortsätta även nästa mandatperiod. Att gå till val på fler kompromisser gentemot EU skulle knappast uppskattas av väljarkåren.

Om de sega förhandlingarna skulle kunna ta fart på riktigt återstår att se. För att Socialdemokraterna ska kunna vända det kompakta EU-motståndet krävs sannolikt långtgående eftergifter från unionen just när det gäller fisket. Med ett avtal som ger Island total kontroll över fisket i den egna ekonomiska zonen - och detta är också regeringens förhandlingsmål - finns det kanske möjligheter att övertyga en majoritet av befolkningen. I annat fall tycks ett medlemskap ytterst avlägset.

I en intervju med Eyjafréttir hävdar dock Össur Skarphéðinsson att det inte är Island som ska frukta EU:s fiske. I stället är förhållandet det motsatta. Islänningarna kan konsten att fiska effektivt, ekonomiskt och hållbart. Och det skulle enligt utrikesministern både öppna dörren för en omfattande expansion inom unionen och förklara unionens motvilja mot att börja förhandla om fisket:
"Island driver den bästa fiskenäringen i världen. ... Jag betvivlar inte att de mest välskötta företagen på Island ... skulle ha enorma möjligheter att få fotfäste i den europeiska fiskenäringen, och jag anser att de, och den isländska fiskenäringen, kan bli ledande över hela Europa. Det skulle skapa stora värden som med tiden skulle flyttas hem hit."
Össur Skarphéðinsson pekar på en grundläggande skillnad mellan EU:s och Islands fiske. EU låter ofta regionalpolitiska hänsyn gå före. Det har hittills resulterat i en överdimensionerad fiskeflotta som med allt bättre verktyg fiskar på allt mindre bestånd:
"Vissa europeiska företag, där vissa inte står på så solid grund, fruktar uppenbarligen att islänningarna blir enormt anslående i deras länder. Det är sannolikt skälet till att enstaka nationer är lite tröga när det gäller att öppna förhandlingsavsnittet om fisket."
Samtidigt ser Össur Skarphéðinsson också vissa fördelar med EU:s system. Genom att i någon mån ta regionalpolitisk hänsyn skulle isländska fiskelägen bli mindre sårbara om kvoterna skulle säljas från orten. Det är en tanke som han säger sig vara beredd att överväga.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.