
I fyra års tid, ända sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009, har en klar majoritet av islänningarna varit emot inträde i unionen. Den långsiktiga utvecklingen pekar dessutom på att EU-motståndarna stadigt växer i antal.
När det gäller frågan om förhandlingarna om inträdesvillkor i unionen är det däremot betydligt jämnare. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet anser att Islands ansökan om medlemskap ska dras tillbaka. Med tanke på opinionsläget är det en sannolik utveckling. Men det är inte säkert att de två borgerliga partierna har en majoritet av islänningarna bakom sig.
De senaste undersökningarna har visat på ett försprång för dem som förespråkar att Islands ansökan återkallas. Men svaren varierar efter hur frågan formuleras, och när EU-vännerna i Já Ísland beställt opinionsmätningen får de flesta alternativet att fullfölja förhandlingarna serverat först i snäppet mer positivt ordval än alternativet att stoppa förhandlingarna.
Nu uppger hela 54 procent att de vill fortsätta förhandla. Däremot säger 34,6 procent nej till fortsatta överläggningar medan 11,5 procent inte har någon åsikt i frågan.
Attityden till EU skiljer sig som vanligt mycket mellan olika grupper. En mer positiv syn på unionen finns främst bland universitetsutbildade män äldre än 55 år bosatta i Reykjavík med höga inkomster. Yngre, kvinnor, grundskoleutbildade, låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden säger i större utsträckning nej till fortsatta förhandlingar.
Mest positivt inställda till att fullfölja överläggningarna är Socialdemokraternas väljare, där säger hela 94 procent ja till att fortsätta. För Ljus framtid är motsvarande siffra 86 procent och Gröna vänstern 84 procent.
Hos de borgerliga partierna är däremot nej-sidan i majoritet. Hos Självständighetspartiet säger 60 procent nej till vidare förhandlingar och hos Framstegspartiet 57 procent.
Här kan du läsa mer om EU-opinionen.