Den som vill ha en ursäkt att pimpla Brennivín kan även i framtiden förlita sig på jäst haj. Den traditionella stinkbomben räknas nämligen som en maträtt med anor. Därför kommer inte EU att försöka stoppa det isländska hajfisket. Det uppger Matvælastofnun i ett pressmeddelande.
Om Island skulle bli medlem av EU är det flera maträtter som unionen vill få bort från det isländska matbordet. Det handlar framför allt om den symboliska valfångsten, men också om alkor som exempelvis lunnefågel. EU anser nämligen att jakten bör stoppas.
Ett undantag för alkor är inte otänkbart. Frågan om valfångsten har ett helt annat symbolvärde. EU hävdar att jakten inte är ekologiskt hållbar och att det dessutom saknas exportmarknader för köttet. Island anser däremot att bestånden på de valarter som jagas är stabila och att den begränsade jakten inte hotar fortlevnaden.
Island kommer att ta strid för valfångsten. Även om det inom regeringen finns flera statsråd som gärna skulle bli kvitt den har frågan samma politiska sprängkraft som det svenska snuset. Även om fångstnäringen i dag är marginaliserad är jakten en tradition. Val har ända sedan landnamstiden varit förknippat med välgång. Trots att val på tallriken i dag snarare är en turistattraktion än en nationalrätt är det associationer som inte tvättas bort i första taget.
En annan isländsk tradition är jäst haj. Men den låter EU ligga kvar på tallriken. Den ingår nämligen i gruppen foods with traditional characteristitics, mat som tillverkas enligt traditionella metoder och därför fredas för att trygga fortsatt kulinarisk mångfald.
Alltinget beslutade i våras att regeringen skulle ta fram en lista över sådana maträtter. En sådan är enligt Matvælastofnun att vänta någon gång under nästa år.
Saltlakrits lär förmodligen inte hamna på den listan, men även detta livsmedel låter EU leva vidare. EFSA, unionens livsmedelsmyndighet, har under en lång tid lobbat för att kraftigt begränsa användningen av ammoniumklorid, salmiak, i bland annat godis. Mängden skulle bantas till 3 gram per kilo. Som jämförelse används för saltlakrits cirka 70 gram salmiak per kilo. I praktiken hade det alltså handlat om ett saltlakritsförbud.
Ett sådant förbud hade inte varit något problem för Island i detta skede - även om exporten av saltlakrits till EU-länder hade stoppats - men väl vid ett eventuellt medlemskap i unionen. Efter invändningar från flera nordeuropeiska länder valde dock EU-kommissionen att inte driva igenom de föreslagna begränsningarna.
Här kan du läsa mer om jäst haj.
