Dagens bonuscitat

"Jag vill bara understryka det att i alltingsvalet väljer man inte individer. I alltingsvalet väljer man den politiska riktning och politiska prioriteringar för landets styre under de fyra kommande åren. Bortsett från att individer som alltid kommer att vara omstridda heter Jón eller Gunna är grunden för alla kandiderande politiska partier i landet alltid någon politisk fråga, och Självständighetspartiets grundfilosofi har alltid att varit att slå vakt om näringslivet i landet och löntagarnas intressen."

Kristján Þór Júlíusson, andre vice ordförande för Självständighetspartiet, säger i Vísir att partiets usla siffror i opinionsmätningarna inte kan skyllas på partiledaren Bjarni Benediktsson.

Två flickor brännskadade - vadade i kokande gejser

Två flickor fick andra gradens brännskador när de i torsdags brände sig i en het källa vid Geysir. Flickorna vadade ned i det kokande vattnet, men fick snabbt hjälp att ta sig därifrån. Flickorna fördes till sjukhus i Reykjavík för vård. Säkerheten vid Geysir får kritik från reseguider. Varje år inträffar olyckor där turister ådrar sig brännskador sedan de försökt känna på vattnet i de varma källorna.

Olyckan inträffade på torsdagseftermiddagen då två unga flickor, på besök i landet tillsammans med familjen, gick rakt ut i en varm källa. Flickorna fick andra gradens brännskador på varsin fot. De fördes till sjukhus i Reykjavík för akutvård. Familjen besökte området med en gruppresa.

Varje år inträffar flera olyckor vid varma källor som Geysirområdet, Seltún och Hveragerði. Ofta handlar det om utländska besökare som inte förstår att vattnet i källorna faktiskt är vid kokpunkten. Mer sällsynta är olyckorna där besökare exempelvis trampar snett och på så sätt kommer i kontakt med kokande vatten.

Börkur Hrólfsson är kollega till den guide som besökte Geysirområdet tillsammans med de två flickorna. Han är i Vísir mycket kritisk till vad han anser vara bristande säkerhet. Han anser att varningsskyltarna borde vara fler och större:

"Isländska barn känner till faran med hett vatten men dessa människor kan inte föreställa sig att 100 grader varmt vatten flyter längs med gångvägen. Det finns inget som varnar folk för detta. ... Skyltningen behöver vara mycket större och iögonfallande. Att där är kokande vatten, inte bara hett, utan kokande. ... Det finns inget som förhindrar att små barn vadar ut i vattnet."

Börkur Hrólfsson påminner i Vísir om en olycka som inträffade vid Geysir för tre år sedan. En tvåårig spansk flicka snubblade då på gångvägen och föll vid sidan om den. Hon landade i kokhett vatten från Strokkur och ådrog sig andra gradens brännskador i ansiktet, händerna och bröstet. Han är kritisk till att säkerheten inte har förbättrats sedan dess:

"Jag tror att människorna som driver området helst vill tysta ned sådana frågor. Det är inte bra reklam."

Dessutom efterlyser Börkur Hrólfsson bättre utbildning hos personalen vid Geysir. Eftersom det ofta tar tid innan ambulans kan komma till platsen vill han att det finns en beredskap för att ta hand om människor som skadar sig på de heta källorna.

Här kan du läsa mer om olyckor vid varma källor.

Läraren som tog sitt liv - pojkar talar ut om övergrepp

Den 10 januari 2006 svarade DV för en av de mest utskällda publiceringarna i isländsk presshistoria. Den 58-årige läraren Gísli Hjartarson i Ísafjörður hängdes ut som skyldig till sexövergrepp på flera tonårspojkar - trots att det enda som fanns att gå på var pojkarnas polisanmälan. Samma dag tog Gísli Hjartarson sitt liv. Nu träder pojkarna fram och berättar om händelserna.

Gísli Hjartarson var något av en lokalkändis i Ísafjörður. Han undervisade i många år på skolor i regionen, var aktiv inom kommunpolitiken, skrev böcker om lokalhistoria och basade över utgivningen av flera lokaltidningar. De sista åren av sitt liv sadlade han om och började arbeta som turledare, framför allt till Hornstrandir. Att han under sina år på sjön förlorade en arm i en olycka gjorde att han var lätt att känna igen.

Under många år var Gísli Hjartarson också verksam som privatlärare. Han hjälpte efter skoltid elever med att göra läxor eller hinna ifatt i ämnen de hade svårt för.

Men det förekom också rykten om att Gísli Hjartarson våldförde sig på flera av de unga pojkar som sökte upp honom för att få stödundervisning. De flesta sades ha varit i tonåren, men den yngste inte äldre än tolv år.

I december 2005 kom de två första polisanmälningarna mot Gísli Hjartarson. Två pojkar anmälde honom för sexuella övergrepp som skulle ha ägt rum i hans hem i samband med undervisning. Polisen höll inledande förhör med de tre där Gísli Hjartarson förnekade brott.

DV fick nys om förundersökningen. Den 10 januari 2006, innan åklagare fattat beslut om åtal, hängdes Gísli Hjartarson ut som misstänkt för våldtäkt på de två pojkarna. Han hävdade i intervjun att det rörde sig om ett misstag och att han snart skulle bli rentvådd från anklagelserna.

Telefonsamtalet med DV-journalisten var ett av Gísli Hjartarsons sista. Samma dag som tidningen publicerade artikeln tog han sitt liv. Gísli Hjartarson blev 58 år gammal.

Publiceringen väckte kraftiga reaktioner och fick många att bojkotta tidningen. Inom loppet av 48 timmar skrev 32 044 personer på en protestlista mot publiceringen - hade inte trycket varit så hårt att namninsamlingssajten ofta låg nere hade de sannolikt varit betydligt fler. De bägge chefredaktörerna, Jónas Kristjánsson och Míkael Torfason, avgick strax därpå och tidningens ledning utlovade en översyn av DV:s etiska regler.

DV har under många år varit förknippade med etiskt tveksamma publiceringar. Ingen har dock tidigare orsakat sådan upprördhet eller fått lika många läsare att bojkotta tidningen. I dag bedriver DV en mer återhållsam linje när det gäller uthängningar av privatpersoner. Däremot är tidningen alltjämt en nagel i ögat på delar av näringslivet - DV blir närmast stämd på löpande band av finansmän med kopplingar till bankkollapsen som anser sig förtalade. Rättsprocesserna handlar sällan om felaktigheter i rapporteringen, utan för det mesta om personer som anser sig ha fått sitt anseende naggat i kanten.

Förundersökningen mot Gísli Hjartarson lades ned i samband med att han tog sitt liv. De två pojkarna vände sig till Bótanefnd ríkisins, och sommaren 2008 fick de ekonomisk kompensation som brottsoffer. Nämnden höll det alltså för sannolikt att deras berättelser om Gísli Hjartarsons övergrepp var sanna.

Nu träder de två pojkarna fram i RÚV:s Kastljós och skildrar för första gången händelserna för allmänheten. En av dem berättar att övergreppen började när han fyllt 15 år och fortsatte i två år. Han ska ha sökt upp Gísli Hjartarson för att få hjälp med skolan. Under en tid fungerade samarbetet väl, men så småningom började han förgripa sig på pojken. Ofta handlade det om en våldtäkt i veckan.

Den andre pojken berättar att första övergreppet skedde under en resa till Strandir. Det började i samband med konfirmationen och höll på i fyra eller fem år. Han upplevde att han skämdes och befann sig i ett känslomässigt fängelse där han inte kunde berätta för någon om våldtäkterna.

Gísli Hjartarsons självmord kom som en chock för pojkarna. Plötsligt upplevde de hur vissa ansåg att de bidragit till att 58-åringen tagit sitt liv. I stället för att behandlas som brottsoffer betraktades de av somliga som skyldiga. Det var ett hårt slag. Bägge pojkarna försökte senare begå självmord.

Att pojkarna - bägge är nu i 25-årsåldern - träder fram kan knappast bidra till att DV återfår det anseende som gick förlorat för sju år sedan. Ilskan som riktades mot tidningen handlade inte om anklagelserna mot Gísli Hjartarson var sanna, utan att de publicerades i ett skede där det var oklart om misstankarna skulle hålla för åtal samtidigt som han hängdes ut på ett sätt som han aldrig skulle kunna försvara sig mot.

Här kan du se intervjun med pojkarna.

Dagens citat

"Det råder slagsida på saltfiskmarknaden. Det är tungt där och det är uppenbart att där finns stora problem. Priserna har sjunkit och lager har uppstått på många ställen."

Skjöldur Pálmason, produktionschef vid Oddi i Patreksfjörður, i Bæjarins Besta om den minskade exporten av saltfisk till utlandet.

Dagens bonuscitat

"As a number of people have pointed out, Cyprus is arguably better positioned than Iceland to do an Iceland, because devaluing a reintroduced Cypriot currency could bring in a lot of tourism. But will the Cypriots — who haven’t even reconciled themselves to the end of their round-tripping business — be willing to go there?"

Paul Krugman i New York Times om Cyperns och Islands hantering av finanskrisen.

Död turist hittad i nödstuga på Snæfellsnes

En död turist hittades i torsdags i en nödstuga vid Dritvík på Snæfellsnes. Mannens identitet är inte känd, men han tros ha varit fransktalande. Kroppen upptäcktes av en räddningsarbetare ute på en tillsynsrunda av nödstugor i området. Mannen tros ha avlidit efter den 22 mars. Det finns i dagsläget inget som tyder på att mannen bragts om livet.

Mannen påträffades vid 16-tiden i torsdags vid Dritvík på sydvästra Snæfellsnes. Den som upptäckte den avlidne var en räddningsarbetare som var ute på en regelbunden tillsynsrunda av nödstugor. Hur länge mannen befunnit sig i stugan är inte känt, men det är sannolikt att han avlidit efter den 22 mars.

Mannens identitet är ännu inte känd. Det finns heller inga efterlysningar som i dagsläget kunnat kopplas ihop med mannen. Det rör sig dock sannolikt om en fransktalande turist.

Polis från Snæfellsnes, Akranes och Reykjavík har undersökt räddningsstugan. Mannen är inte obducerad, men det finns inget som tyder på att han bragts om livet.

Polisen uppmanar alla som kan ha upplysningar om den döde eller under den senaste tiden kan ha kommit i kontakt med mannen antingen vid Dritvík eller övriga Snæfellsnes att höra av sig.

Räddningsstugor finns utspridda över hela Island. Syftet är att de ska kunna användas som skydd främst vid oväder. I stugorna finns i regel radio eller telefon för att kunna kalla på hjälp, konserver, filtar, ljus med mera. Den senaste veckan har inte Snæfellsnes drabbats av något extremväder.

Iceland Express i konkurs med mångmiljonskulder

Resterna av Iceland Express begärs i konkurs. Det är femte gången ett av ägaren Pálmi Haraldssons flygäventyr slutar med en krasch. Fordringarna på konkursboet uppgår till flera hundra miljoner isländska kronor. Det är dock magert med tillgångar - det mesta av värde övergick till Wow Air när bolaget köpte Iceland Express förra året.

Förlusttyngda Iceland Express stod inför ett vägskäl - konkurs eller nya mångmiljontillskott från ägarna. Inte nog med att verksamheten inte gick runt. Färska konkurrenten Wow Air gjorde att kampen om lågprisresenärerna blev ännu tuffare. Iceland Express flög med förlust och Wow Air med halvtomma plan.

Lösningen blev att Wow Air köpte loss själva flygverksamheten från Iceland Express och drev den vidare under det egna namnet. Affären godkändes nyligen av konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið. I beslutet skriver myndigheten att Icelandairs stora dominans gör det svårt för nya bolag att etablera sig. Bolaget har det största linjenätverket och det största antalet avgångar, vilket gör att Icelandair i sin tur har större möjligheter att bestämma över landnings- och avgångstider från flygplatsen i Keflavík.

Som en annan stor konkurrensfördel nämner Samkeppniseftirlitið Icelandairs utnyttjande av Keflavík som nav för trafiken mellan Europa och Nordamerika. Iceland Express försökte utmana Icelandair med flyg till New York, men det slutade med både ekonomisk och pr-mässig katastrof. Inte en enda avgång bar sina kostnader, och ett tajt flygschema orsakade förseningar som påverkade hela linjenätet. Missnöjda passagerare klagade på bristande information och otillgänglig kundtjänst.

Wow Air har fått en bättre start på verksamheten. Bolaget har i regel samma punktlighet som Icelandair, en bit över 90 procent. Wow Air omsatte enligt Túristi omkring 12 miljarder isländska kronor förra året, och i år är förhoppningen att bolaget ska gå med vinst.

Till våren siktar även Wow Air på att börja flyga till Nordamerika. Vilka destinationerna blir är inte klart. Men på samma sätt som Icelandair siktar uppstickaren på att kunna kapa åt sig en del av den transatlantiska trafiken.

Wow Air köpte loss i princip allt som var av värde från Iceland Express, trafiken, kunderna och namnet. Resterna av bolaget döptes om till IEMI. Det bolaget har nu begärts i konkurs. Fordringarna uppgår enligt Viðskiptablaðið till flera hundra miljoner isländska kronor. Det lär bland annat handla om obetalda flygplatsavgifter. Tillgångarna är små och kommer inte att täcka fordringarna.

Konkursen har ännu inte behandlats i domstol. Det är femte gången som huvudägaren Pálmi Haraldsson inleder ett flygbolagsäventyr som slutar med krasch.

Här kan du läsa mer om Wow Air och Iceland Express.

Dagens citat

"Nu under fastetiden har en mycket aktiv och omfattande debatt om hushållens situation i landet ägt rum och det är bra. Den sittande regeringen har trots mycket gott arbete misslyckats med uppgiften att återuppbygga hushållens ekonomi och tillgångar."

Bjarni Harðarson, alltingskandidat för Regnbågen, skriver i Morgunblaðið att den rödgröna regeringen inte gjort tillräckligt för att lätta bördan för skuldsatta hushåll - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"A preference for double-breasted suits and peaked lapels reveals a distinctive British influence on Icelandic president Ólafur Ragnar Grímsson’s posh personal style. And while his outfits may recall an Oxbridge society in the 1920s—maybe Cameron’s Bullingdon, in fact—Grímsson’s aviator-frame glasses seem taken from a Columbia University S.D.S. protest 40 years later. His floppy, foppish, sallow hair, however, is all his own."

Vanity Fair listar president Ólafur Ragnar Grímsson som en av världens tio mest välklädda politiska ledare.

Påskhelgens musikfest i Ísafjörður direktsänds över nätet

Den tionde upplagan av Aldrei fór ég suður inleds i Ísafjörður i kväll. Hedersgäst under tioårsfirandet är Bubbi Morthens, rocklegendaren som skrev låten som gett festivalen sitt namn. Som vanligt sänds hela Aldrei fór ég suður direkt över nätet med start klockan 18 (19 svensk tid) i dag.

År 2004 arrangerades den första upplagan av Aldrei fór ég suður. Bakom festivalen stod Örn Elías Guðmundsson - mer känd som Mugison - och fadern Guðmundur M. Kristjánsson - inte lika känd som Muggur. Syftet var att skapa en gratis musikfest där publiken var minst lika viktig som artisterna.

Sedan dess har festivalen växt från år till år. Den tionde årgången samlar artister som Lára Rúnarsdóttir, Futuregrapher, Samaris, Sin Fang, Mugison och Bubbi Morthens. Den senare skrev 1987 Aldrei fór ég suður, den låt som skulle ge festivalen sitt namn. Precis som vanligt får alla artister lika mycket tid på scenen - oavsett om det rör sig om stjärnan Mugison, nyss hemkommen från en turné tillsammans med Of Monsters and Men, eller debutanter som Hörmung och Athygli.

Festivalen tillsammans med den årliga skidveckan brukar innebära att det är fullbelagt på hotell och gästhem i Ísafjörður med omnejd under påsken. Hur många av Aldrei fór ég suðurs besökare som inte är bosatta på orten är dock inte känt. Festivalchefen Jón Þór Þorleifsson berättar i Morgunblaðið att han tidigare gjort en högst ovetenskaplig undersökning av andelen långväga gäster:

"För tre år sedan försökte vi att öppna tio slumpmässigt utvalda bilar. Sex av dem var låsta, så vi antar att sex av tio inte är från stan. ... Med detta i åtanke borde invånarantalet i staden öka med 60 procent. Biltrafiken under denna helg har faktiskt tredubblats under de tio senaste åren och flyget har ökat mycket, så det är mycket folk."

Aldrei fór ég suður börjar i kväll klockan 18 (klockan 19 svensk tid) och fortsätter i morgon. Hela festivalen sänds direkt över nätet genom hemsidan.

Framstegspartiet fortsatt störst på Island

Framstegspartiet är inte bara Islands största parti. I partiets led återfinns också de trognaste väljarna. Samtidigt fortsätter raset för Självständighetspartiet och de bägge partierna i den rödgröna regeringskoalitionen, Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Ljus framtid är alltjämt det enda nya partiet som ser ut att ta plats i alltinget i samband med valet om fyra veckor. Uppstickaren hämtar främst sina sympatisörer från regeringspartierna. Det visar en opinionsmätning utförd vid Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands på uppdrag av Morgunblaðið.

I de senaste mätningarna har Framstegspartiet tagit klivet förbi Självständighetspartiet, och är just nu Islands största politiska parti. Med bara 29 dagar kvar till valet ser Islands seger i Icesave-tvisten ut att kunna bära ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ända fram till statsministerposten. Samtidigt tycks det uteslutet med en ny och EU-vänlig vänsterkoalition vid rodret.

Framstegspartiet noteras nu för 28,5 procent, vilket motsvarar en ökning på 6 procentenheter jämfört med Félagsvísindastofnuns föregående mätning gjord i början av mars. Om detta vore ett valresultat skulle Framstegspartiet få 21 mandat i parlamentet jämfört med 9 i förra alltingsvalet.

Självständighetspartiet backar 3,3 procentenheter till 26,1 procent av väljarstödet. Detta motsvarar 19 mandat jämfört med dagens 16 alltingsledamöter.

Socialdemokraterna går också tillbaka 3,3 procentenheter och landar nu på 12,8 procent. De 20 mandat partiet fick våren 2009 skulle i dag bara bli 9 folkvalda.

Ljus framtid backar marginellt, med 0,6 procentenheter till 11,4 procent. Detta skulle ge partiet 8 färska mandat i parlamentet.

Gröna vänstern åtnjuter också minskat väljarstöd. Partiet minskar med 1,9 procentenheter till 8 procent av väljarstödet. De 14 ledamöter som Gröna vänstern fick i valet för fyra år sedan skulle nu bytas ut mot bara 6 ledamöter.

Övriga partier får tillsammans 13,2 procent.

Väljarströmmarna är stora mellan partierna - och de flesta går just nu till Framstegspartiet. Hela 25 procent av dem som förra valet röstade på Självständighetspartiet tänker i år rösta på Framstegspartiet. För Gröna vänstern och Socialdemokraterna är motsvarande siffra 19,5 respektive 17,8 procent. Ljus framtid tar flest väljare från de två regeringspartierna.

De som röstade på Framstegspartiet 2009 är också de som är mest nöjda med sitt partis insatser i alltinget. Hela 82 procent avser att på nytt ge Framstegspartiet sin röst. För Självständighetspartiet är motsvarande siffra 65 procent, Socialdemokraterna 40 procent och Gröna vänstern 34 procent.

Félagsvísindastofnuns mätningar har ett betydligt större underlag än de övriga opinionsinstituten. Av de 3 400 personer som tillfrågades deltog 2 014 i undersökningen. Svarsutfallet var därmed 59,2 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag tycker att det är viktigt att vi har möjlighet att samlas i fridsamhet och försöka lösa problem som uppkommer i samhället. Men så är inte politikens verklighet - en stor del av politiken genomsyras av osäkerhet, misstro, vanära och oärlighet. Oavsett om det är mellan partier eller mellan väljare och förtroendevalda. Vilket är konstigt, eftersom demokratin föreskriver att politiken är ett forum för funderingar, respekt och hälsosamt och konstruktivt utbyte."

Ljus framtids Heiða Kristín Helgadóttir i Fréttablaðið om sin syn på den politiska debatten på Island.

Snö, regn, hästar och lite norrsken

Att förvandla bilderna från Islandsresan till en liten film tycks närmast ha blivit en folkrörelse. Den här gången handlar det om ett klipp med snö, regn, hästar och norrsken som några av ingredienserna.

Så semestrar islänningarna på Island

Södra Island är den vanligaste destinationen när islänningarna turistar i hemlandet. Men Akureyri i norr är det populäraste resmålet. Många passar på att sova hos släktingar och vänner under resan. Att campa i tält eller husvagn är också populärt. Tre av fyra islänningar passar på att bada under semestern. Museibesök, konserter och teaterföreställningar är andra saker som lockar många besökare. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Ferðamálastofa.

Hela 63,3 procent av islänningarna reste någon gång under 2012 till Suðurland. Näst populäraste regionen som besöksmål var Norðurland med 57,6 procent följd av Vesturland med 47,4 procent. Reykjavíkområdet gästade 34 procent av islänningarna - eftersom ungefär två tredjedelar av befolkningen bor i huvudstadskommunerna innebär det att nästan samtliga landsbygdsbor någon gång under året besökte Reykjavík med omnejd. Austurland lockade 24,9 procent av islänningarna, Västfjordarna 22,1 procent, Suðurland 14,8 procent och höglandet 13,3 procent.

Den populäraste destinationen var Akureyri. Av dem som besökte regionen Norðurland stannade 43,1 procent i staden. Skagafjörður och Mývatn var andra vanliga utflyktsmål. I Suðurland toppade Geysir, Gullfoss och Þingvellir tillsammans med Vík í Mýrdal och Västmannaöarna listan, i Austurland återfanns Egilsstaðir, Hallormsstaður, Djúpivogur, Eskifjörður och Seyðisfjörður i topp, i Västfjordarna Ísafjörður, Hólmavík, Strandir och Patreksfjörður, i Vesturland Borgarnes, Stykkishólmur och Hvalfjörður, på Suðurnes  Reykjanesbær, Grindavík, Reykjanesviti och Gunnuhver, och på höglandet Landmannalaugar, Kjölur, Hveravellir och Sprengisandur.

Många passar på att sova över hos släkt och vänner under resan. Hela 45,9 procent övernattade någon gång under året hos bekanta. Nästan lika många, 41,3 procent, campade i tält, husvagn eller husbil. En tredjedel övernattade i antingen privatägda eller föreningsägda sommarbostäder medan 28,4 procent sov på hotell, gästhem eller liknande.

Det nöje som fick flest islänningar att plocka fram plånboken var bad. Hela 72,5 procent passade på att ta sig ett dopp under resans gång. Därefter följde besök på museer och utställningar med 40,5 procent, konserter och teaterföreställningar med 22,2 procent, jakt med 15,4 procent, golf med 12,1 procent, båtturer med 12 procent, kur- och spavistelser med 8,8 procent, sightseeingturer med guide 5,1 procent, vandringar med guide samt ridturer 4,1 procent och forsränning eller kajakturer med 1,7 procent.

Totalt turistade 87,7 procent av islänningarna i det egna landet under 2012. Bara 6,2 procent gjorde ingen resa alls. Andelen islänningar som besökte utlandet steg till 63,6 procent, den högsta siffran sedan finanskrisen drabbade landet.

Islänningar i åldern 18 till 29 år samt pensionärer reste minst av alla. Låginkomsttagare och grundskolearbetare stannade också hemma i stor utsträckning. I den mån dessa grupper reser gör de det i högre grad i hemlandet.

De flitigaste resenärerna är män, höginkomsttagare, högskoleutbildade och personer bosatta i Reykjavík. Där är utlandet en betydligt populärare destination än Island.

Majoriteten av utlandsresorna går till Nordamerika och Europa. Bara 6,2 procent reste till någon annan världsdel.

De populäraste resmålen är USA och Kanada med 26,1 procent, Storbritannien och Irland med 23,4 procent, Spanien och Portugal med 23,2 procent, Danmark med 23,1 procent, Sverige med 14,1 procent, Tyskland med 13,9 procent, Norge med 10,9 procent och Italien med 6 procent.

Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Polisanmäld för fårflytt över smittskyddslinjer

Nitton får flyttades på sydvästra Island över smittskyddslinjen. Nu har flytten polisanmälts av Matvælastofnun. Får får nämligen inte flyttas hur som helst - smittskyddslinjerna ska förhindra spridning av sjukdomar som scrapie och paratuberkulos. Samtidigt har myndigheten tvingats till så stora besparingar att det saknas pengar för att underhålla de stängsel som upprätthåller skyddsområdena.

Att hålla får avskilda är ett sätt att motarbeta spridning av sjukdomar. En sjukdom som får fäste i ett visst område ska på grund av smittskyddslinjerna inte kunna hota bestånden i andra områden.

Under vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull flyttades får till andra delar av landet för att de skulle slippa den plågsamma vulkanaskan. Åtgärden gjorde dock samtidigt att fåren inte fick återvända till hemgårdarna på södra Island. Alternativet var slakt eller att bli kvar i de nya områdena. Att låta fåren återvända var inte att tänka på eftersom de skulle kunna föra med sig sjukdomar.

I maj förra året polisanmäldes tre djurägare sedan totalt nitton får flyttats mellan gårdar och därmed passerat en smittskyddslinje. Ägarna riskerar nu åtal. Matvælastofnun skriver i ett pressmeddelande att det inte går att göra undantag i kampen mot scrapie och paratuberkulos. Därför anses alla olagliga flyttar över gränserna vara lika riskabla.

Men frågan är om Matvælastofnun har möjlighet att längre hålla isär djur från olika smittskyddszoner. Där de olika zonerna inte skiljs åt av naturliga hinder som älvar används stängsel. Men anslagen till underhåll av stängslen har minskat dramatiskt sedan finanskrisen drabbade Island.

År 2009 var summan 20,7 miljoner isländska kronor, år 2010 minskade den till 15,1 miljoner, år 2011 skedde en viss uppräkning till 16,6 miljoner och förra året bantades anslagen till 12 miljoner. Och i år ser det inte ut som att det blir en enda krona, rapporterar Morgunblaðið.

Þorsteinn Ólafsson, veterinär och expert på sjukdomar hos boskap vid Matvælastofnun, säger i Morgunblaðið att det finns ett stort behov av underhåll efter de senaste årens besparingar. Utan underhåll finns det en stor risk att får går mellan olika zoner och för med sig sjukdomar:

"Detta är en allvarlig fråga. Vi kan inte lägga något på att reparera stängsel efter vintern. Stängsel skadas alltid av snön, och i klyftor finns alltid stängsel som behöver repareras. Detta ger en risk för att en avsevärd mängd får kan gå mellan zoner."

Här kan du läsa mer om smittskyddslinjer.

Dagens citat

"Jag har aldrig förstått berättelserna av början på det utbrottet. Jag såg ett svart moln från fjällets nordostsida men inte från toppen, som man brukar säga. Men det utbrottet var så in i helvete fruktansvärt. Vid lunchtid tog vi oss ut mot Rangá och då var det precis så ljust att det gick att orientera sig, så mörkt hade det blivit. Det var fasansfullt. Då erupterade det den 29 mars och fjället kanske firar det på fredagen. Men jag har aldrig ogillat Hekla. Det är snarare jordskalven som gör skada. Jag gillar inte dem."

Sverrir Haraldsson, 85-årig bonde på gården Selsund en knapp mil sydväst om Hekla, i Fréttablaðið om det senaste stora utbrottet från vulkanen år 1947 - läs mer här.

Norrsken över Gullfoss

Så här kan det se ut när norrskenet lyser upp vinterhimlen i närheten av Gullfoss. Videon består av tusentals stillbilder som klippts ihop.

Nya katastrofsiffror - nytt ras för Självständighetspartiet

Självständighetspartiets ras i opinionen fortsätter. Partiet backar till bara 24,4 procent av väljarstödet - siffror på samma katastrofnivå som det historiskt usla valresultatet från våren 2009. Med bara en månad kvar till alltingsvalet fortsätter Framstegspartiet att gå framåt. Partiet får nu 29,5 procent av väljarsympatierna. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Bjarni Benediktsson ledde fram till nyligen landets största parti trots att han var den minst betrodda partiledaren. Men de senaste månaderna har Självständighetspartiet befunnit sig i fritt fall. Det började med provval där Bjarni Benediktsson åter fick kvitto på att han har ett svagt stöd i de egna leden. Det fortsatte med Icesave-domen, som blev startskottet för väljarflykten till Framstegspartiet. Till skillnad från Bjarni Benediktsson var partiet nämligen konsekvent emot alla Icesave-avtal.

Det fortsatte med nya misstroendeuppvisningar på landsmötet. Partiets mest uppskattade politiker, Hanna Birna Kristjánsdóttir, fick åtskilliga röster i ordförandevalet - trots att hon deklarerat att hon inte stod till förfogande. Och landsmötets nya linje, med ett ännu hårdare EU-motstånd med krav på stoppade förhandlingar och stängning av EU:s ambassad i Reykjavík, fick de sista kvarvarande EU-vännerna att ge sig av.

I valet 2009 fick Självständighetspartiet 23,7 procent. Historiskt uselt men knappast något nytillträdda Bjarni Benediktsson ensam var ansvarig för. Sedan dess har han klamrat sig fast vid partiledarposten - trots att han varit hårt ansatt om egna affärer med koppling till finanskraschen.

Självständighetspartiet får nu 24,4 procent, en nedgång med 2,8 procentenheter inom loppet av två veckor. Om det blir ett valresultat är det svårt att se hur Bjarni Benediktsson ska kunna sitta kvar. Trots att regeringen, som består av Socialdemokraterna och Gröna vänstern, är historiskt impopulär har Bjarni Benediktsson inte lyckats utnyttja detta missnöje.

Framstegspartiet fortsätter däremot att klättra i opinionen. Partiet har nu stöd av 29,5 procent av väljarna, en uppgång med 3,6 procentenheter. Det är första gången under mandatperioden som Framstegspartiet är större än Självständighetspartiet hos MMR.

Varken Socialdemokraternas eller Gröna vänsterns partiledarbyten tycks ha påverkat väljarsympatierna. Socialdemokraterna får 12,5 procent, en ökning med 0,1 procentenhet, och Gröna vänstern 8,5 procent, en minskning med 0,9 procentenheter.

Ljus framtid backar 3,2 procentenheter till 12 procent, men är alltjämt det enda nya partiet som klarar femprocentsspärren. Piratpartiet närmar sig dock och noteras nu för 3,9 procent. Höger-gröna får 2,5 procent, Gryning och Demokrativäktaren 1,7 procent var, Regnbågen 0,8 procent, Landsbygdspartiet 0,7 procent och Hushållens parti 0,5 procent. Övriga partier får 0,8 procent.

På frågan om stöd för regeringen säger sig 28,7 procent stå bakom den rödgröna koalitionen, alltså fler än regeringspartiernas sympatisörer. Det motsvarar en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med förra mätningen för två veckor sedan.

Av de tillfrågade uppgav 81,7 procent vilket parti de avser att rösta på. Andelen osäkra var 7,7 procent, blankröstarna 6,3 procent, soffliggarna 1,5 procent och de som inte ville svara på frågan 2,8 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Höjd beredskap trots lugna dygn vid vulkanen Hekla

Illustration: Veðurstofa Íslands

Hekla har i flera år varit redo att eruptera. Men gårdagen var trots den höjda beredskapen mycket lugn vid vulkanen. Ett enda jordskalv registrerades under natten. Det är den korta tiden mellan de första säkra signalerna och ett utbrott som fått myndigheterna att ta hänsyn till seismisk aktivitet nära Heklas topp. Beslutet om förhöjd beredskap omprövas och kan lyftas redan i dag.

Sommaren 2011 drabbades Island av inte mindre än tre vulkanutbrott, ett stort vid Grímsvötn och mindre vid Katla och Hamarinn. Mycket har sedan dess pekat på att Grímsvötn och Hekla stått näst på tur. Grímsvötn expanderar snabbt medan Hekla i flera års tid har passerat den landhöjningsnivå som rådde vid senaste utbrottet år 2000.

Då varade utbrottet i tolv dagar. Det började vid 17.10 den 26 februari år 2000. Från de första jordskalven till ett synligt utbrott tog det 79 minuter. För att vara Hekla var det ganska generöst med tid. Området är inte särskilt jordskalvsdrabbat, utan aktiviteten börjar i regel just före utbrottet. I bästa fall finns det två timmar att evakuera, i sämsta fall bara tjugo minuter.

Sedan den 10 mars har sju skalv med epicentrum 4,5 kilometer nordost om Katlas topp noterats. De har haft en magnitud på 0,4 till 1 på richterskalan och ägt rum på 11 till 12 kilometers djup. Inget av skalven har kopplats ihop med magmarörelser.

I natt inträffade ett skalv en mil söder om vulkanen. Magnituden var 0,4 och djupet 7,3 kilometer. Jordskalvet inträffade alltså utanför centralvulkanen, men på en plats som ingår i samma vulkaniska system.

Gårdagens beslut att höja beredskapen bygger alltså på förhållandevis vaga indikationer. Skalven är både svaga och djupa och har inget samband med magmainskott. När ett utbrott är på väg är tecknen de motsatta - jordskalv som blir tätare, kraftigare och rör sig mot ytan.

Liknande signaler från någon annan vulkan hade inte lett till någon förhöjd beredskap. Vid Katla och Mýrdalsjökull eller Grímsvötn och Vatnajökull krävs riktiga jordskalvssvärmar för att någon ska höja på ögonbrynen.

Den förhöjda beredskapen innebär i dagsläget att myndigheterna följer utvecklingen särskilt vaksamt. Samtidigt avråds turister från att besöka området. Det senare är förmodligen ett av skälen till den ökade beredskapen - vid ett utbrott är det allt annat än lätt att evakuera turister som bestiger Hekla på kanske bara en halvtimme.

Heklas eruptioner är ofta så kallade turistutbrott. Det innebär att de sker på avstånd från bebyggelse, producerar mer lava än aska och inte äger rum under en glaciär, något som ger stor risk för översvämningar. Under den första timme brukar det främst handla om aska. Sedan tar lavaproduktionen över och dominerar i regel utvecklingen.

Det senaste utbrottet kan tveklöst klassas som ett turistutbrott. Den allvarligaste incidenten då gällde inte närboende, utan när tusentals islänningar fastnade i sina bilar i ett oväder på väg västerut mot Reykjavíkområdet efter att ha tagit en utflykt till vulkanen.

Nästa beredskapssteg är evakuering, och därefter följer nödtillstånd. Det senare deklareras när utbrottet börjat. En omprövning av läget sker nu på morgonen. Det kan redan då bli aktuellt att sänka beredskapen.

Alla företag som är verksamma inom turistnäringen fick i går förmiddag kännedom om den förhöjda beredskapen. Om den skulle höjas ett steg kommer polisen sannolikt att efter evakuering spärra alla infarter till området tills händelseutvecklingen är stabil. Ett sådant ansvar faller på polisen i Hvolsvöllur.

I nuläget är dock myndigheternas bedömning att sannolikheten för ett utbrott är liten. Den seismiska aktiviteten är trots sin begränsade omfattning ett skäl till ökad vaksamhet. Aktiviteten ökar heller inte, utan de senaste dagarna har varken jordskalv eller andra rörelser registrerats.

I förra veckan försågs Hekla enligt ett pressmeddelande från Veðurstofa Íslands med en gasmätare som kommer att tas i drift i början av april. Den är ännu en del i det nät som kan avslöja ett nära förestående utbrott. När utrustningen testades i somras visade mätningarna att den magmakammare som finns på tio kilometers djup utvidgade sig stadigt. Det betyder att mer magma samlas under vulkanen. Förändringar i gasinnehållet tros kunna bli en ny indikator för att inte bara tolka vad som sker i magmakammaren. Snabba förändringar av sammansättningen signalerar också att en avgörande förändring, som ett vulkanutbrott, är på väg.

Det första daterade vulkanutbrottet vid Hekla skedde år 1104. Sedan dess har Hekla erupterat minst sjutton gånger. Vid ytterligare fem tillfällen har utbrott ägt rum i samma vulkaniska system men inte just vid Hekla.

Uppdatering: Almannavarnir behåller den förhöjda beredskapen vid Hekla. Läget omprövas efter påskhelgen. Om ett utbrott inträffar får alla som befinner sig i närområdet sms genom ett nyutvecklat larmsystem.

Här kan du läsa mer om Hekla och här hittar du webbkameror som följer vulkanen.

Dagens citat

"I like to blend humor with heavy drama. You see it all the time in Shakespeare's plays. People get killed, and then others joke about it the next minute. ... What I like about literature is that you can do both: be cruel and funny."

Hallgrímur Helgason i Huffington Post om sitt författarskap.

Ljus framtid intervjuar Ljus framtid

Jón Gnarr och Sigurjón Kjartansson gjorde sig kända som humorduon Tvíhöfði. I alltingsvalet kandiderar bägge på relativt undanskymda platser på Ljus framtids listor. I ett program på tv-kanalen Ínn återförenas duon för att intervjua just några av Ljus framtids företrädare, Óttarr Proppé, Guðmundur Steingrímsson och Heiða Kristin Helgadóttir. I programmet utlovas tuffa frågor och avslöjande svar - Heiða Kristin Helgadóttir släpper bland annat bomben att hon snart fyller 30 år...

Det är inte första gången som just Ínn bjussar på underliga programledarkonstellationer. Både tidigare statsministern Geir H. Haarde och Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson leder egna program på kanalen. Ofta innebär det att de sitter och nickar åt sin egen förträfflighet tillsammans med partikamrater.

Tvíhöfðis möte med Ljus framtid sänds i dag klockan 21 lokal tid (en timme senare svenskt tid). Programmen brukar läggas ut på hemsidan efter sändning.

Höjd beredskap för vulkanutbrott vid Hekla

Hekla kan vara på väg mot ett utbrott. Myndigheterna höjer beredskapen vid vulkanen och uppmanar alla som befinner sig i området till försiktighet. Åtgärden är en följd av ovanlig seismisk aktivitet vid vulkanen. Det uppger Almannavarnir i ett pressmeddelande.

Hekla erupterade senast år 2000. Vulkanen har dock i flera år visat tecken på att ett utbrott skulle kunna vara nära förestående. Spänningsnivåerna har exempelvis överskridit förhållandena som ledde till ett utbrott för tretton år sedan.

Myndigheterna höjer beredskapen på grund av att läget vid Hekla anses vara ovisst. Detta är en konsekvens av ovanlig seismisk aktivitet vid vulkanen. Övervakningen av vulkanen blir nu mer intensiv. Det behöver dock inte nödvändigtvis innebära att ett utbrott är på väg.

Ett skäl till att myndigheterna går ut i ett så tidigt skede är sannolikt att Hekla är en vulkan där utbrotten kan komma mycket hastigt. Från att säkra tecken på att ett utbrott är på väg - täta jordskalv kopplat till magmaflöden som rör sig mot ytan - tills själva eruptionen börjar kan det handla om så kort tid som 20 till 30 minuter.

De senaste två veckorna har sju svaga jordskalv registrerats vid Hekla. Det kraftigaste hade en magnitud på ett på richterskalan. Skalven har haft sitt epicentrum en halvmil från toppen och inträffat på ett djup av en dryg mil. Fler skalv har inte noterats sedan det förra utbrottet. Det rör sig alltså om inget stort antal, men Hekla ger i regel ytterst få varningssignaler innan ett utbrott.

Inget i Veðurstofa Íslands mätningar säger att något sådant är på väg att ske vid Hekla just nu. Liknande varningar har utfärdats vid tidigare tillfällen utan att något utbrott kommit. Myndigheterna avråder dock från att besöka Hekla.

Det senaste utbrottet vid Hekla var ganska kraftigt men kort. Det började den 26 februari 2000 och pågick i tolv dagar.

Texten uppdateras löpande om läget förändras.

Här kan du läsa mer om Hekla och här mer om hur du bör agera om du hamnar i närheten av ett vulkanutbrott.

Här och här finns webbkameror riktade mot Hekla.

Försäljning rasar efter isländsk köttskandal

Köttpaj helt utan kött, fel i innehållsdeklarationer, bitar av en plasthandske påträffad i köttbullar och en företagsledning som riskerar åtal för brott mot livsmedelslagen. Gæðakokkar i Borgarnes har haft en tuff månad. De negativa rubrikerna har också slagit mot försäljningen. Ägaren Magnús Níelsson säger till DV att företaget är i det närmaste dött och att han har tvingats att säga upp majoriteten av de anställda.

Matskandalen avslöjades av Matvælastofnun, den isländska livsmedelsmyndigheten, som i kölvattnet av rapporterna om fynd av hästkött i färdigmat i många europeiska bestämde sig för att kontrollera situationen i hemlandet. I butiker köpte myndigheten sexton olika köttprodukter som sedan testades av laboratorium.

Testresultaten var inte smickrande för de isländska livsmedelsproducenterna. De flesta anmärkningarna gällde dock formaliteter i innehållsdeklarationerna. Gæðakokkars problem var betydligt större. En köttpaj som skulle innehålla 15 procent nötfärs visade sig vara helt köttfri. Och även de italienska lammköttbullarna var helt befriade från den utlovade ingrediensen nötfärs. I samma frysta köttbullar hittade dessutom en kund en bit av en plasthandske.

Gæðakokkar riskerar nu åtal för brott mot livsmedelslagen. Heilbrigðisstofnun Vesturlands, den regionala tillsynsmyndigheten, har överlämnat ärendet till distriktspolismästaren. Myndigheten anser att de felaktiga märkningarna har vilselett konsumenterna. Om åtal väcks är böter det troligaste straffet. Bara företag som gjort sig skyldiga till upprepade misstag riskerar att förlora tillståndet att producera livsmedel.

Men för Gæðakokkar kan det ändå bli så att företaget tvingas att lägga ned. Ägaren Magnús Níelsson säger till DV att "företaget är dött" och att han har tvingats att säga upp merparten av de anställda. Skandalen har fått försäljningen att rasa.

Magnús Níelsson har medgett att Gæðakokkar slarvat med de italienska lammköttbullarnas innehållsförteckning. Där hade nötfärsen bytts ut mot mindre fet lammfärs utan att det angetts på förpackningarna. Men han vägrar fortfarande att tro att företagets köttpaj ska kunna ha blivit helt köttfri, och tror i stället att Matvælastofnun, som ska ha testat produkten flera gånger, har gjort fel. Han är också kritisk till hur myndigheten hanterat situationen:

"Det är långt ifrån normalt att en offentlig tillsynsmyndighet tillkallar medierna för att stänga ett sådant ställe i direktsändning. ... Miljö- och hälsoskyddet har gått igenom allt här hos mig, inköpsprocessen och bokstavligen allt som möjligt är. Ingenting hittades. Men Matvælastofnun tar en paj i en butik och jag är plötsligt stämplad som brottsling."

Magnús Níelsson har nu anlitat en advokat som undersöker möjligheterna att stämma myndigheterna. Han hävdar i DV att allt pekar på att Matvælastofnun ska ha begått misstag vid analysarbetet. Exakt vilka brister det skulle röra sig om är oklart. Men det står däremot klart att det blir svårt att bevisa:

"Dna förändras vid tillagning och det behövs mycket speciell teknik för att sammansätta den på nytt och jag har hört att dessa institutioner saknar sådan utrustning."

Här kan du läsa mer om köttskandalen.

Dagens citat

"The new Cypriot government (and ironically the euro area) should take some inspiration from the hardball way Iceland dealt with the Icesave situation in 2008. Like Iceland, whose banks opened up overseas Internet-based deposit-seeking banking operations in the United Kingdom and the Netherlands, Cyprus has an unusual high proportion of foreign depositors in the banking system taking advantage of numerous legal and tax shelter reasons. (The Cypriot corporate tax rate at 10 percent is LOWER than in Ireland!) In 2008 the Icelandic government refused to honor the deposit guarantee to the bankrupt Landsbanki’s overseas online savings account holders in the United Kingdom and Netherlands, which amounted to 60 percent of Icelandic GDP. As a result, British and Dutch authorities stepped in to safeguard financial stability and reimbursed their nationals."

Jacob Funk Kirkegaard i Real Time Economic Issues Watch om hanteringen av finanskrisen på Island, Irland och Cypern.

Årets första geting på premiärtur i Reykjavík

Medan minusgraderna inte visar något intresse för att lämna Sverige fortsätter de isländska vårtecknen att dugga tätt efter en mild vinter. Årets första geting har setts till i Reykjavík och nästan hela det vanliga vägnätet är framkomligt - till och med de vanligtvis sent öppnade vägarna över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði.

I år inträffar den första sommardagen den 25 april. Helgdagen är en kvarleva från den gamla kalendern då Island bara ansågs ha två årstider, vinter och sommar. Men med en hel månad kvar till sommarens officiella intåg har våren redan hunnit långt. Ljungpiparen, en flyttfågel vars ankomst alltid förebådar våren, har till exempel anlänt.

Årets första geting observerades på Vesturgata i Reykjavík i fredags. Det var en sömnig drottning som tog vårens premiärtur. Ofta brukar det dröja ända till början av maj innan de första getingarna syns till, berättar DV.

Den ovanligt milda vintern har också gjort att vägnätet erbjuder större framkomlighet än vanligt. I Västfjordarna är både vägen över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði - en sträcka som ofta kan vara igensnöad ända till mitten av maj - och vägen till Árneshreppur öppna. Visserligen kan de snöa igen på nytt. I norr är snöfall i maj inte sällsynt. Men att de är framkomliga nu borgar troligtvis för att eventuella avstängningar på grund av snö inte blir långvariga.

I det ordinarie vägnätet, där det finns året runt-boende, är det nu bara Mjóifjörður i öster som är avskuret. Vägen till fjorden, där det finns ett trettiotal invånare, har varit avstängd i flera månader. Orten trafikeras dock av en färja två gånger i veckan som bryter isoleringen.

Solidaritet - ett politiskt partis uppgång och fall

Solidaritet rusade först i opinionen och rasade sedan lika snabbt. Och Lilja Mósesdóttir var först ledaren som avgick men ändå styrde partiet i kulisserna, fick den färska styrelsen att avgå och tog på nytt själv över kontrollen över partiet. Därefter kom beskedet att partiet ska ägna sig åt idéarbete i stället för att ställa upp i alltingsvalet - möjligen för att femprocentsspärren tycktes omöjlig att nå. Och när andra partier närmar sig Solidaritets idéer fördöms detta nu av Lilja Mósesdóttir.

För ett drygt år sedan bildade Lilja Mósesdóttir, avhoppad alltingsledamot från Gröna vänstern, nya partiet Solidaritet. Med löften om att prioritera lättnader för skuldsatta hushåll noterades partiet i en opinionsmätning för 20 procent av väljarstödet.

Sedan gick det utför. Lilja Mósesdóttir skyllde på medierna som antingen ignorerade partiet eller presenterade Solidaritets politik på ett enligt henne felaktigt sätt.

Som följd av de usla opinionssiffrorna - runt 1 till 2 procent - valde Lilja Mósesdóttir att inte kandidera till ordförande. I stället valdes en partiledning närmast kliniskt ren från politisk erfarenhet. De politiska prioriteringarna var dock desamma.

Men Lilja Mósesdóttir var alltjämt verksam i kulisserna. Till skillnad från styrelsen ville hon inte att Solidaritet skulle ställa upp i det kommande alltingsvalet. Den färska ledningen, utom ett par ledamöter lojala mot Lilja Mósesdóttir, svarade med att avgå då de ansåg det vara omöjligt att driva en linje som motarbetades av partiets grundare.

När det väl blev dags för landsmöte valdes Lilja Mósesdóttir till ordförande. Enligt egen utsago på uppmaning av de kvarvarande medlemmarna. Och hon fick som hon ville. Landsmötet klubbade att Solidaritet bara skulle ägna sig åt idédebatt och inte ställa upp i valet.

Några medlemmar av den gamla styrelsen vände sig i stället till Hushållens parti, ett parti grundat av avhoppade självständighetspartisten Halldór Gunnarsson. Den främsta stridsfrågan antyds redan av namnet, att kämpa för att lätta skuldbördan för ekonomiskt pressade hushåll. En av de tidigare styrelseledamöterna inom Solidaritet, Inga Karen Ingólfsdóttir, sade dessutom att hon och andra nu lämnat partiet till förmån för Hushållens parti.

Nuvarande Solidaritet reagerade med att fördöma uttalandet och hävdade i ett pressmeddelande att avsikten var att föra väljarna bakom ljuset. Solidaritet dömde även ut Hushållens parti eftersom ledningen anser att det nya partiet försöker stjäla samma politik och samma frågor.

Partiets namn på isländska, Samstaða, kan också betyda 'enighet'. Sällan har ett partinamn varit så missvisande. Solidaritet har inom loppet av ett år - och på ett sätt som till och med skulle imponera på bokstavsvänstern - både närmast lyckats förinta både sig själva och väljarstödet, och samtidigt bannlyst alla som ser liknande lösningar på problemet med hushållens höga skuldsättning.

Sällan har ett promilleparti kommit med så storslagna deklarationer om sin egen vikt. Och sällan har en idérörelse med samma självupptagenhet och krav på ensamrätt avfärdat alla med liknande tankar. Det gör Solidaritets framtid som en arena för idéer och debatter högst intressant. Det förefaller nämligen som att det kommer att bli diskussioner som inte är avsedda för andra än de närmast sörjande, det vill säga Lilja Mósesdóttir och hennes personliga anhängarskara.

Här kan du läsa mer om Solidaritet.

Vill ha tunnel i stället för ny färja till Västmannaöarna

Förbindelserna mellan Hemön och fastlandet är så dåliga att en tunnel är det enda rimliga alternativet. Det hävdar Árni Johnsen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, som i en motion på nytt tar upp frågan. Han anser dessutom att tunneln på lång sikt skulle vara en ekonomiskt sett mer gynnsam lösning än dagens färjetrafik. Samtidigt väntas upphandlingen av en ny färja påbörjas i dagarna.

Den 19 februari i år skulle representanter för inrikesdepartementet, myndigheterna Vegagerðin och Siglingastofnun samt rederiet Eimskip samlas på Hemön för att tillsammans med kommunpolitikerna diskutera kommunikationerna mellan ögruppen och fastlandet. Men något möte blev det aldrig. Vädret gjorde det omöjligt att flyga från Reykjavík och färjan, som under vintern anlöper Þorlákshöfn, tog för lång tid.

Det inställda mötet visar hur bräckliga kommunikationerna är under vinterhalvåret. Stormvindar och dimma tillhör inte ovanligheterna på Västmannaöarna, och sådana väderförhållanden brukar betyda att flyget måste ställas in eftersom det då är svårt att landa på Hemöns flygplats. Färjan Herjólfur trotsar i regel vindar upp till stormstyrka, men går under vintern den närmare tre timmar långa vägen till Þorlákshöfn på fastlandet.

För snart tre år sedan invigdes en ny hamn på fastlandet, Landeyjahöfn. Därifrån tar överfarten bara en dryg halvtimme. Men hamnen har i princip visat sig vara obrukbar under vinterhalvåret. Trafiken till Landeyjahöfn kom nyss i gång efter att ha legat nere sedan den 9 december.

Hamnen byggdes för ett fartyg med ett djupgående på 3,5 meter. Den nuvarande färjan, Herjólfur, har ett djupgående på 4,3 meter. I hårda vindar med höga vågor finns det en risk att färjan slår i botten. I synnerhet då älven Markarfljót ständigt täpper till hamnen med sediment och vulkanaska från Eyjafjallajökullutbrottet. Trots omfattande dräneringsarbete har det inte visat sig vara möjligt att hålla hamnen öppen under vintermånaderna.

Detta är inte det enda problemet. Vid hamninloppet finns ett sandrev och starka havsströmmar. Det har spekulerats i att det kan bli nödvändigt att bygga ut piren för att minska risken att strömmarna får fartyget att glida in i piren. Vid flera tillfällen har Herjólfur fått vända eftersom strömmarna varit så kraftiga att det bedömts för riskabelt att fortsätta in i hamnbassängen.

Tanken är att ett nytt fartyg ska finnas på plats senast i juni 2015. Upphandlingsprocessen väntas börja i dagarna. Regeringen har i sin investeringsplan öronmärkt 2,3 miljarder isländska kronor för en ny färja.

En ny rapport visar att en något mindre färja än Herjólfur vore det bästa alternativet för att kunna trafikera Landeyjahöfn även under vintern. Det föreslagna fartyget har en längd på 60 meter, en bredd på 15 meter och ett djupgående på 2,8 meter. Motorerna är på två gånger 1 300 hästkrafter, vilket motsvarar knappt hälften av Herjólfurs motorstyrka.

I utredningen poängteras att fartygets styrförmåga måste vara av yppersta klass. Minskat djupgående brukar i regel innebära sämre styrförmåga, men den nya färjan måste enligt kraven kunna vända i hamnen även i storm.

Seglingshastigheten beräknas ligga på 15 knop och färjan ska ta 400 passagerare och 60 personbilar. Den ska också bli så smidig att det går att resa tur och retur mellan fastlandet och Västmannaöarna på två timmar - inklusive den tid det tar att göra färjan klar för nästa segling.

Men ett mindre fartyg har också nackdelar jämfört med dagens färja. Det har sämre möjligheter att navigera sig igenom strömmarna vid hamninloppet. Och frågan är hur det skulle fungera på den betydligt längre seglingen till Þorlákshöfn.

Árni Johnsen, alltingspolitiker från Västmannaöarna, anser att en tunnel är den enda varaktiga lösningen för kommunikationerna mellan fastlandet och Hemön. I en motion beskriver han dagens situation som en skam. Därför vill han att det tas fram underlag för ett tunnelbygge mellan Hemön och Kross i Landeyjar på södra Island. Tunneln skulle då gå snett över sundet och bli cirka 15 kilometer lång.

En tunnel till fastlandet har länge stått högt upp på öbornas önskelista. Men det är inte bara prislappen som hittills har stoppat bygget. Området kännetecknas både av vulkanisk aktivitet och jordskalv. Ett tunnelbygge måste kunna stå emot jordskalv med en magnitud på upp till 7 på richterskalan.

I motionen skriver Árni Johnsen att tunnelalternativet inte har utretts tillräckligt. Byggkostnaderna uppskattades tidigare till omkring 17 miljarder isländska kronor. Han hävdar att staten kommer att få betala minst lika mycket för en ny färja och ständiga arbeten vid Landeyjahöfn. Tunneln skulle därför på sikt bli den mest gynnsamma lösningen eftersom den inte förutsätter en aldrig upphörande kamp mot naturens krafter.

Árni Johnsen hävdar i förslaget att en rad kommunikationsministrar svikit öborna genom att inte ta tunnelalternativet på allvar. I en intervju med Vísir pekade han också ut kommunpolitiker i Reykjavík som ansvariga för den attityd som gjort att tunneln inte blivit verklighet. Han nämnde särskilt partikamraten Gísli Marteinn Baldursson, fullmäktigeledamot i Reykjavík, och anklagade honom för att i frågor om kommunikationer och stadsplanering ta fram utredningar med förutbestämda resultat.

Här kan du läsa mer om färjefrågan.

Dagens citat

"We see culture as the basis of creative industries, as an increasingly important part of our economy. When I became minister, I took it on as a matter of survival. And that's what I try to get into the heads of the people: that culture is a very important economic factor. The money it generates matches what we get from our entire aluminium industry."

Kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir i El País om det isländska kulturlivets betydelse för ekonomin.

Dagens bonuscitat

"Våren 2009 vid Självständighetspartiets landsmöte blåste återuppbyggnadsrapporten, som den avgående ordföranden hade förberett, ut till havs med gapskratt. På grund av detta har partiet haft större besvär att göra upp med krisen än förväntat. Det senaste landsmötet beslutade att göra partiets inställning till möjliga nya steg mot västerländskt samarbete snävare än Gröna vänsterns. Det skadade idétyngdpunkten i utrikespolitiken."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och partiledare för Självständighetspartiet, skriver i Fréttablaðið att förklaringen till partiets ras i opinionen är ointresset av att göra upp med finanskrisen och den nya Europapolitiken med krav på att förhandlingarna om EU-medlemskap stoppas.

Flugfélag Íslands börjar ta betalt för incheckat bagage

Flugfélag Íslands billigaste biljetter inkluderar inte längre incheckat bagage. Varje resväska kostar nu 990 isländska kronor. Avgiften läggs bara på rabatterade biljetter som säljs på nätet.

När inrikesflygbolaget Flugfélag Íslands nyligen gjorde om hemsidan försvann också flera biljettkategorier. Nu finns bara två ordinarie kategorier - den dyrare fríðindasæti och den billigare ferðasæti. Den främsta skillnaden mellan biljettyperna är att den dyrare går att boka om utan avgift.

Ofta erbjuder Flugfélag Íslands också så kallade nettillboð, biljetter som bara går att köpa över nätet till vissa avgångar. De kostar ungefär hälften så mycket som de ordinarie biljetterna. Men nu är det inte längre gratis att ta med sig bagage ombord. Väskor som väger mer än sex kilo måste checkas in - och varje sådan väska kostar nu 990 isländska kronor enkel resa.

Det är första gången som ett isländskt inrikesbolag börjar att ta ut avgifter för bagage. Avgiften gäller även Flugfélag Íslands resor till Grönland och Färöarna.

På utrikesflyget är däremot bagageavgifter ganska vanliga. Ombord Icelandairs flygningar är resväskan gratis men Wow Air tar liksom nu insomnade Iceland Express ut en avgift för varje väska som checkas in. Hos Wow Air är kostnaden 2 990 isländska kronor enkel resa.

Får oväntade äggtjuvar i småspovens bon

Att räv, mink och fåglar tar ägg från fågelbon är känt sedan länge. Men en oväntad äggtjuv kan vara fåret. Biologen Borgný Katrínardóttirs undersökningar visar nämligen att får i betydligt större utsträckning än tidigare känt kan vara skyldiga till äggstölder. Av tretton stölder från bon tillhörande småspov låg får bakom sju av dessa, skriver Fréttablaðið.

På Shetlandsöarna är det sedan länge känt att får ofta äter ägg från silvertärnans bon. Beteendet har kopplats ihop med mineralbrist. Även på Island har det under de senaste årtiondena visat sig att får gör sig skyldiga till äggstölder från reden. Hur ofta det sker är dock oklart.

I sin masteruppsats undersökte biologen Borgný Katrínardóttir småspovens livsvillkor. Hon placerade bland annat rörelsestyrda kameror vid reden. Vid tretton tillfällen lyckades kamerorna fånga äggtjuvar på bild. Och den vanligaste tjuven var får, som låg bakom sju stölder. Labb var skyldig till tre äggstölder, hästar till två och räv till en.

Borgný Katrínardóttir vågar inte spekulera i hur representativa de äggtjuvar hon lyckades avslöja är. Hon säger i Fréttablaðið att de många stölderna som kunde tillskrivas får var en överraskning:

"Det förvånade mig att får låg bakom vid så många tillfällen och detta kan vara vanligare än man trott. ... Det fanns faktiskt en hel del får på mina studieområden och därför var det kanske mer sannolikt att de gav sig på reden. Men om det är nödvändigt verkar de ibland äta ägg. Ägg är naturligtvis toppenföda. ... Sett till mina resultat kan inverkan på äggläggningen vara avsevärd i områden där det finns mycket får."

Får har länge setts som ett skäl till den minskade vegetationen bland annat på höglandet. Det är också känt att de kan förstöra trädplantor. Nu ser det alltså ut som att får även skulle kunna påverka fågelbeståndet.

Dagens citat

"Du ser till din lön, utgifter, lånet som du amorterar på och allt detta är förlorat. Så är det någon där ute som säger: Om du röstar på mig då löser jag allt detta och det blir aldrig tråkigt igen. Men det är inte alltid så. Verkligheten är lite mer komplicerad än så. Detta angreppssätt behöver förändras. Vi behöver börja tala om politik på en mer filosofisk, bredare och öppnare grund. Vad är politikernas framtidsvision för de närmaste tio åren? Tjugo?"

Ljus framtids Heiða Kristín Helgadóttir i Vísir om sin syn på den politiska debatten på Island.

Dagens bonuscitat

"Om detta blir verklighet i valet kan det uppkomma ett intressant läge. Det är att det är ovisst vilket av partierna som är större och att det därför skulle vara osäkert vem som skulle vara statsministerkandidat, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson eller Bjarni Benediktsson. Det kan orsaka spänningar mellan partierna."

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólann á Akueryri, i Smugan om vad som kan hända om Självständighetspartiet och Framstegspartiet blir jämnstora i alltingsvalet.

Majoritet av isländska företag vill stå utanför EU

En majoritet av de isländska företagen vill att Island står utanför EU. Hela 52,8 procent av medlemmarna i Samtök iðnaðarins, en branschorganisation för arbetsgivare, är motståndare till ett isländskt inträde i unionen. Nästan lika många uppger att kapitalkontrollerna inte har någon inverkan på verksamheten. Företag som ägnar sig åt export anser i större utsträckning att valutarestriktionerna påverkar driften.

Samtök iðnaðarins har ungefär 1 200 medlemsföretag. Det gör sammanslutningen till den största branschorganisationen för arbetsgivare i landet. I en undersökning utförd av Outcome har medlemmarna fått ta ställning till frågor om bland annat isländskt EU-medlemskap.

En klar majoritet, 52,8 procent, är motståndare till EU-inträde medan 33 procent är för isländskt EU-medlemskap. Övriga är varken positivt eller negativt inställda till att ansluta sig till unionen.

Något fler, 54,3 procent, vill fullfölja förhandlingarna om EU-medlemskap. Däremot uppger 34,8 procent att de vill avbryta förhandlingarna.

På flera punkter är det närmast dött lopp mellan ja- och nej-sidan. Knappt 30 procent anser att EU-medlemskap vore fördelaktigt för Island. Lika många säger att det skulle försämra förutsättningarna. En tredjedel tror att effekterna varken skulle vara positiva eller negativa.

Hela 49 procent uppger att kapitalkontrollerna har liten eller ingen inverkan på verksamheten. Bara 20 procent säger att de har stor inverkan medan 29 procent anger att de varken har stor eller liten effekt. De som främst anser att valutarestriktionerna påverkar verksamheten är företag där exporten är viktig.

Av de tillfrågade säger 41,2 procent att den isländska kronan passar varken bra eller dåligt som valuta. Något fler, 29 procent, tycker att kronan är problematisk än de 26 procent som menar att den fungerar väl som betalningsmedel. Företag på landsbygden är i allmänhet mer positiva till kronan.

De isländska företagen har fortfarande en ganska dyster framtidsbild. Nästan 65 procent anser att förhållandena i näringslivet är dåliga. En fjärdedel tycker att de är varken bra eller dåliga medan bara 8,4 procent klassar dem som goda.

Under de närmaste sex till tolv månaderna räknar 53 procent med att villkoren blir oförändrade, 24 procent förutspår en försämring och 22,5 procent tror på förbättrade förhållanden inom näringslivet.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Dagens citat

"There are many really beautiful changes or new articles in this constitution … I think it's the first constitution in the world that would have the internet as a right - that you have the right to have access to the internet."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i Deutsche Welle om förslaget till ny isländsk grundlag.

Sigur Rós firar nationaldag med nytt album

Den 17 juni - på Islands nationaldag - släpper Sigur Rós nya albumet, Kveikur, gruppens första som en trio. Den som har sett Sigur Rós på scen på sistone känner igen det första singelsläppet Brennisteinn, som också blivit en video i regi av Andrew Huang. Du ser den ovan.

Majoritet vill fortsätta förhandla med EU

Inom Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Ljus framtid vill nio av tio att Island fullföljer förhandlingarna om EU-medlemskap. I Självständighetspartiets och Framstegspartiets led vill däremot en klar majoritet att förhandlingarna stoppas och ansökan om inträde i unionen återkallas. Det visar en opinionsundersökning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Já Ísland.

I fyra års tid, ända sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009, har en klar majoritet av islänningarna varit emot inträde i unionen. Den långsiktiga utvecklingen pekar dessutom på att EU-motståndarna stadigt växer i antal.

När det gäller frågan om förhandlingarna om inträdesvillkor i unionen är det däremot betydligt jämnare. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet anser att Islands ansökan om medlemskap ska dras tillbaka. Med tanke på opinionsläget är det en sannolik utveckling. Men det är inte säkert att de två borgerliga partierna har en majoritet av islänningarna bakom sig.

De senaste undersökningarna har visat på ett försprång för dem som förespråkar att Islands ansökan återkallas. Men svaren varierar efter hur frågan formuleras, och när EU-vännerna i Já Ísland beställt opinionsmätningen får de flesta alternativet att fullfölja förhandlingarna serverat först i snäppet mer positivt ordval än alternativet att stoppa förhandlingarna.

Nu uppger hela 54 procent att de vill fortsätta förhandla. Däremot säger 34,6 procent nej till fortsatta överläggningar medan 11,5 procent inte har någon åsikt i frågan.

Attityden till EU skiljer sig som vanligt mycket mellan olika grupper. En mer positiv syn på unionen finns främst bland universitetsutbildade män äldre än 55 år bosatta i Reykjavík med höga inkomster. Yngre, kvinnor, grundskoleutbildade, låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden säger i större utsträckning nej till fortsatta förhandlingar.

Mest positivt inställda till att fullfölja överläggningarna är Socialdemokraternas väljare, där säger hela 94 procent ja till att fortsätta. För Ljus framtid är motsvarande siffra 86 procent och Gröna vänstern 84 procent.

Hos de borgerliga partierna är däremot nej-sidan i majoritet. Hos Självständighetspartiet säger 60 procent nej till vidare förhandlingar och hos Framstegspartiet 57 procent.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Skatteplanering friar Alcoa och Norðurál från inkomstskatt

Alcoa och Norðurál betalar inte en krona i inkomstskatt på Island. Genom avancerad skatteplanering med interna lån lyckas de två aluminiumjättarna undkomma skatt. Regeringen har tidigare larmats om att företagen utnyttjar kryphål i lagstiftningen. Något förslag från den rödgröna koalitionen om att täppa till kryphålen har dock inte kommit, rapporterar RÚV.

Efter det isländska fisket står aluminiumindustrin för de största importinkomsterna. Norðurál producerade förra året 280 000 ton aluminium i fabriken i Grundartangi på västra Island. Värdet uppgick till 610 miljoner dollar. Fabriken har cirka 600 anställda. Produktionen använder omkring en fjärdedel av den elektricitet som produceras på Island.

Landets största aluminiumsmältverk finns i Reyðarfjörður på ostkusten. Det är Alcoas näst största anläggning i världen. Den har en kapacitet på 346 000 ton aluminium om året.

Trots att det handlar om några av landets största industrier betalar varken Alcoa eller Norðurál en enda krona i inkomstskatt. Genom avancerad skatteplanering undkommer företagen att betala skatt på Island.

RÚV berättar att Alcoa på Island ägs av ett bolag i Luxemburg som i sin tur ägs av moderbolaget. Norðurál har i stället en ägare i ett syskonföretag i USA som i sin tur ägs av moderbolaget.

Genom denna bolagskonstruktion lyckas de bägge industrijättarna slippa betala inkomstskatt. Verksamheten på Island finansieras nämligen genom stora lån från syskonföretagen. De isländska grenarna har därför skulder till syskonföretagen. Upplägget innebär att de isländska bolagen tvingas att punga ut med mångmiljonräntor. Dessa ränteutgifter är avdragsgilla och används sedan för att kvittas mot vinsterna och därmed undkomma skatt.

Norðurál lyckades på detta sätt förra året undkomma 500 miljoner i inkomstskatt. Från Island har vinster på 36 miljarder slussats vidare till moderbolaget. Samtidigt har verksamheten på Island lånat 18 miljarder från moderbolaget. Med tanke på resultatet är det uppenbart att dessa lån inte varit nödvändiga för att hålla verksamheten vid liv.

Internationella valutafonden har uppmärksammat regeringen på att det på detta sätt går att undvika inkomstskatten. Hittills har dock inte regeringen gjort något för att stoppa liknande affärer vars enda syfte är att undvika att betala skatt. Både finansminister Katrín Júlíusdóttir och näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon säger sig ogilla upplägget och vill täppa till kryphålen. Steingrímur J. Sigfússon tror dock att detta blir svårt då de gamla investeringsavtalen är mycket gynnsamma för företagen.

Alcoa har enligt RÚV inte betalat någon skatt sedan 2003. Norðurál har de senaste sexton åren bara betalat inkomstskatt vid tre tillfällen.

Ragnar Guðmundsson, chef för Norðuráls anläggning i Grundartangi, tillbakavisar i Morgunblaðið uppgifterna om att bolaget systematiskt skulle försöka undvika att betala skatt. I stället återfinns Norðurál på listan över de företag och institutioner som pumpar in mest pengar i det isländska skattesystemet. Han hävdar att Norðurál 2012 betalade inkomstskatt på 1,5 miljarder och året innan på 1,2 miljarder.

Dagens citat

"All of Iceland’s political parties have said that they want to consider adopting another currency. Some of the solutions proposed have been a bit mysterious, such as the Canadian dollar. ... However, if you look into that matter seriously, there’s only one solution, and that’s adopting euro."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson i Bloomberg om Islands framtida valutapolitik.

Stoppad efter hästfylla - gick till attack mot poliser

Mannen var så berusad att han inte kunde hålla hästen i styr under ridturen. När mannen stoppades blev han våldsam och gick till angrepp mot polisen. En av poliserna fick skador i ansiktet av mannens ridhjälm. Nu döms mannen av Héraðsdómur Reykjaness till två månaders fängelse. Straffet är villkorat på två år. Han ska också betala rättegångskostnader.

Lördagen den 17 september 2011 reagerade en polispatrull på att en ridande man hade stora svårigheter att hålla kontroll på sin häst. Mannen vägrade att hoppa ur sadeln och stanna. När polisen fick stopp på ekipaget befann sig mannen och hästen på landsvägen vid Ísólfsskáli öster om Grindavík.

Polisen ansåg att mannen utgjorde en trafikfara. Men den rejält förfriskade ryttaren höll inte med. När han tvingades av hästryggen förolämpade han poliserna. Mannen hotade också poliserna till livet.

Efter visst tumult lyckades poliserna få mannen av hästen och tvinga in honom i baksätet på polisbilen. Mannen fortsatte att motsätta sig gripandet. När han gick till förnyad attack mot en av poliserna fick en av dem skador på näsan. Mannen lyckades nämligen klämma polisen med ridhjälmen.

Mannen, som är bosatt i Grindavík, döms nu till två månaders fängelse. Domen är villkorad på två år. Om han inte drar på sig några nya domar under den tiden slipper han avtjäna straffet. Mannen måste dock betala rättegångskostnader på 174 000 isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Reykjavík köper Perlan - blir naturhistoriskt museum

Reykjavíks kommun köper Perlan av energibolaget Orkuveita Reykjavíkur. Samtidigt går staten in och hyr en av vattentankarna för att ge plats åt ett naturhistoriskt museum. Utställningen öppnar hösten 2014 och får 3 100 kvadratmeter i byggnaden. Det ska också finnas utrymme för ett kafé. Uthyrningen ger kommunen intäkter på totalt 1,2 miljarder isländska kronor under de närmaste 15 åren.

När Bästa partiet och Socialdemokraterna tog makten i Reykjavík sommaren 2010 efterlämnade avgående borgmästaren, Självständighetspartiets Hanna Birna Kristjánsdóttir, en gåva till sin efterträdare Jón Gnarr, en rapport som avslöjade att den ekonomiska situationen för det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur var betydligt sämre än vad som tidigare var känt. För att få bolaget på fötter har Orkuveita Reykjavíkur tvingats att sälja ut tillgångar som inte har med kärnverksamheten att göra. I det ingår bland annat fastigheter.

Intresset för att köpa Perlan har varit stort, men samtliga intressenter har också krävt ytterligare förändringar i det omgivande området Öskjuhlíð. Planerna har handlat om hotell och kasinon med en prislapp på nästan 1,8 miljarder.

Men kommunledningen har nobbat alla sådana planer. I slutändan bestämde sig Bästa partiet och Socialdemokraterna för att kommunen köper loss fastigheten. Notan går på 950 miljoner isländska kronor.

Ett villkor för affären var att staten skulle hyra en del av huset för ett naturhistoriskt museum. Trots att det står i lagen att naturhistoriska samlingar ska vara ett av Islands tre huvudmuseer har verksamheten varit hemlös i många år och samlingarna nedpackade. Nu blir Perlan plats för en sådan basutställning.

Uppgörelsen går ut på att staten hyr en av vattentankarna i inledningsvis 15 år. Hyran uppgår till 80 miljoner isländska kronor om året, totalt 1,2 miljarder för hela perioden. I avtalet ingår också att kommunen står för kostnaderna att anpassa tanken till utställningslokal.

Det naturhistoriska museet får enligt ett pressmeddelande en yta på 3 100 kvadratmeter och öppnar hösten 2014. Sedan staten och kommunen kommit överens om affären börjar nu jakten på en museichef som ska basa över utställningarna. Regeringen har i budgeten öronmärkt 500 miljoner för att bygga upp verksamheten.

I Perlan finns i dag ett historiskt museum, ett kafé och en restaurang. Tanken är att restaurangen, som finns på den roterande övervåningen, och museet ska bli kvar. Kaféets framtid är däremot osäker. Avtalet har sagts upp men kommunen räknar med att det ska finnas minst ett kafé i huset även efter museiinvigningen. Det nya kaféet ska ligga i anslutning till museet.

Staten och kommunen räknar inte bara med att det naturhistoriska museet, som ska skildra och visa upp Islands flora och fauna, ska bli en turistmagnet. Ett besök på utställningarna kommer att bli ett givet inslag i undervisningen för skolor från hela landet.

Kommunfullmäktige var dock inte enigt i beslutet. Självständighetspartiet kritiserade beslutsunderlaget och befarade att energibolagets behov av tankutrymme inte kan tillgodoses under den kommande tioårsperioden då en tank försvinner för att användas som museum. Dessutom varnade Självständighetspartiet för att ombyggnaden kan bli dyrare än vad kommunen kalkylerat med.

Avtalet mellan staten och kommunen undertecknades av tillförordnade museichefen Margrét Hallgrímsdóttir, kulturminister Katrín Jakobsdóttir, finansminister Katrín Júlíusdóttir, Reykjaviks borgmästare Jón Gnarr och kommunstyrelsens ordförande Dagur B. Eggertsson.

Här kan du läsa mer om Perlan.

Möt Skuggi - hästen som kan addera och räkna till tio

Att lägga ihop ett och ett samt räkna till tio är ingen konst. Åtminstone inte för tioåriga islandshästen Skuggi. Det tog bara 15-åriga Jónína Valgerður Örvar några dagar att lära hästen grunderna i matematik.

Det började med att Jónína Valgerður Örvar skulle lära Skuggasveinn - som oftast bara kallas Skuggi - det spanska steget. Då lyfter hästen frambenet och slår hovarna i marken. Trots att det var första året med Skuggi gick det snabbt att öva in det nya tricket. En vän undrade skämtsamt om det inte var dags att lära den kloka hästen att räkna. Jónína Valgerður Örvar berättar i Fréttablaðið vad hon tänkte när hon antog utmaningen:

"Jag trodde att detta var det dummaste som var möjligt att göra, men så började jag att pröva mig fram. ... Han var otroligt snabb på att lära sig detta. Jag upplevde det nästan som att han kunde detta sedan tidigare trots att han aldrig tidigare lärt sig detta."

Till hjälp tog hon hästgodis som Skuggi är särskilt förtjust i. Hon började mjukt med att lära Skuggi att räkna till två. Jónína Valgerður Örvar sade en siffra och snart lärde sig Skuggi hur många gånger han skulle slå med hovarna i marken. Hon spände bågen till tio och Skuggi hängde med. Och hon passade även på att lära Skuggi att ett plus ett blir två, och att ett plus två blir tre.

Jónína Valgerður Örvar har ett stort hästintresse. Hon säger i Fréttablaðið att tioåringen i stallet i Hafnarfjörður är den mest begåvade hästen hon hittills har stött på:

"Skuggi är helt klart den smartaste hästen som jag har kommit nära. Han lär sig allt mycket snabbt."

Ovan kan du se Skuggi räkna till tio samt addera.

Dagens citat

"Naturligtvis tycker jag inte att dessa siffror är rättvisa, men jag erkänner dock att de inte kommer som en överraskning för mig väl medveten om att det som vi var tvungna att göra inte var populärt. Vi har kanske lyckats olika bra när det gäller att inför folket tillräckligt väl argumentera för varför vi ansåg att ditt och datt måste göras."

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon i DV om Gröna vänsterns ras i opinionen.