Regnbågen är namnet på ett av de många nya partier som siktar på alltingsvalet. Bakom initiativet står tunga vänsterpolitiker som Bjarni Harðarson, Jón Bjarnason och Atli Gíslason. Regnbågen kommer att utmana Gröna vänstern om vänsterväljarna - och sannolikt locka till sig många sympatisörer som är missnöjda med partiets Europapolitik för att hålla ihop regeringssamarbetet.
EU-motståndet har länge varit ledstjärnor för Atli Gíslason, Bjarni Harðarson och Jón Bjarnason. Efter att ha övervägt möjligheterna att kandidera helt på egen hand har de tre nu bildat partiet Regnboginn - fyrir sjálfstæði Íslands og sjálfbæra þróun, Regnbågen - för Islands självständighet och hållbar utveckling. Som namnet antyder är den politiska udden riktad mot EU-medlemskap.
Under de senaste dagarna ska partiet ha ägnat sig åt att samla ihop de underskrifter som krävs för att få en partibokstav utdelad och därmed kunna ställa upp i valet. Insamlingen ska ha ägt rum i Selfoss och Eyrarbakki, berättar Suðurfréttir.
Bjarni Harðarson representerade före finanskraschen Framstegspartiet i alltinget. Efter krisen gjorde han en politisk kovändning, gick med i Gröna vänstern och blev så småningom assistent åt tidigare fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason. Han lämnade sedan Gröna vänstern i protest mot de kompromisser som gjorts i Europapolitiken under partiets tid vid regeringsmakten.
Atli Gíslason valdes in i alltinget för Gröna vänstern 2007, men lämnade partiet våren 2011. Även han ansåg att partiet övergett för många hjärtefrågor i regeringssamarbetet. Han pekade särskilt ut EU-frågan som en anledning till avhoppet.
Veteranen Jón Bjarnason lämnade nyligen regeringssamarbetet med Gröna vänstern och kandiderar inte på nytt för partiet. Däremot övervägde han länge att med en egen lista ställa upp i den nordvästra valkretsen, där han har ett starkt stöd. Han säger i Skessuhorn att EU-motståndet blir en nyckelfråga för honom:
"Dessa uppmaningar [att kandidera] har nu blivit så många att sannolikheten för en fristående kandidatur har ökat. Jag kommer att ta ett beslut om detta snart och meddela detta så snart det föreligger. Som det många gånger har kommit fram har jag stått för den politik som Gröna vänstern tillkännagav före valet 2009 och inte avvikit från den."
Jón Bjarnason har nu bestämt sig för att sluta upp bakom Regnbågen. Han har inte haft några politiska dispyter med Atli Gíslason eller Bjarni Harðarson, utan trion står bakom en traditionell vänsterprofil med tonvikt på välfärdsfrågor, glesbygdspolitik och EU-motstånd. Andra namn i partiet är enligt DV Anna Ólafsdóttir Björnsson, tidigare alltingsledamot för Kvinnolistan, författaren Guðmundur Brynjólfsson och meteorologen Haraldur Ólafsson.
Målet med Regnbågen är att det ska vara något av ett paraplyparti, där enskilda personer kan kandidera utan att nödvändigtvis vara överens om ett helt partiprogram. I ett blogginlägg beskriver Bjarni Harðarson några av de punkter som förenar dem som kandiderar för Regnbågen:
"Den gemensamma nämnaren är jämlikhet, socialism och betoning av Islands självständighet. Vi vill stoppa Islands anpassning till EU, utjämna människors villkor och lösa löneskillnaderna mellan könen. Vi vill utjämna villkoren för städerna och förbättra för landsbygden. Vi bygger vår politik på en hållbar utveckling som den presenteras i Riodeklarationen. Vi anser att det är angeläget att bekämpa alla former av könsbundet våld. Vi anser att det fortfarande finns mycket ogjort när det gäller hushållens skulder och låntagarnas rätt. ...
Genom att kandidera utan ett parti anser vi att vi har större möjligheter att ta itu med med bristerna i den isländska kotteripolitiken. De värsta misstagen i styret av detta land har beslutats på partikontor: EES-avtalet, privatiseringen av bankerna, EU-ansökan, breda överenskommelser som gjorts på löntagarnas bekostnad och så vidare. Alltinget har så varit en stämpelinstitution för regeringar och partikontor. Detta system förändras inte utan att hugga mot partisystemets envälde."
Beskedet kommer sedan Gröna vänstern vid ett landsmöte med knapp majoritet sagt ja till att inte stoppa Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Beslutet var nödvändigt för att inte redan på förhand ge upp allt hopp om ett fortsatt vänsterstyre. Men EU-motståndet i de egna leden är stort och det finns ett utbrett missnöje med den kompromissvilliga linje som partiledningen driver.
Både Bjarni Harðarson, Jón Bjarnason och Atli Gíslason är utpräglade vänsternamn och det är framför allt bland EU-motståndare långt ut på vänsterkanten som de kommer att locka väljare. Frågan är bara om de är tillräckligt många för att kunna bära Regnbågen hela vägen in i alltinget.
Tidigare hade det länge ryktats om möjligheterna att Bjarni Harðarson på egen hand skulle kandidera till alltinget. En grupp politiskt intresserade anser sig nämligen ha hittat en lucka i grundlagen som gör det möjligt med enmanskandidaturer. En av dessa sju som vill ställa upp på egen hand är Sturla Jónsson, en av Islands flitigaste demonstranter. Han säger till RÚV att ett nej från myndigheterna kommer att överklagas:
"Vi kikade i konstitutionen - vi är tio till tolv personer som undersöker detta - och det visar sig att det har funnits personval i konstitutionen sedan 1920. Vi beslutade oss för att pröva konstitutionen eftersom det har sagts oss att den behöver förändras för att det ska vara möjligt med personval i landet."
Här kan du läsa mer om Jón Bjarnason och Bjarni Harðarson.
