tisdag 9 april 2013

Kárahnjúkardammen får livet i Lagarfljót att dö

Större vattenmassor än beräknat som skadar strandbrinkarna och ökar erosionen. Vattnet har blivit så mörkt att ljuset inte når botten och alger kan inte längre växa. Fiskarna svälter och dör. Fågellivet påverkas negativt. Livet i Lagarfljót är på väg att dö. Och det är dammbygget vid Kárahnjúkar som är orsaken. Konsekvenserna för ett av Islands största vattendrag har blivit betydligt mer omfattande än beräknat.

Dammbygget vid Kárahnjúkar är ett av Islands genom tiderna mest omstridda projekt. Att stora naturvärden skulle offras var ingen hemlighet. Det sågs som nödvändigt för att garantera den investering som ledde till bygget av aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður på ostkusten. Frågan var bara vilka kalkyler som skulle infrias - regeringens mer optimistiska eller motståndarnas nattsvarta.

En preliminär rapport från energibolaget Landsvirkjun till kommunen Fljótsdalshérað visar att livet i vattendraget är på väg att dö ut. Vattnet är så grumligt att det inte släpper igenom ljus. Algerna växer inte längre och fiskarna blir färre och färre eftersom det inte längre finns något att äta.

Bygget innebar att flödet från dammen Hálslón fördes till Lagarfljót. I en rapport från Landsvirkjun räknade bolaget med att vattnet skulle bli grumligare och därför försämra förutsättningarna för liv. Därför vände sig Skipulagsstofnun år 2001 mot planerna och ville stoppa dem.

Men Landsvirkjun överklagade till miljödepartementet där miljöminister Siv Friðleifsdóttir körde över myndigheten och gav klartecken till dammbygget. Statsrådet förutspådde inte bara att konsekvenserna skulle bli begränsade. Skipulagsstofnun fick som myndighet dessutom betydligt mindre makt sedan den gått emot den borgerliga regeringens vilja. I stället för att kunna säga nej fick myndigheten nu bara inkomma med synpunkter.

Året därpå röstade alltinget ja till Kárahnjúkarbygget. Regerande Framstegspartiet och Självständighetspartiet stod enhälligt bakom beslutet. Bara nio ledamöter röstade nej - däribland Gröna vänsterns sex samtliga parlamentariker, två socialdemokrater och en liberal. Bland de socialdemokrater som ställde sig bakom regeringens linje fanns bland annat Jóhanna Sigurðardóttir och Össur Skarphéðinsson.

När alltinget året därpå röstade för bygget av aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður, vars energibehov Kárahnjukar skulle svara för, ville Gröna vänstern folkomrösta om frågan. Det förslaget röstades ned. Landets genom tiderna största industriprojekt skulle bli verklighet.

Näringsminister Valgerður Sverrisdóttir var det statsråd som hade smältverksfrågan på sitt bord. Hon vill i DV inte kommentera konsekvenserna av bygget eftersom hon slutat inom politiken. Dåvarande miljöministern Siv Friðleifsdóttir säger i dag till DV att det är uppenbart att bygget skulle ha vissa negativa effekter, men att hon står fast vid att aluminiumsmältverket var en mycket viktig investering som skapade omkring 750 nya arbetstillfällen.

När Veiðimálastofnun för två år sedan undersökte mängden fisk i Lagarfljót var resultaten dystra. Bara en tiondel så många fiskar fångades nu som före dammbygget.

Jósef Valgarð Þorvaldsson, ordförande för den lokala fiskeföreningen Veiðifélag Lagarfljóts, ger i Morgunblaðið en liknande bild av utvecklingen. Den fiskare som före dammbygget fick 200 till 300 laxar i sina nät fick förra sommaren bara två laxar:
"Det var alltid känt att det skulle gå så här. För att fisken ska hitta upp måste den kunna se. Sikten i Lagarfljót är närmast obefintlig."
Kommunen fick kännedom om effekterna genom en preliminär rapport från Landsvirkjun. Den har ännu inte offentliggjorts, men kommunstyrelsen i Fljótsdalshérað har fått huvuddragen förklarade vid ett möte med energibolaget. Kommunalrådet Gunnar Jónsson säger i Fréttablaðið att konsekvenserna var betydligt sämre än beräknat - trots att lokalbefolkningen på nära håll sett hur Lagarfljót mått allt sämre:
"Detta är den senaste chocken. Lagarfljót har blivit så mörk att solljuset inte tar sig ned och därmed försvinner algblomningen. Djur- och växtlivet i Lagarfljót är nästan försvunnet. ... Fisken har till stor del försvunnit ur vattendraget och den fisk som finns kvar är mager. Detta har sedan inverkan på biälvarna där det på sommaren har fångats fisk som går upp i åarna från älven. Där minskar allt. ... Jag frågade om smålommen, som för mig är vårens röst. Smålommen kommer sannolikt att försvinna sade de."
Vattenståndet i Lagarfljót har ökat mer än förväntat. Längs med 24 procent av stranden - från sydspetsen till Egilsstaðir i norr - eroderar brinkarna. Detta tros vara en konsekvens av de ökande vattenmassorna. Gunnar Jónsson vill därför undersöka om Landsvirkjun brutit mot tillståndet. Kommunstyrelsen vill också ha ett möte med vd:n Hörður Arnarson för att undersöka om det går att ta till några motåtgärder för att bromsa eller vända utvecklingen.

Hörður Arnarson säger till RÚV att förändringarna i Lagarfljót inte är oväntade. Han anser att de utredningar som gjordes inför dammbygget pekade på denna typ av konsekvenser:
"Det var känt att det skulle ha negativ inverkan på levnadsförhållandena i Lagarfljót men på samma sätt ha positiv inverkan på Jökulsá á Dal. Man kan säga att där har levnadsförhållandena blivit bättre än vi hoppades medan levnadsförhållandena i Lagarfljót har blivit som vi räknade med. ... Uppväxtförhållandena i Lagarfljót förändras inte. Det är helt klart. Men det går att ersätta människor för ekonomiska skador och det går att bygga upp bestånd på andra platser."
Pétur Elísson, ordförande för markägarföreningen Félag landeigenda við Lagarfljót, beskriver i Fréttablaðið innehållet i rapporten som en dödsdom över Lagarfljót:
"Jag kan inte tänka mig att kraftverkstillståndet någonsin hade beviljats om detta hade varit känt."
Miljöminister Svandís Svavarsdóttir, vars parti var det enda som motsatte sig dammbygget, skriver i ett blogginlägg att hon beklagar att det alltid finns politiska krafter som är beredda att offra naturen för kortsiktiga ekonomiska intressen.

Här kan du läsa mer om Kárahnjúkar och Lagarfljót.