
Det har snart gått fyra år sedan en majoritet i alltinget röstade för att Island skulle ansöka om EU-medlemskap. EU-vännernas mål var att beta av förhandlingarna på ett och ett halvt år och göra expressinträde i unionen redan före Kroatien.
Men förhandlingarna har försenats av tvisterna om Icesave och makrillfisket. Regeringens splittring i frågan har bidragit till förseningarna. När den rödgröna koalitionen efter nyår pausade processen var det ett nödvändigt beslut för att undvika en regeringskris. Förhandlingarna har heller inte påbörjats när det gäller de viktigaste områdena, fisket och jordbruket. Vid en borgerlig valseger är det dessutom sannolikt att ansökan kastas i papperskorgen.
Det är som tidigare jämnt mellan lägren när det gäller om förhandlingarna ska fortsätta eller avbrytas. En knapp majoritet, 44,6 procent, anser att ansökan ska dras tillbaka, medan 43,5 vill att förhandlingarna ska fullföljas.
Höginkomsttagare, universitetsutbildade och Reykjavíkbor sluter i större utsträckning upp bakom fortsatta förhandlingar. Bland grundskoleutbildade, låginkomsttagare och landsbygdsbefolkningen vill fler stoppa processen. Kvinnor och yngre föredrar i större utsträckning än män och äldre att ansökan dras tillbaka.
Hela 58,5 procent säger i dag nej till isländskt EU-medlemskap. Bara 25,1 procent förespråkar ett inträde i unionen medan 16,5 procent inte har någon uppfattning i frågan.
EU-motståndarna är fler än anhängarna i samtliga befolkningsgrupper. De är dock i stor majoritet bland yngre, låginkomsttagare, grundskoleutbildade, kvinnor och personer bosatta på landsbygden.
I undersökningen ställdes även frågan hur islänningarna skulle rösta vid en folkomröstning om EU-inträde. Hela 70 procent uppgav att de skulle rösta nej, medan 30 procent sade att de skulle rösta ja. Så stort har övertaget inte varit för nej-sidan sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009.
Här kan du läsa mer om EU-opinionen.