"Jag trodde alltid att jag skrev den sista dikten i världen, och den bästa, men att jag var så lyckosam att jag kunde lägga detta ifrån mig och vänta. Senare såg jag att jag i början bara återupprepade andra. Det fanns också så mycket oro i sinnet och så mycket som jag ville få ut att detta inledningsvis var mycket kaotiskt. Det tog dessa fem år att hitta min ton. År 1980 var jag färdig med tre böcker och skickade manuskripten hem med post. Sedan väntade jag i tre månader efter svar, övertygad om att förlagen skulle svälja en sådan pojke från Breiðholt. Så kom svaret. Nej."Einar Már Guðmundsson i DV om början av sitt författarskap.
