En halvering av landsbygdsmandaten och ökad makt för Reykjavíkområdet. Så kan det politiska landskapet förändras om grundlagsrådets förslag omvandlas till en ny konstitution - eller om Rörelsen skulle få majoritet för en motion i alltinget. Men planerna är kontroversiella och kan få många ledamöter som annars skulle rösta för en ny grundlag att i stället rata den.
Island har i dag ett valsystem där landsbygdsröster väger tyngre än storstadsröster. Urbaniseringen och utflyttningen från glesbygden går nämligen i snabbare takt än de 63 mandaten till alltinget omfördelas.
Attityden till denna obalans skiftar. På landsbygden ses bonusmandaten som en garant för att Reykjavík inte ska glömma bort resten av landet. Andra anser att förhållandet är orättvist eftersom det kan ses som att vissa röster är mer värda än andra.
Frågan kommer inom kort att ställas på sin spets - både i alltinget och i folkomröstningen om grundlagsrådets förslag till ny konstitution. Grundlagsrådet vill ta bort obalansen i systemet och kan tänka sig att göra landet till en enda valkrets. Bara genom att slopa landsbygdens bonusmandat skulle hälften av glesbygdsledamöterna försvinna och mer politisk makt samlas i Reykjavíkområdet. Det är ett förslag som inte är populärt i berörda regioner.
I alltinget har nu Rörelsens tre ledamöter lagt fram en motion med liknande innebörd. Þór Saari, Birgitta Jónsdóttir och Margrét Tryggvadóttir vill att de tre mest utpräglade landsbygdsvalkretsarna förlorar totalt sex mandat.
Vid 2009 års alltingsval hade Norðvesturkjördæmi nio mandat, Norðausturkjördæmi tio mandat och Suðurkjördæmi tio mandat. I Suðurkjördæmi väger dock kommunerna på Reykjanes och tätorter på sydvästra Island tungt - hade det inte varit för att valkretsen sträcker sig över hela södra Island hade även denna kunnat räknas in i huvudstadsregionen. Reykjavíkurkjördæmi suður hade elva mandat, Reykjavíkurkjördæmi norður elva mandat och Suðvesturkjördæmi tolv mandat.
Enligt Rörelsens förslag, som sannolikt är näst intill identiskt med hur det skulle se ut om grundlagsrådets tankar om att ta bort obalansen skulle förverkligas, skulle Norðvesturkjördæmi få sex mandat, Norðausturkjördæmi åtta mandat, Suðurkjördæmi nio mandat, Suðvesturkjördæmi sexton mandat, Reykjavíkurkjördæmi suður tolv mandat och Reykjavíkurkjördæmi norður tolv mandat.
De tre distrikten som utgör huvudstadsregionen skulle därmed få 40 av 63 mandat. Detta skulle också bättre motsvara invånarantalet. I dag bor nästan tre fjärdedelar av Islands befolkning i Reykjavíkområdet.
De tre distrikten som utgör huvudstadsregionen skulle därmed få 40 av 63 mandat. Detta skulle också bättre motsvara invånarantalet. I dag bor nästan tre fjärdedelar av Islands befolkning i Reykjavíkområdet.
När frågan nyligen debatterades i alltinget talades det från motståndarsidan om än mer långtgående konsekvenser för landsbygden. Det hävdades från borgerligt håll att glesbygdsvalkretsarna skulle kunna förlora upp till hälften av dagens mandat.
