Tidigare försök att pruta på räntorna på nödlånen från de nordiska länderna har varit förgäves. Men nu tänker Steingrímur J. Sigfússon göra ett nytt försök. Näringsgrensministern anser att Islands ekonomiska läge nu är sådant att det bör gå att banta räntekostnaderna. Så löd svaret när han i går i alltinget besvarade en fråga från Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.När Sverige, Norge, Danmark och Finland år 2009 beviljade nödlån till krisande Island sattes räntan till ett påslag på 2,75 procent på den så kallade Euribor-räntan. När Irland senare beviljades nödlån blev påslaget bara 1 procent.
Island viker i dag 15 procent av statsbudgeten till räntekostnader. Den årliga kostnaden för nödlånen från de nordiska länderna är 7,7 miljarder isländska kronor. Om Island fått samma villkor som Irland hade kostnaden krympt till 2,8 miljarder.
Socialdemokraten Helgi Hjörvar tog nyligen upp frågan vid Nordiska rådets möte i Helsingfors utan att få något svar. Ett gemensamt besked om lånevillkoren från de nordiska länderna är dock enligt källor till Islandsbloggen att vänta före jul.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tog i går upp frågan i alltinget med näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon. Beskedet blev att regeringen står bakom kraven på sänkta räntor och ska försöka få till mer förmånliga villkor i nya överläggningar med de nordiska länderna.
Steingrímur J. Sigfússon berättade i går att han våren 2009 ägnade mycket tid åt att försöka förhandla ned räntorna. Den rödgröna koalitionen var då visserligen inte direkt missnöjd med villkoren, men redan då stod det klart att utlåningen sannolikt skulle bli en mycket god affär för de nordiska grannländerna. Han lyckades då inte pruta mer på räntorna än 0,25 procentenheter.
Nu avser Steingrímur J. Sigfússon att på nytt försöka krympa kostnaderna. Det tunga argumentet är att Islands ekonomi i dag är i betydligt bättre skick än Irlands, och att det minskar riskerna för att låna ut till Island.
För att ändå banta kostnaderna, sedan de nordiska länderna sagt nej till en omvandling till lånelinor, har Steingrímur J. Sigfússon i förtid att börja betala av på nödlånen. Av ursprungliga 1,775 miljarder euro har drygt hälften, hela 59 procent, redan betalats av. Island har därmed betat av de amorteringar som skulle gjorts fram till år 2018, och har i dagsläget avsevärt minskat risken för framtida räntesmällar.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson välkomnade regeringens avsikt att ta tag i frågan om räntevillkoren. Men han kritiserade samtidigt den rödgröna koalitionen för senfärdighet i frågan.
Här kan du läsa mer om nödlånen.
