Islands regering överlever misstroendeförklaring

Med 32 röster mot 29 överlevde Jóhanna Sigurðardóttirs regering gårdagens misstroendeförklaring. Den rödgröna koalitionen angrep under debatten Rörelsens Þór Saari för att ha drivit fram en votering som för gott kunde begrava förhoppningarna om en ny grundlag. Den borgerliga oppositionen slöt upp bakom Þór Saari med hänvisning till att förtroendet för regeringen är obefintligt - även om de inte håller med honom i sak. Och Rörelsen anklagade regeringen för att svika den majoritet som i höstens folkomröstning gav klartecken till omfattande förändringar av konstitutionen.

Vänsterkoalitionen hinner inte klubba en ny grundlag innan alltinget upplöses inför valet den 27 april. Stödet i parlamentet räcker helt enkelt inte, även om många socialdemokrater anser att förslaget är redo för debatt i alltinget. Partiledaren Árni Páll Árnason valde därför att göra upp med Gröna vänstern och Ljus framtid om att fortsätta processen efter valet.

Árni Páll Árnasons agerande har fått intern kritik och många socialdemokrater hade gärna sett att han i stället gjort allt i sin makt för att få upp grundlagen på dagordningen. Trots ett visst knorrande slöt ändå samtliga socialdemokrater upp bakom ordföranden.

I dagsläget ser det ut som att Island efter valet kommer att ha en borgerlig regering. Det är då heller inte osannolikt att hela förslaget hamnar i papperskorgen.

Þór Saari anser att regeringen sviker väljarna genom att inte driva på mer för att hinna med grundlagsfrågan före valet. Därför valde han att väcka misstroende mot den rödgröna koalitionen. Utgången var dock given redan på förhand.

Gröna vänstern och Socialdemokraterna hade inför misstroendeomröstningen gjort upp med stöd från Ljus framtid. Därmed hade de tre partierna kontroll över 32 mandat. Ett av dem, Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson, var dock ett frågetecken. Han har tidigare sagt att ett parlament som inte agerar för att förverkliga förslaget till ny grundlag bör avgå.

Eftersom den politiske vilden Atli Gíslason inte närvarade stod det klart att oppositionen inte kunde samla mer än 31 mandat. Utöver Självständighetspartiets och Framstegspartiets dessutom tre röster från Rörelsen och lika många från de oberoende Atli Gíslason, Jón Bjarnason och Lilja Mósesdóttir.

Lilja Mósesdóttir röstade för att fälla regeringen. Jón Bjarnason gick till hårt angrepp mot de rödgröna och kritiserade koalitionen för att ha prioriterat EU-frågan och därmed ha försummat andra viktigare frågor. Men han ansåg också att misstroendeförklaringen var en fars och såväl oansvarig som osaklig. Han valde därför att avstå från att rösta.

Omröstningen slutade med att misstroendeförklaringen fälldes med 32 röster mot 29. Jón Bjarnason lade ned sin röst och Atli Gíslason var frånvarande.

Þór Saari fick under debatten ständigt frågan om hur han, som en av den nya grundlagens främsta förespråkare, kunde agera för att fälla regeringen när arbetet nästan är klart. Tvingas regeringen bort minskar sannolikheten dramatiskt för att Självständighetspartiet i koalition med Framstegspartiet ska fortsätta processen. Þór Saari hävdade dock att regeringen svikit väljarna och att det därför inte fanns annat att göra än att lägga fram en misstroendeförklaring.

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon undrade hur Þór Saari kunde göra gemensam sak med de partier som hittills förstört och försenat grundlagsarbetet. Han frågade också varför Þór Saari i stället inte försökte komma åt grundlagsmotståndarna inom Självständighetspartiet. Vidare anklagade Steingrímur J. Sigfússon den borgerliga oppositionen för att leva i en verklighetsbefriad värld kontrollerad av Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson.

Rörelsens Birgitta Jónsdóttir var påtagligt berörd när hon motiverade sin röst för att fälla regeringen. Hon önskade att den inte skulle falla på grund av hennes ställningstagande, men sade sig inte kunna välja på annat sätt eftersom hon saknar förtroende för inte bara den rödgröna koalitionen, utan hela alltinget. Med adress till regeringen hävdade hon dessutom att det kommer att vara omöjligt att förhandla om det fortsatta grundlagsarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Från den borgerliga oppositionen fick regeringen hård kritik för att inte ha lyckats undsätta skuldsatta hushåll och inte ha skapat bättre villkor för näringslivet. Regeringspartierna tog i sin tur åt sig äran för att snabbt ha kunnat vända lågkonjunkturen till ekonomisk tillväxt.

Segern i gårdagens misstroendeomröstning innebär att den rödgröna regeringen överlever mandatperioden ut. När parlamentet upplöses inför valet är inte klart, men det ska enligt planen ske redan denna vecka.

Här kan du läsa mer om misstroendeförklaringen.