Regeringen missbrukar folkomröstningen om en ny grundlag och använder resultatet för att tysta debatten. En opinionsmätning hade varit mer lämplig för att få veta hur islänningarna ställer sig till huvuddragen i förslaget till konstitution. Det hävdar statsvetarprofessorn Gunnar Helgi Kristinsson, som också är mycket kritisk till att regeringen vill avsluta grundlagsdebatten redan före jul.
För en månad sedan röstade en klar majoritet av islänningarna ja till att låta grundlagsrådets förslag utgöra grunden till en ny konstitution. Förslaget har nu presenterats i alltinget där 75 ändringar har gjorts sedan en expertnämnd gått igenom den föreslagna lagtexten. Den största förändringen är att statskyrkan lyfts in i författningen. Utöver detta har ett antal mindre ändringar främst gällande ordalydelser gjorts.
Regeringens förhoppning är att förslaget ska börja debatteras i alltinget i veckan. Expertnämnden pekade dock ut flera områden där den ansåg att grundlagens konsekvenser borde utredas grundligt och tvärvetenskapligt. Om regeringen lyssnar på denna uppmaning återstår att se.
Den rödgröna koalitionens mål är att rösta en första gång i alltinget redan i år. Sedan ska grundlagen på nytt ställas inför folket i samband med vårens alltingsval. Vid ett ja röstar alltinget på nytt om författningen efter det nya parlamentet samlats. Den nya konstitutionen skulle då kunna träda i kraft tidigast den 17 juni nästa år.
Vägen dit är dock lång. Självständighetspartiet, som på avgörande punkter motsätter sig förslaget, har redan aviserat att det är omöjligt att hinna gå igenom och ta ställning till ett så omfattande material på en månad. Birgir Ármannsson, som representerar partiet i den nämnd som behandlat förslaget, har tidigare sagt att det är tveksamt om alltinget hinner rösta i frågan ens före valet.
Nu sällar sig dessutom Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands i Reykjavík, till kritikerna. Han hävdar att regeringen missbrukar folkomröstningen och använder resultatet för att försöka tysta debatten i alltinget. I ett föredrag vid Háskóli Íslands om grundlagsarbetet sågar han den rödgröna regeringens hantering av frågan:
"Folkomröstningen, i detta tillfälle, är enligt min mening ett gott exempel på missbruk av en folkomröstning. När du håller folkomröstningen innan den sakliga debatten har ägt rum och sedan försöker att använda resultaten för att försöka tysta debatten. ... Om vi driver igenom detta utan information och utan att försöka uppnå enighet är det uppenbart att vi inte gör upp med kraschen på något övertygande sätt."
Gunnar Helgi Kristinsson anser att en opinionsmätning hade gett bättre svar än vad folkomröstningen gjorde. Bättre formulerade frågor hade gett alltinget ett bättre underlag att utgå ifrån.
Att arbetet med att ta fram en ny konstitution möter kritik är inte ovanligt. Men att den även kommer från Gunnar Helgi Kristinsson, som arbetat ihop med statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och allmänt anses vara positivt inställd till Socialdemokraterna, är kanske inte helt väntat och ger den därför en viss tyngd som är särskilt besvärande för regeringen.
Regeringspartierna Socialdemokraterna och Gröna vänstern är dessutom inte eniga om konstitutionen. Inom Gröna vänstern finns flera ledamöter som motsätter sig förslaget på en eller flera punkter. Det är visserligen långt ifrån osannolikt att regeringen - med Socialdemokraterna vid rodret - lyckas samla en majoritet bakom förändringarna. Detta lär dock inte ske utan nya konflikter mellan regeringspartierna.
Här kan du läsa mer om grundlagsarbetet.
