Personer som söker asyl på Island har ökat så kraftigt att Reykjanesbær nu river upp mottagandeavtalet med myndigheterna. Kommunen anser att de asylsökande blivit så många att både personal och bostäder saknas. De allt längre väntetiderna på besked bidrar inte heller till att förbättra integrationen i det isländska samhället. Därför kräver nu Reykjanesbær att kommunen inte ska behöva ta hand om mer än 50 flyktingar åt gången.
Närheten till flygplatsen i Keflavík har gjort Reykjanesbær till den självklara första anhalten i processen att få asyl på Island. År 2004 kom kommunen överens med Útlendingastofnun om ett avtal om att ta emot asylsökande. Där finns en klausul som säger att bägge parter kan kräva att avtalet omförhandlas om särskilda omständigheter finns. En sådan är en kraftig ökning av asylsökande.
I dag finns 149 asylsökande på Island. Det är mer än dubbelt så många som när avtalet skrevs under. Dessutom har processen tagit allt längre tid i takt med ökningen.
Bara i år har 53 asylsökande kommit till landet under de två första månaderna. Samma period förra året var antalet tio. Av årets asylsökande kommer majoriteten, hela 30 personer, från Kroatien. Samtliga ska ha sitt ursprung i Vukovar. Ansökningarna har fått högsta prioritet eftersom målet är att de ska hinna behandlas innan Kroatien blir medlem av EU den 1 juli i år.
Majoriteten av de asylsökande får ett boende på Gistiheimilið Fit i Keflavík. Där har det nu blivit så trångt att inte alla får plats. Reykjanesbær fick nyligen flytta fyrtiotalet asylsökande till tillfälliga boenden i Reykjavík. Samtidigt har kommunen fortfarande ansvaret för dem, vilket gjort att den redan pressade personalen fick ännu tuffare arbetsvillkor.
Ett uppehållstillstånd på Island är dock inte målet för alla. Det är inte helt ovanligt att asylsökande försöker använda Island som en språngbräda till USA. Asylsökande har tagits om hand på flygplatsen sedan de lyckats smyga ombord ett Icelandair-plan. I perioder har försöken att ta sig ombord fraktfartyg i Reykjavíks hamn duggat tätt. Många har stoppats - men vissa har också lyckats undgå upptäckt och faktiskt kommit fram till Nordamerika.
Kontrollerna i Reykjavíks hamn har förbättrats under det senaste året, men i skydd av mörkret är det långt ifrån omöjligt att klättra över staketet och osedd ta sig ombord ett fraktfartyg. Att vissa har lyckats ta sig till USA från Island har lett till klagomål från amerikanska myndigheter.
Kommunen anser nu att situationen är så ansträngd att den från och med den 1 oktober vill ha ett tak på högst 50 asylsökande åt gången. Beslutet fattades av en enig kommunstyrelse. Avtalet med Útlendingastofnun sägs upp från den 1 april. Reykjanesbær utesluter inte att fler asylsökande kan få plats i kommunen, men då krävs att staten skjuter till mer resurser.
Men det handlar inte bara om ekonomiska bidrag. Kommunen anser dessutom att den allt längre asylprocessen kombinerad med större grupper asylsökande och tilltagande trångboddhet inverkar negativt på integrationsmöjligheterna.
Útlendingastofnun har tidigare vänt sig till inrikesdepartementet med önskemål om större resurser. Dessa ska användas till att korta väntetiden för ett beslut om en person beviljas asyl eller inte.
Här kan du läsa mer om asylsökande.
