Jón Bjarnason gjorde i går gemensam sak med Framstegspartiet och Självständighetspartiet i utrikesnämnden - och plötsligt finns det en majoritet för att dra tillbaka Islands ansökan om medlemskap i EU. Om den linjen även når fram till en majoritet i alltinget återstår att se. Samtidigt öppnades sex nya förhandlingsavsnitt. Unionen undviker dock än så länge de känsligaste frågorna.När Island för tre och ett halvt år sedan ansökte om EU-medlemskap var Socialdemokraternas mål att klara av förhandlingarna på rekordkorta arton månader. När sedan Icesave och makrillfisket dök upp som avgörande stridsfrågor mellan Island och EU spräcktes snart tidsramarna. Med bara fyra månader kvar till nästa alltingsval står det klart att förhandlingarna inte hinner avslutas före mandatperiodens slut.
Ju närmare valdagen kommer, desto svårare blir regeringens Europapolitik att hantera för Gröna vänstern. Partiet vill närmast desperat försöka få ett avslut i frågan före valet. Fortsatta kompromisser med Socialdemokraterna när det gäller EU-frågan är synnerligen impopulärt bland medlemmar och sympatisörer. Samtidigt är Socialdemokraterna det enda realistiska alternativet för att Gröna vänstern ska kunna stanna kvar i regeringsställning.
Mycket kan hända under de fyra månader som återstår till valet. Men i dagsläget ser det ut som att EU-frågan kan tvinga bort Socialdemokraterna från makten. Partiet kommer inte att ge efter och återkalla ansökan, vilket öppnar dörren för en borgerlig regering som gärna vill kasta ansökan i papperskorgen. I dagsläget är det nämligen bara Ljus framtid som vill fullfölja förhandlingarna och låta folket rösta om inträde i unionen.
På samma sätt som alltinget ofta påminner om ett vuxendagis var gårdagens utspel från EU-vänner och EU-motståndare närmast bisarra. Av totalt 33 kapitel har nu 27 öppnats i Islands förhandlingar om EU-medlemskap. De avsnitt som avslutats är dock sådana som omfattas av EES-avtalet och har i praktiken inte krävt några som helst förhandlingar. Ändå är det detta som EU basunerar ut som stora och raska framsteg.
Nu börjar det dock bli allvar. EU undviker att öppna de svåraste kapitlen, om fiske och jordbruk, men avsnitten som nu ska börja förhandlas, däribland glesbygdspolitik, miljö, ekonomi och fri rörlighet för varor, har alla möjligheter att bjuda upp till politiska strider. Islands mål att få behålla skyddstullar för vissa matvaror är förstås oförenligt med EU:s regelverk. Detsamma gäller valfångst och kapitalkontroller.
Från EU:s utvidgningskommissionär Štefan Füle hördes i går en välbekant ramsa. Förhandlingarna går snabbt, sker i positiv anda och påverkas inte av makrilltvisten. Islands utrikesminister, EU-vännen Össur Skarphéðinsson låter ungefär likadant. Från nej-sidan är budskapet det motsatta. Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon anser att makrillkriget är ett betydande hinder för förhandlingarna och en källa till stora förseningar och bitvis dåligt förhandlingsklimat. Möjligtvis ligger sanningen någonstans mitt emellan.
De isländska EU-motståndarna gjorde dock sitt för att ta udden av Össur Skarphéðinssons glädje. Med osviklig känsla för tajmning passade Gröna vänsterns Jón Bjarnason i går på att göra upp med Självständighetspartiet och Framstegspartiet i alltingets utrikesnämnd, och plötsligt fanns där en majoritet för att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap och inte återuppta förhandlingarna förrän islänningarna själva gett besked om detta genom en folkomröstning.
Jón Bjarnason fick för ett år sedan av statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sparken från posten som fiske- och jordbruksminister sedan han gjort sitt allra yttersta för att förhandlingarna inom hans område inte skulle röra sig en millimeter framåt. Han har hela tiden varit en uttalad EU-motståndare, men det senaste året har han trappat upp och utgör i dag närmast något slags opposition i regeringens egna led. I går bröt Jón Bjarnason nämligen mot interna överenskommelser när han struntade i att meddela sina partikamrater om att han skulle göra gemensam sak med den borgerliga oppositionen.
Socialdemokraten Árni Páll Árnason lade i går en stor del av skulden för de hittills resultatlösa förhandlingarna om EU-medlemskap på just Jón Bjarnason. Han menade att Jón Bjarnason närmast ägnat sig åt sabotage och att förhandlingarna ännu inte återhämtat sig från detta. Även om Jón Bjarnason alltid tillbakavisat alla anklagelser om avsiktlig förhalning tar han nog ganska lätt på kritiken.
Målet med gårdagens överenskommelse i utrikesnämnden är att regeringen ska ta upp frågan i januari. Sedan ska alltinget rösta om ansökan ska dras tillbaka eller förhandlingarna fortsätta. Motioner med samma innebörd har tidigare lagts i alltinget. Förmodligen kommer Jóhanna Sigurðardóttirs regering att försöka begrava samtliga utan att de når fram till votering. Om det misslyckas är utgångsläget osäkert - men ju närmare valdagen kommer, desto större blir sannolikheten för ett uppror från de politiker tillhörande Gröna vänstern som alltjämt följer regeringens linje.
I slutändan finns det dock ett faktum som hittills inte låtit sig förändras av några politiska utspel vare sig från ja- eller nej-sidan. Inte i en enda opinionsmätning sedan Island sommaren 2009 ansökte om EU-medlemskap har en majoritet av islänningarna varit för ett inträde i unionen. Tendensen är i stället att motståndet sakta ökar, och att det är i högsta grad osäkert om det ens finns en majoritet för att fortsätta förhandla.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
