Framtiden för Islands regering hänger på en skör tråd när den på tisdag ställs inför ännu en misstroendeförklaring. Bakom kravet på den rödgröna koalitionens avgång står Rörelsens Þór Saari - men både Självständighetspartiet och Framstegspartiet kommer att backa upp förslaget. Voteringen kommer att bli mycket jämn. Det kan komma att handla om en enda röst som antingen räddar eller fäller regeringen.
I april 2011 lyckades Jóhanna Sigurðardóttirs regering med knapp marginal gå segrande ur en misstroendevotering. Initiativtagare var då Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Efter att islänningarna en andra gång röstat nej till ett Icesave-avtal ansåg han att regeringen borde avgå.
Sedan dess har den rödgröna koalitionen förlorat sin majoritet i alltinget, och kontrollerar i dag bara 30 av 63 mandat. Efter Efta-domstolens beslut tidigare i år att fria Island från ansvar i Icesave-tvisten försökte Framstegspartiet samla stöd för en misstroendeförklaring. Men Rörelsen ville avvakta och det stod därför klart att förslaget inte skulle få majoritet.
Nu är det Rörelsens Þór Saari som kräver att regeringen avgår och parlamentet upplöses senast den 28 februari. Fram till valet, som ska ske den 13 april, ska en övergångsregering med representanter från samtliga fem partier i alltinget styra landet.
Skälet till att Þór Saari nu väcker misstroende mot regeringen är koalitionens hantering av förslaget till ny grundlag. Arbetet har försenats gång på gång samtidigt som tunga kritikinstanser har sågat delar av förslaget med hänvisning till att konsekvenserna av det inte utretts tillräckligt. I nuläget finns heller inget som tyder på att regeringen skulle hinna driva igenom en ny författning före den ordinarie valdagen den 27 april. Det ryktas om att koalitionen i tysthet försöker hitta enighet för vissa punkter i förslaget för att åtminstone hinna med dessa, men även detta har små utsikter att lyckas.
Vid flera tillfällen de senaste veckorna ska Þór Saari ha försökt få svar på hur regeringen tänker hantera grundlagsfrågan, men utan att få något besked. Detta ska vara den utlösande faktorn bakom misstroendeförklaringen.
Þór Saari anklagar därför regeringen för att ha svikit den majoritet av väljarna som i höstas röstade för förändringar av grundlagen. Koalitionen borde enligt honom ha tagit strid för förslaget eftersom det har islänningarnas stöd. I stället anser han att risken är överhängande att regeringen ger upp, vilket innebär att Island även i fortsättningen bland annat kommer att ha ytterst små möjligheter till personval och att olika röster kommer att väga olika tungt i alltingsval.
Samtidigt håller Þór Saari dörren öppen för att återkalla misstroendeförklaringen. Då krävs enligt ett pressmeddelande att regeringen prioriterar grundlagsfrågan.
Vid den förra misstroendeförklaringen talade en knapp majoritet för regeringen. Så är det förmodligen även denna gång, men marginalerna kommer att bli oerhört små. Det är sannolikt att det kan komma att handla om en enda röst som avgör regeringens öde.
Samtidigt håller Þór Saari dörren öppen för att återkalla misstroendeförklaringen. Då krävs enligt ett pressmeddelande att regeringen prioriterar grundlagsfrågan.
Vid den förra misstroendeförklaringen talade en knapp majoritet för regeringen. Så är det förmodligen även denna gång, men marginalerna kommer att bli oerhört små. Det är sannolikt att det kan komma att handla om en enda röst som avgör regeringens öde.
Regeringen har i dag 30 mandat i alltinget. En av avhopparna, Róbert Marshall, är dock frånvarande vid tisdagens omröstning. Hans ersättare är Anna Margrét Guðjónsdóttir, som däremot är lojal med Socialdemokraterna. Det innebär 31 mandat för regeringen.
För två år sedan lade Guðmundur Steingrímsson ned sin röst. Sedan dess har han lämnat Framstegspartiet och grundat Ljus framtid, dit han även lockat över Róbert Marshall. Om han även denna gång avstår från att rösta kan han rädda regeringen eftersom oppositionen då högst kan få 31 röster.
Men det kan bli mer komplicerat än så. Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson, som en gång var partikamrat med Þór Saari, har sagt att han kommer att upphöra att stödja regeringen om den inte på allvar försöker klubba en ny grundlag. Det är nämligen den nytta han anser att regeringen kan göra i nuläget. Om den inte driver på i tillräcklig utsträckning har han öppnat för ett avhopp, och då hänger koalitionens framtid på en mycket skör tråd.
Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet, som tillsammans har 25 mandat i parlamentet, har redan aviserat att de ställer sig bakom Þór Saaris förslag om att fälla regeringen. Detta är inte helt okontroversiellt. I synnerhet Självständighetspartiet är emot den nya grundlagen och har allt annat än underlättat förslagets resa genom parlamentet.
Däremot lär de två borgerliga partierna inte vilja se en samlingsregering med representanter för samtliga fem partier som styr Island fram till valet. I stället kommer de till skillnad från Þór Saari sannolikt att förespråka att en minoritetsregering tar över tillfälligt.
Däremot lär de två borgerliga partierna inte vilja se en samlingsregering med representanter för samtliga fem partier som styr Island fram till valet. I stället kommer de till skillnad från Þór Saari sannolikt att förespråka att en minoritetsregering tar över tillfälligt.
Men vem som ska ta över kommer i andra hand. Där kan oppositionen presentera olika ändringsförslag som inte påverkar utgången i själva misstroendeomröstningen. Och för både Framstegspartiet och Självständighetspartiet skulle det innebära en triumf att på upploppet lyckas fälla Jóhanna Sigurðardóttirs hårt prövade regering.
I omröstningen finns dock flera jokrar. Framstegspartiets Siv Friðleifsdóttir är en politiker som möjligen skulle kunna bryta mot partilinjen. Rörelsens Birgitta Jónsdóttir och Margrét Tryggvadóttir har ännu inte ställt sig bakom partikamratens förslag, men kommer i vilket fall som helst inte att rösta emot det.
Även de politiska vildarna Atli Gíslason, Jón Bjarnason och Lilja Mósesdóttir kan komma att påverka utgången. Och ingen av dem kommer att rädda regeringen. Möjligen kan Jón Bjarnason tänkas avstå från att rösta, men mer stöd från Gröna vänsterns forna ledamöter kan regeringen inte räkna med. Och sannolikheten är minst lika stor att Jón Bjarnason i stället tar chansen att dela ut ett tjuvnyp för att hämnas på Jóhanna Sigurðardóttir.
Det som denna gången talar emot regeringen är att den är på väg att misslyckas i en av mandatperiodens tyngsta frågor. En översyn av grundlagen var dessutom ett löfte från Jóhanna Sigurðardóttir. Bland de politiker som varken tillhör regeringen eller den borgerliga oppositionen är grundlagen en hjärtefråga. Det gör att de sannolikt är mer benägna att denna gången rösta emot regeringen. För två år sedan handlade misstroendeförklaringen lika mycket om att försöka fälla koalitionen som för Bjarni Benediktsson om att ena det egna partiet sedan han själv utsatts för hård kritik efter att ha tagit ställning för det sista Icesave-avtalet.
I dagsläget ser det ut som att Þráinn Bertelsson och Guðmundur Steingrímsson avgör regeringens framtid. Det kommer att bli en mycket jämn omröstning, men den troligaste utgången är trots allt att de räddar den rödgröna koalitionen från ett nesligt nederlag några veckor innan valet.
Þór Saaris misstroendeförklaring är dock ett bete av sådan storlek att Självständighetspartiets och Framstegspartiets blodvittring är motiverad. Och det kan räcka med en enda oväntad stödröst för att de ska lyckas fälla bytet.
