Praktgräl i alltinget om folkomröstningen om grundlagen

Jóhanna Sigurðardóttir vill att en ny grundlag ska tas i bruk på Islands nationaldag. Hon hävdade i alltinget i går att folket i helgen lyckades med det som parlamentet misslyckats med i många år. Men oppositionen höll inte med. Framstegspartiets Gunnar Bragi Sveinsson sade att det inte var nationen som sagt sitt i lördagens folkomröstning, utan bara en liten del av den. Samtidigt som bägge sidor säger sig vilja få bred uppslutning kring författningen försvann alla kompromisser snart under den hårda debatten.

Resultatet i helgens folkomröstning var en välkommen framgång för den hårt pressade statsministern Jóhanna Sigurðardóttir och hennes djupt splittrade regering. Frågan om en ny grundlag är i alla fall ett område där den rödgröna koalitionen åtminstone nästan är enig.

I alltinget i går skissade hon en tidsplan för det fortsatta arbetet med att ta fram en ny grundlag. Efter att den expertnämnd som nu ser över grundlagsrådets förslag sagt sitt hamnar frågan i parlamentet. Där hoppas hon att debatten ska avslutas före jul. Sedan ska folket på nytt få ta ställning till grundlagen i samband med vårens alltingsval. Om islänningarna säger ja ska den nya författningen börja gälla på Islands nationaldag den 17 juni nästa år.

Statsministern beskrev valresultatet som en framgång och ett tydligt budskap från folket. Därför hävdade Jóhanna Sigurðardóttir att parlamentet skulle lägga särintressen och käbbel åt sidan för att fullfölja medborgarnas vilja.

Jóhanna Sigurðardóttir underströk i alltinget att hon önskade en bred uppslutning bakom förslaget. Samma önskan har också grundlagsrådets medlemmar framfört. Men det stod redan under gårdagens debatt klart att vägen genom parlamentet inte kommer att bli enkel.

Gunnar Bragi Sveinsson, gruppledare för Framstegspartiet, ifrågasatte statsministerns kommentarer om att islänningarna nu lyckats ta det steg som parlamentet i många år misslyckats med, nämligen att samla en majoritet för en ny konstitution. Han menade att det inte alls var nationen som hade talat i helgen, utan bara en tredjedel av den. Resten hade antingen röstat nej eller avstått från att gå till vallokalen.

Partikamraten Vigdís Hauksdóttir kritiserade Jóhanna Sigurðardóttirs besked om att grundlagen skulle bli en av höstens mest prioriterade frågor. Hon efterlyste i stället åtgärder för att lätta skuldbördan för belånade hushåll, och menade att det var ett betydligt mer akut problem. Detta instämde även framstegspartisten Birkir Jón Jónsson i.

Självständighetspartiets Ragnheiður Elín Árnadóttir sade i debatten att hennes farhågor om folkomröstningen redan hade infriats, att resultatet tolkades efter tycke och smak. Hon påminde om att folkomröstningen bara hade varit rådgivande och efterlyste ett sätt att få in åsikter från den majoritet av väljarkåren som inte röstade.

Partikamraten Ólöf Nordal ansåg att grundlagsrådets förslag kräver omfattande ändringar innan det på allvar kan sägas utgöra grundpelaren i en ny konstitution. Kring denna process efterlyste hon samarbete och samförstånd i alltinget.

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon sade att valdeltagandet var gott och att resultatet var en tydlig signal för att folket står bakom kraven på förändringar. Han gladdes också åt att så många inte hade tagit notis om det han kallade propaganda från motståndarsidan.

Redan gårdagens debatt visade att det kommer att bli oerhört svårt för Jóhanna Sigurðardóttir att driva igenom förslaget till en ny grundlag. Regeringen är numera i minoritet och flera av Gröna vänsterns ledamöter är emot vissa eller samtliga punkter som togs upp i lördagens folkomröstning. Visserligen är inte motståndet från oppositionen alltigenom kategoriskt - Framstegspartiets Eygló Harðardóttir sade sig exempelvis i ett blogginlägg vara ganska nöjd med resultatet - men att samla en bred majoritet redan före jul blir inte lätt.

Ett annat besvär är att vissa av grundlagsrådets medlemmar anser att enbart kosmetiska förändringar, exempelvis ordalydelser, kan göras i det befintliga förslaget. Det är sannolikt att regeringen vill göra mer. Något som skulle kunna leda till ett otacksamt tvåfrontskrig där både grundlagsrådet och den borgerliga oppositionen levererar salva efter salva mot den rödgröna koalitionen.

Den slutgiltiga rösträkningen blev klar i går. Att det tog ett halvt dygn längre att räkna rösterna i norra Reykjavík än i de fem övriga valkretsarna beror enligt Katrín Theodórsdóttir, valnämndens ordförande, på de dåliga lokalerna i rådhuset i Reykjavík. Möblerna är nämligen fastskruvade på ett sätt som gjorde det svårt att lägga valsedlarna på ett för rösträkningen gynnsamt sätt, skriver Fréttablaðið.

Så här röstade Island i lördags:

Hela riket:

Fråga 1 (om grundlagen): ja 66,9 procent, nej 33,1 procent

Fråga 2 (om naturtillgångar): ja 82,9 procent, nej 17,1 procent

Fråga 3 (om statskyrkan): ja 57,1 procent, nej 42,9 procent

Fråga 4 (om personval): ja 78,4 procent, nej 21,6 procent

Fråga 5 (om jämnt vägande röster): ja 66,5 procent, nej 33,5 procent

Fråga 6 (om folkomröstningar): ja 73,3 procent, nej 26,7 procent
Valdeltagande: 48,9 procent

Sydväst:
Fråga 1: ja 68,2 procent, nej 31,8 procent
Fråga 2: ja 85,8 procent, nej 14,2 procent
Fråga 3: ja 57,8 procent, nej 42,2 procent
Fråga 4: ja 81,5 procent, nej 18,5 procent
Fråga 5: ja 76,3 procent, nej 23,7 procent
Fråga 6: ja 75,1 procent, nej 24,9 procent
Valdeltagande: 32 138 personer (51,37 procent).

Söder:

Fråga 1: ja 57,8 procent, nej 42,2 procent

Fråga 2: ja 75,2 procent, nej 24,8 procent

Fråga 3: ja 61,6 procent, nej 38,4 procent

Fråga 4: ja 73,1 procent, nej 26,9 procent

Fråga 5: ja 55,3 procent, nej 44,7 procent

Fråga 6: ja 71,5 procent, nej 28,5 procent

Valdeltagande: 14 487 personer (43,18 procent)

Nordost:

Fråga 1: ja 57,5 procent, nej 42,5 procent

Fråga 2: ja 73,4 procent, nej 26,6 procent

Fråga 3: ja 59,8 procent, nej 40,2 procent

Fråga 4: ja 68,6 procent, nej 31,4 procent

Fråga 5: ja 30,5 procent, nej 69,5 procent

Fråga 6: ja 65,9 procent, nej 34,1 procent

Valdeltagande: 13 216 personer (45,56 procent)

Nordväst:
Fråga 1: ja 54,8 procent, nej 45,2 procent

Fråga 2: ja 69,9 procent, nej 30,1 procent

Fråga 3: ja 64,7 procent, nej 35,3 procent

Fråga 4: ja 68,5 procent, nej 31,5 procent

Fråga 5: ja 37,9 procent, nej 62,1 procent

Fråga 6: ja 65,8 procent, nej 34,2 procent

Valdeltagande: 9 930 personer (46,7 procent)

Norra Reykjavík:

Fråga 1: ja 76,6 procent, nej 23,4 procent

Fråga 2: ja 89,3 procent, nej 10,7 procent

Fråga 3: ja 51,3 procent, nej 48,7 procent

Fråga 4: ja 83,1 procent, nej 16,9 procent

Fråga 5: ja 79,7 procent, nej 20,3 procent

Fråga 6: ja 77,5 procent, nej 22,5 procent

Valdeltagande: 22 895 personer (50,5 procent)

Södra Reykjavík:

Fråga 1: ja 78 procent, nej 22 procent

Fråga 2: ja 87,7 procent, nej 12,3 procent

Fråga 3: ja 54,5 procent, nej 45,5 procent

Fråga 4: ja 82 procent, nej 18 procent

Fråga 5: ja 78,9 procent, nej 21,1 procent

Fråga 6: ja 75,2 procent, nej 24,8 procent

Valdeltagande: 23 156 personer (51,36 procent)

Här kan du läsa mer om folkomröstningen.