onsdag 1 maj 2013

Framstegspartiet bildar Islands nya regering

Framstegspartiet får uppdraget av president Ólafur Ragnar Grímsson att bilda ny regering. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson träffade redan i går Piratpartiet och Socialdemokraterna för att diskutera läget. Från Självständighetspartiet finns ett påtagligt missnöje - både med att presidenten inte valde alltingets största parti och med att Framstegspartiet inte har bestämt sig för att samarbeta till höger.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kallades i går till presidentens residens på Bessastaðir för andra gången på två dagar. Han fick där uppdraget av Ólafur Ragnar Grímsson att bilda en ny regering. Framstegspartiets ledare har inte fått någon tidsram för uppgiften, men om inte förr ska de två diskutera läget i slutet på nästa vecka.

Ólafur Ragnar Grímsson valde alltså som väntat Framstegspartiet som regeringsbildare. Han motiverade det med att partiet gjorde det starkaste valet även om Självständighetspartiet fick fler röster. I alltinget har dock partierna lika många mandat. Ett annat skäl var samtalen med de övriga partiledarna. Självständighetspartiet är närmast politiskt isolerat, medan Socialdemokraterna, Ljus framtid och Gröna vänstern sagt sig vara redo att samarbeta med Framstegspartiet. Även Piratpartiet, som inte vill ingå i någon regering, har nämnt Framstegspartiet som det parti som bör få uppdraget att forma en koalition.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inledde sonderingarna redan i går med att träffa Socialdemokraternas ledare Árni Páll Árnason och Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir. Han väntas träffa företrädare för de övriga tre partierna i alltinget under dagen. Därefter tas ett beslut om vilket eller vilka partier som Framstegspartiet vill samarbeta med.

Det är uppenbart att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte vill göra om de misstag han begick för fyra år sedan, då Framstegspartiet backade upp den rödgröna övergångsregeringen utan att få mycket tillbaka. Nu betonar han att koalitionspartnern måste ställa upp på Framstegspartiets stora vallöften - i synnerhet om rabatter på bostadslån - för att kunna vara aktuell.

Framstegspartiet och Självständighetspartiet står närmast varandra åsiktsmässigt i alltinget. Men just frågan om hur hushållens ekonomi ska förbättras splittrar. Självständighetspartiet föreslår stora skattesänkningar som rimmar illa med Framstegspartiets löften om avskrivna bolån. Bägge linjerna går inte att driva fullt ut tillsammans utan risk för skenande inflation. Här måste någon backa.

Vid sju tidigare tillfällen har Framstegspartiet och Självständighetspartiet styrt Island i tvåpartiregeringar. Förutsättningarna är dock helt annorlunda i dag. Ofta har Självständighetspartiet varit dubbelt så stort som Framstegspartiet, medan skillnaden denna gång bara är 2,3 procent. Dessutom går Framstegspartiet in i ett eventuellt samarbete med ett självförtroende partiet inte haft på många år. Självständighetspartiet blev visserligen störst, men gjorde sitt näst sämsta val i historien och partiledaren Bjarni Benediktsson är omstridd.

Statsministerposten är tveklöst viktigare för Bjarni Benediktsson än Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. För Självständighetspartiet är det en symbolfråga. Bjarni Benediktsson skulle kunna bli den första av Självständighetspartiets ledare som aldrig blir regeringschef. Det skulle ge valresultatet ytterligare en ton av fiasko.

Det finns inget som säger att den som får uppdraget att bilda regering också ska inneha statsministerposten. Men Ólafur Ragnar Grímssons beslut ger ytterligare tyngd åt Framstegspartiets redan starka förhandlingsposition. Om Bjarni Benediktsson vill bli statsminister lär han få räkna med att göra omfattande kompromisser. Frågan är om Självständighetspartiet är redo för detta.

I opposition har Självständighetspartiet under de fyra gångna åren framstått som närmast chockat över att inte kunna få igenom sin egen politik. I stället har företrädare för partiet vid åtskilliga tillfällen ägnat sig åt att förhala beslut och ifrågasätta regeringens mandat. Visserligen var den rödgröna regeringen svag, men den lyckades avvärja de två misstroendeförklaringar som den ställdes inför.

Frågan är därför om Självständighetspartiet kan gå in i ett samarbete där lillasyskonet Framstegspartiet plötsligt blivit stort och har rätt till lika mycket plats vid förhandlingsbordet.

Det jäser redan inom Självständighetspartiet. Ólafur Ragnar Grímssons beslut var ingen överraskning, men att förbigå alltingets största parti fick en del politiker att muttra om att presidenten fortsatt vill vara vän med de allierade han fann i Framstegspartiet i Icesave-tvisten. Och Sigmundur Davíð Gunnlaugssons beslut att inte omedelbart vända sig till Självständighetspartiet, där Bjarni Benediktsson gång på gång uttryckt sin önskan om att samarbeta, ses närmast som en förolämpning.

Bjarni Benediktsson sade i Morgunblaðið i går att Självständighetspartiet inte kunde förhandla om en framtida regering med någon som träffar företrädare för samtliga partier. Han sade också att Framstegspartiet inte har ensamrätt på att undersöka läget, och att även Självständighetspartiet skulle kunna utröna möjligheterna att bilda en koalition tillsammans med andra partier i alltinget.

Mest sannolikt är ändå ett samarbete mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet, och att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på ett skickligt sätt just nu utnyttjar den oro som finns inom Självständighetspartiet för att inte ingå i regeringen för andra mandatperioden i följd. Annars krävs en trepartiregering, och med tanke på hur många väljare som vände ryggen åt Socialdemokraterna - som tillsammans med Ljus framtid är det troligaste valet i en bred koalition - är det tveksamt om Framstegspartiet vill förknippas med den politik och det parti som nu fått tummen ned av väljarkåren. Socialdemokraterna är dessutom enda partiet där det inte sker någon som helst förnyelse i samband med valet. Samtliga mandat går till politiker som representerade Socialdemokraterna även under föregående mandatperiod.

För en bredare koalition talar Ólafur Ragnar Grímssons budskap. I söndags, efter att han mottagit statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs avskedsansökan, sade han att Island behöver en regering med ett brett stöd som arbetar för de frågor som folket anser vara viktiga. I alltinget har Självständighetspartiet och Framstegspartiet visserligen en klar majoritet, med 38 av 63 mandat, men i valet lade bara 51,1 procent av väljarna sin röst på något av dem. Det är inte otroligt att presidenten uppmanat Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att åtminstone försöka bilda en regering med starkare mandat än så.

Här kan du läsa mer om det isländska valet.