Harpa får ytterligare 1,4 miljarder isländska kronor från staten och Reykjavíks kommun. Utan tillskottet hade konsert- och kongresshuset tvingats i konkurs. Samtidigt anser nu majoriteten i Reykjavík att Harpa har fått förutsättningar för att kunna stå på egna ben från år 2017. Bygget har hittills kostat skattebetalarna 30 miljarder isländska kronor.
Konserthuset Harpa blöder. Första året var underskottet 534 miljoner isländska kronor. Förra året landade det på 498 miljoner. Utöver byggkostnaderna på 28 miljarder får skattebetalarna fortsätta att finansiera verksamheten under de kommande fyra åren.
En majoritet i fullmäktige i Reykjavík godkände i går nya tillskott till Harpa. Kommunen och staten går in med 160 miljoner om året under de närmaste fyra åren för att täcka underskotten. Reykjavíks del av kostnaderna är 73,6 miljoner om året. Dessutom omvandlas ett lån på 794 miljoner till aktiekapital.
Sju olika driftsbolag har blivit ett. Detta ska enligt en promemoria signerad borgmästaren Jón Gnarr minska kostnaderna med 250 miljoner.
Målet är att Harpa ska gå runt år 2017. Vägen dit ska gå genom stigande intäkter medan kostnaderna ligger på samma nivå som i dag.
Frågan är bara hur optimistiska dessa kalkyler egentligen är. Det talas om att kommunen eller staten inte ska behöva skjuta till mer pengar för att rädda Harpa undan konkurs. Men i uträkningarna för de fyra närmaste åren ingår frysta löner, fryst fastighetsskatt, frysta försäkringsavgifter med mera.
Om det är realistiskt att räkna med att det traditionellt inflationsdrabbade Island plötsligt inte ska utsättas för några svängningar när det gäller priser, skatter, löner eller avgifter återstår att se. Annars finns en uppenbar risk att skattebetalarna får fortsätta att finansiera en ännu större del av Harpas verksamhet.
Kommunen ska enligt promemorian inrikta sig på att marknadsföra Harpa som konferensanläggning. Hittills har dock konferensverksamheten varit ett fiasko. Den har bara genererat 20 procent av de intäkter som budgeterades innan Harpa invigdes. År 2016 ska konferenserna ge 283 miljoner isländska kronor, vilket nästan är en fördubbling gentemot de beräknade siffrorna för 2012.
Harpa har visserligen blivit betydligt dyrare än beräknat, men kommunledningen ser ändå konserthuset som en framgång. Harpa har enligt promemorian haft en positiv effekt på det isländska musiklivet och blivit ett av Reykjavíks landmärken. Samtidigt har konserthuset fått mycket uppmärksamhet i utländska medier.
Under det första verksamhetsåret besökte omkring 250 000 personer de 367 olika evenemang som arrangerades i Harpa.
Reykjavíks kommun och staten tog över ansvaret för Harpa efter bankkraschen och fattade beslutet att bygga färdigt huset. Avtalet undertecknades av dåvarande borgmästaren Hanna Birna Kristjánsdóttir och kulturminister Katrín Jakobsdóttir. Så sent som i mars 2011 - två månader innan invigningen - lovade Katrín Jakobsdóttir i ett interpellationssvar att staten inte skulle skjuta till mer pengar till Harpa och att verksamheten skulle bära sig utan ytterligare bidrag.
Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska svårigheter.
Reykjavíks kommun och staten tog över ansvaret för Harpa efter bankkraschen och fattade beslutet att bygga färdigt huset. Avtalet undertecknades av dåvarande borgmästaren Hanna Birna Kristjánsdóttir och kulturminister Katrín Jakobsdóttir. Så sent som i mars 2011 - två månader innan invigningen - lovade Katrín Jakobsdóttir i ett interpellationssvar att staten inte skulle skjuta till mer pengar till Harpa och att verksamheten skulle bära sig utan ytterligare bidrag.
Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska svårigheter.
