onsdag 17 april 2013

82 procent fler röster krävs för alltingsmandat i sydväst

Alltinget ger plats åt 63 folkvalda parlamentariker. Men där det i nordväst bara går 2 668 röster på varje mandat går det i sydväst hela 4 858 röster. Skälet till de skilda förhållandena är den ständigt diskuterade viktningen av röster, som ger landsbygdsvalkretsarna proportionellt större inflytande än vad antalet invånare egentligen motiverar.

Total 237 957 islänningar - varav omkring 13 000 är bosatta i utlandet - är röstberättigade i alltingsvalet den 27 april. Om varje röst vore lika mycket värd skulle det gå 3 777 röster på varje mandat. Men så är det inte. Rösterna i glesbygdsvalkretsarna väger tyngre än rösterna från Reykjavíkområdet.

I förslaget till ny grundlag var ett av huvudnumren att göra Island till en enda valkrets. I dag består landet av sex distrikt, och av tradition är landsbygden överrepresenterad i parlamentet. Argumentet för denna princip har länge varit att den är nödvändig för att inte allt politiskt inflytande ska koncentreras till Reykjavíkområdet. Fler glesbygdsmandat ska utgöra ett slags garanti som ser till så att inte landsbygden försummas.

I höstens folkomröstning var en klar majoritet för att riva upp detta regelverk och i stället ge varje röst lika stor betydelse. Men på landsbygden ansåg däremot majoriteten att dagens system bör behållas. Mandatfördelningen var också en av de frågor som splittrade regeringen och förhindrade det nya förslaget till grundlag från att bli verklighet - flera landsbygdspolitiker ville nämligen inte ställa upp på att göra landet till en valkrets.

Efter varje alltingsval sker ändå en viss proportionell anpassning av mandaten. Jämfört med 2009 års val har det minsta distriktet, nordväst med 21 340 röstberättigade, tappat ett mandat till det största, sydväst med 63 154 röstberättigade.

Förhållandena mellan valkretsarna är dock alltjämt ojämna. I sydväst går det 4 858 röster på varje mandat, i nordväst bara 2 668 röster. Den som blir vald i sydväst har därmed 82 procent fler väljare bakom sig. I 2009 års alltingsval var skillnaden 105 procent.

Den sydvästra valkretsen har i årets val tretton mandat, elva ordinarie mandat och två utjämningsmandat. Nordväst har åtta mandat, varav ett är ett utjämningsmandat.

Med 45 569 röstberättigade är norra Reykjavík den näst största valkretsen följd av södra Reykjavík med 45 204 röstberättigade. Bägge distrikten har elva mandat var, varav två utjämningsmandat var. I norra Reykjavík går det 4 142 röster på varje mandat, i söder 4 109 röster.

I den södra valkretsen finns 33 641 röstberättigade. Den har tio mandat, varav ett utjämningsmandat. Den politiker som väljs in i söder har 3 364 röster bakom sig.

Samma mandatfördelning har den nordöstra valkretsen, som är landets näst minsta. Med 29 049 röstberättigade går det 2 905 röster på varje mandat.

Här kan du läsa mer om femprocentsspärren till alltinget.