Sprickan mellan den rödgröna koalitionen och presidenten är avgrundsdjup. Ólafur Ragnar Grímsson reserverar sig mot regeringens hantering av förslaget till ny grundlag. Det är första gången i Islands historia som en sittande statschef utnyttjar denna rätt. Visserligen har presidentens invändningar ingen betydelse för beredningen i alltinget, men åtgärden visar att Ólafur Ragnar Grímsson och Jóhanna Sigurðardóttir står oerhört långt ifrån varandra.I sitt nyårstal riktade Ólafur Ragnar Grímsson skarp kritik mot regeringens sätt att hantera förslaget till ny grundlag. Presidenten hävdade att förslaget snabbades på av politisk prestige och därför bortsåg från viktiga invändningar från juridisk expertis. Han ansåg att såväl statsministern som presidenten skulle få betydligt större makt om förslaget skulle genomföras. Samtidigt skulle alltingets och de politiska partiernas inflytande minska.
De ökade möjligheterna till personval skulle enligt Ólafur Ragnar Grímsson öppna alltingets portar på vid gavel för populära personer och kandidater som representerar särintressen. Med parlamentariker som enbart svarar för sig själva får den traditionella representativa demokratin ett helt nytt utförande. Det gör att det kan bli betydligt svårare att hitta stabila regeringsunderlag, anser Ólafur Ragnar Grímsson.
Eftersom styrkeförhållandena i parlamentet kan bli svårare att överblicka ger det också presidenten större inflytande när det gäller att bilda regering. Även statsministern, som oavsett partitillhörighet ska kunna sparka samtliga övriga statsråd, får ökade befogenheter.
Ólafur Ragnar Grímsson vänder sig också mot att grundlagsförslaget saknar motsvarighet i grannländerna. Därför, hävdar han, är det särskilt allvarligt att regeringen inte tar notis om avgörande kritik från tunga remissinstanser. Dessutom bör en ny konstitution ha så brett stöd som möjligt.
Att Ólafur Ragnar Grímsson kritiserar förslaget är inget nytt. Att såväl statsminister Jóhanna Sigurðardóttir som näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon avfärdar hans invändningar är inte heller något nytt. Både Socialdemokraternas och Gröna vänsterns ledare anser att det funnits tillräcklig tid att diskutera konsekvenserna av förslaget till ny författning.
Under nyårsaftonens riksråd tog Ólafur Ragnar Grímsson enligt RÚV på eget initiativ upp grundlagsfrågan med de närvarande statsråden. Han gick där så långt att han reserverade sig mot regeringens hantering av frågan. Det är första gången som en president utnyttjar reservationsrätten.
Riksrådet - som för övrigt avskaffas i grundlagsförslaget - är en institution där ministrar och presidenten diskuterar aktuella frågor. Traditionellt har det dock främst handlat om att från regeringens sida informera statschefen. Vad som behandlas under mötena brukar hållas hemligt. Även detta var alltså något presidenten bröt emot när han upplyste om diskussionerna i nyårstalet.
Ólafur Ragnar Grímssons reservation saknar visserligen formell betydelse. Men det är ett ställningstagande som ökar regeringens uppförsbacke i frågan.
Björg Thorarensen, professor i juridik vid Háskóli Íslands, har själv tidigare kritiserat den korta remisstiden för förslaget. Hon säger till RÚV att presidentens reservation saknar konstitutionell betydelse. Däremot är det en tydlig markering eftersom statschefen normalt inte uttalar sig om frågor som behandlas av alltinget.
Salvör Nordal, grundlagsrådets ordförande, instämmer enligt RÚV i en stor del av presidentens kritik mot hanteringen av förslaget. Hon har efterlyst mer tid och mer samråd. Även Ragnhildur Helgadóttir, professor i juridik vid Háskóli Íslands, har stor förståelse för Ólafur Ragnar Grímssons invändningar. Hon anser att han visserligen går längre i sin tolkning av konsekvenserna av förslaget än vad den juridiska expertisen gör, men samtidigt har han som statschef unik kännedom av att tillämpa konstitutionen.
Men beskedet från regeringen är att presidentens ställningstagande inte stoppar processen. Steingrímur J. Sigfússon säger i Morgunblaðið att det finns en demokratisk vilja bakom förändringarna samt att en grundlag inte kan skrivas på ett sådant sätt att varje expert är nöjd med varje detalj.
Här kan du läsa mer om turerna kring grundlagsarbetet.
