När alltinget samlas i dag har statsminister Jóhanna Sigurðardóttir två månader på sig att hinna med de minst 66 sakpolitiska frågor som står på regeringens dagordning. De två tyngsta förslagen gäller en ny grundlag och ett nytt fiskekvotsystem. Mycket talar för att den rödgröna koalitionen får svårt att lyckas driva igenom dessa förändringar. Om detta misslyckas står det också klart att Jóhanna Sigurðardóttirs politiska arv blir betydligt magrare.
Lördagen den 27 april går islänningarna till val. Redan den 15 mars avslutas arbetet i alltinget för att ge utrymme åt de sex traditionella kampanjveckorna. På schemat står över 200 politiska förslag. Av dessa kommer 66 från regeringen. Det första, om de kommande årens energiutvinning, klubbas redan när alltinget återsamlas under förmiddagen.
I samband med valet lämnar Jóhanna Sigurðardóttir politiken efter 35 år som folkvald i alltinget. De två sista månadernas arbete kommer att bli avgörande för hennes eftermäle. Hittills har den rödgröna koalitionens fyra år vid makten präglats både av framgångar och fiaskon.
Jóhanna Sigurðardóttirs främsta framgång är Islands ekonomiska återhämtning. Med hjälp av Internationella valutafondens traditionella recept - skattehöjningar och nedskärningar inom välfärden - och tiotusentals som lämnade landet i jakt på arbete tog sig Island ur krisen och snabbare än beräknat. Tillväxts- och arbetslöshetssiffrorna hade gjort många europeiska ledare avundsjuka. Och de strama budgetarna har också gett respekt utomlands.
Den omstridda ansökan om EU-medlemskap är en annan av Jóhanna Sigurðardóttirs största framgångar. Hon lyckades därmed, trots att det aldrig funnits en majoritet i alltinget för EU-inträde, infria ett viktigt löfte till de egna väljarna.
Hur det går med ansökan återstår däremot att se. Om förhandlingarna fullföljs sker det med minst två och ett halvt års försening sedan makrillkriget och Icesave-tvisten blockerat flera tunga områden. Inte i en enda opinionsmätning sedan ansökan lämnades in har det heller funnits en majoritet för medlemskap. Vid ett regeringsskifte pekar i stället mycket på att ansökan återkallas. I eftermiddag sammanträder dessutom utrikesnämnden, där en majoritet vill dra tillbaka ansökan. Det är dock tveksamt att den linjen når majoritet också i parlamentet.
Hur det går med ansökan återstår däremot att se. Om förhandlingarna fullföljs sker det med minst två och ett halvt års försening sedan makrillkriget och Icesave-tvisten blockerat flera tunga områden. Inte i en enda opinionsmätning sedan ansökan lämnades in har det heller funnits en majoritet för medlemskap. Vid ett regeringsskifte pekar i stället mycket på att ansökan återkallas. I eftermiddag sammanträder dessutom utrikesnämnden, där en majoritet vill dra tillbaka ansökan. Det är dock tveksamt att den linjen når majoritet också i parlamentet.
Ett annat löfte var grundläggande förändringar av fiskekvotsystemet. En del av detta, en kraftigt höjd fångstskatt, klubbades förra året. Vilka långsiktiga konsekvenser den får är svårt att bedöma. Hittills klagar branschjättarna över att vinstmarginalerna i många fall gått om intet på grund av skatten. Regeringen hävdar att så inte är fallet. Ett faktum är dock att flera mindre rederier gjort sig av med kvoter till större företag. Om ökad koncentration i branschen blir en effekt är det knappast en Jóhanna Sigurðardóttir önskade sig.
Regeringen har efter interna stridigheter om EU och Icesave inte bara förlorat majoriteten i alltinget. Den har också förlorat väljarnas förtroende i politiska sakfrågor. I april 2009, i samband med nyvalet till parlamentet, åtnjöt Socialdemokraterna och Gröna vänstern störst förtroende inom nio av tretton politiska områden. När MMR ställde samma fråga i december toppade Gröna vänstern alltjämt listan över miljöpolitiskt förtroende. I övriga fjorton kategorier ansågs Självständighetspartiet stå för den bästa politiken, skriver Fréttablaðið.
Grundlagen och fiskekvotsystemet är de största frågorna som återstår under mandatperioden. Regeringens hantering av förslaget till ny författning har fått hård kritik. Särskilt bekymmersamt är att flera tunga experter och ledamöter av grundlagsrådet, som stod bakom förslaget, anser att debatten varit bristfällig och att konsekvenserna inte utretts tillräckligt.
Som vanligt är inte den rödgröna koalitionens medlemmar eniga. Men det är möjligt att Jóhanna Sigurðardóttir lyckas samla en majoritet för en ny konstitution genom kohandel med Rörelsen och Ljus framtid. I så fall väntar en folkomröstning i samband med alltingsvalet. Förslaget kommer dock att debatteras i parlamentet tidigast i nästa vecka.
När det gäller fiskekvotsystemet finns motståndet i de egna leden. Mörður Árnason och Ólína Þorvarðardóttir är två socialdemokrater som har flera avgörande reservationer mot det förslag som ligger i alltinget. Även här är det osäkert om det går att samla en majoritet för regeringens linje.
Dessa två frågor är avgörande för Jóhanna Sigurðardóttirs eftermäle. Det var två avgörande löften, och om de inte infrias kommer facit av mandatperioden att präglas av dessa besvikelser. Där finns också bland annat det nesliga faktumet att hon fälldes för brott mot den jämställdhetslag som hon själv var med om att driva igenom, och presidenten Ólafur Ragnar Grímssons skickliga maktspel som effektivt undergrävt regeringens auktoritet.
Om Jóhanna Sigurðardóttir däremot lyckas infria löftena kommer de framgångarna att överskugga den interna splittringen och de ständiga stridigheterna inom koalitionen.
Här kan du läsa mer om den politiska utvecklingen.
