Professorer sågar ny grundlag som ogenomtänkt

Nästan hälften av islänningarna var nöjda med utgången av folkomröstningen om en ny grundlag. Den rödgröna koalitionens anhängare var betydligt mer positiva till resultatet än den borgerliga oppositionens väljare. Samtidigt får förslaget till ny grundlag svidande kritik av juridikprofessorn Björg Thorarensen. Hon skriver i sitt remissvar att delar av den föreslagna konstitutionen är obrukbara och orealistiska.

En bred majoritet röstade i oktober för införandet av en ny grundlag. Regeringens mål är nu att behandla frågan så snabbt som möjligt så att en ny författning kan träda i kraft den 17 juni nästa år. Men motståndet i alltinget från de borgerliga partierna är massivt. Inte heller inom regeringspartierna, Socialdemokraterna och Gröna vänstern, råder enighet om förslaget.

En opinionsmätning utförd av MMR visar att 43 procent av islänningarna var nöjda med utgången av folkomröstningen, 27,1 procent uppgav sig vara varken nöjda eller missnöjda medan 29,9 procent var missnöjda.

Kvinnor, äldre och personer bosatta i Reykjavíkområdet tillhörde dem som sade sig vara mest nöjda. I topp återfanns Socialdemokraternas väljare med 85 procent positivt inställda till utgången. Även inom Gröna vänstern och Ljus framtid fanns en positiv majoritet. Bland Självständighetspartiets väljare var situationen den omvända med bara 12,6 procent positivt inställda till valresultatet. Nästan lika skeptiska till utgången var Framstegspartiets sympatisörer.

Men bland flera av de experter som ombetts inkomma med synpunkter på förslaget är tonen besk och kritiken hård. Indriði H. Indriðason, docent i statsvetenskap vid University of California, kritiserar enligt Morgunblaðið att grundlagsrådet inte presenterat några argument för de föreslagna förändringarna av konstitutionen.

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, har vid flera tillfällen kritiserat både själva processen och regeringens hantering av den. Han säger i Morgunblaðið att regeringen försöker driva igenom förslaget för snabbt och utan att ha någon som helst uppfattning om konsekvenserna av de långtgående förändringarna. Om förslaget skulle förverkligas tror han bland annat att det skulle bli svårare att bilda stabila regeringar samtidigt som det också blir svårt att väcka misstroendeförklaringar mot en sittande statsminister:

"Det är väldigt mycket av nyheter. Man kan säga att författarna till detta förslag har gått på en affärsrunda och köpt allt det ovanligaste som de hittade i butiken och lade i inköpskorgen men aldrig funderade på om detta tillsammans utgjorde en god måltid."

Björg Thorarensen, professor i juridik vid Háskóli Íslands, dömer i sitt remissvar ut flera avsnitt i den föreslagna grundlagen som antingen orealistiska eller amatörmässiga. Vissa punkter är enligt Björg Thorarensen så illa skrivna att de inte duger som lagtext utan måste skrivas om från grunden - annars får Island en författning som är så otydlig att den går att tolka hur som helst.

Ett förslag som hon avfärdar som ogenomförbart är att ingen islänning ska kunna tvingas delta i värnplikt. Björg Thorarensen föreslår därför att denna punkt stryks ur förslaget till ny konstitution:

"Ett bindande konstitutionellt förbud mot värnplikt är en nyhet. Det saknas kännedom om någon konstitution i världen som innehåller ett liknande förbud. ... Förbudet mot värnplikt är lite begrundat men verkar syfta till att skapa en viss bild av landet utomlands. Så är spekulationerna i promemorian om att medborgarna själva skulle bistå i försvaret av landet inte övertygande."

Precis som Gunnar Helgi Kristinsson riktar Björg Thorarensen hård kritik mot den ovanligt korta remisstiden. När det gäller förändringar av "vanliga" lagar brukar hon få betydligt längre tid på sig än vad som nu tillåtits för en helt ny grundlag. Hon kritiserar även förslagets struktur - exempelvis att avsnittet om mänskliga rättigheter har spridits ut i småportioner vilket gör det svårt att få en god överblick - och anser att vissa avsnitt, som det omdiskuterade förslaget att förstatliga naturtillgångar, är så illa formulerade att de måste omformuleras för att kunna tjänstgöra som lagtext:

"Det rekommenderas att söka efter att bättre nå de grundläggande principerna bakom reglerna om naturresurser i nationellt ägande och göra bestämmelsen mer precis. Eftersom förhållanden och attityder kan förändras med tidens gång rekommenderas inte att naturtillgångar i nationellt ägande räknas upp i bestämmelsen, utan att det sker i allmän lag. Dessutom är det osäkert om bestämmelsen i sin helhet omfattar naturkvalitet i sin bredaste bemärkelse. Samtidigt är det i bestämmelsen oklart om det finns en oberoende tillåtelse att förändra de resurser som anges i bestämmelsen och inte är föremål för privat ägande av offentlig egendom eller om de kommer att förklaras vara nationell egendom genom allmän lag."

Björg Thorarensen skriver vidare att det inte heller i förslaget framkommer hur den som utnyttjar nationella naturtillgångar ska kompensera staten.

Folkrättsjuristen Guðmundur Alfreðsson är däremot positivt inställd till det nya avsnittet om mänskliga rättigheter eftersom han anser att det innebär väsentliga förbättringar. Däremot pekar han ut två punkter som särskilt problematiska. Dels innefattar förslaget att det blir alldeles för lätt att överlåta statsmakten, dels blir det alldeles för lätt att ändra grundlagen i framtiden.

Enligt förslaget krävs det bara en enkel majoritet i alltinget och i en folkomröstning för att kunna förändra författningen. Guðmundur Alfreðsson befarar att detta kommer att innebära att grundlagen riskerar att bli en del av vardagspolitiken, där tillfälliga opinionssvängningar kan komma att återspeglas i konstitutionen. Syftet är snarare att grundlagen ska stå ovanför alldagliga politiska konflikter.

Därför rekommenderar han att något slags tröskel införs för att grundlagsförändringar ska kunna genomföras,  exempelvis med krav på en viss majoritet i alltinget eller i en folkomröstning, eller om ett visst deltagande i en folkomröstning.

Det senaste initiativet till att ta fram en ny grundlag togs sedan presidenten Ólafur Ragnar Grímsson år 2005 stoppade en lag mot ägarkoncentration inom massmedierna. I nämnden ingick både Gunnar Helgi Kristinsson och Björg Thorarensen. Då gick det inte att samla en majoritet för några förändringar, och arbetet rann ut i sanden.

Här kan du läsa mer om grundlagsarbetet.