Dagens bonuscitat

"Monckton Chambers' Tim Ward QC scored a monumental victory for the Icelandic government in January and was declared a national hero for his work in connection with the 2008 Icelandic financial collapse. The Luxembourg-based European Free Trade Association (EFTA) court dismissed an application brought by the EFTA Surveillance Authority and European Commission alleging that Iceland had broken the deposit guarantee directive by refusing to compensate British and Dutch nationals in the wake of the collapse of Icesave. Had the ruling gone the other way Iceland would have been left liable for around £3bn in compensation. That is more than one and a half times the annual revenue for the Icelandic state, something that would have plunged it back to the depths of recession."

The Lawyer utser Tim Ward, som förde Islands talan i Icesave-tvisten vid Efta-domstolen, till 2012 års advokat.

Majoritet av islänningarna väljer Island för semestern

Åtta av tio islänningar väljer att turista i det egna landet i sommar. Och för drygt hälften av islänningarna blir det ingen semester utanför öriket. Trots att det snart gått fem år sedan finanskrisen ökar inte antalet islänningar som reser utomlands för att semestra. Var tionde reser ingenting under sommarmånaderna. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Till hösten har det gått fem år sedan bankkollapsen drabbade Island. Kraschen gjorde att betydligt färre islänningar reste utomlands. Många företag fick kämpa för att överleva och affärsresorna minskade i antal, och kronans värde rasade vilket gjorde uppehället i utlandet dubbelt så dyrt som före krisen.

Islänningarna reser dock allt mer, och bidrar till den stadigt ökande kurvan för antalet resenärer från flygplatsen i Keflavík. Men det tycks inte vara under sommarmånaderna som resandet tar fart på allvar.

Hela 54,7 procent uppger att de bara tänker semestra på Island i sommar, en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med förra året. Av de tillfrågade säger 28,1 procent att de avser att resa både i hemlandet och till utlandet, en uppgång med 0,8 procentenheter, medan 7,1 procent svarar att de bara reser utomlands, en nedgång med 0,8 procentenheter.

I sommar är det 10,1 procent som inte reser alls under semestern. Förra sommaren var motsvarande siffra 11,9 procent.

Varannan islänning vill fullfölja EU-förhandlingarna

Islands ansökan om EU-medlemskap är i praktiken död och regeringen har ingen avsikt att hålla någon folkomröstning om fortsatta förhandlingar om den inte tvingas av en stark opinion. Och alltjämt finns det ett starkt stöd för att fullfölja förhandlingarna med unionen. Intresset för att inte avbryta processen är störst i Reykjavík och minst på landsbygden. Det visar en opinionsundersökning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Já Ísland.

För att undvika en regeringskris tvingades den rödgröna koalitionen vid årsskiftet frysa förhandlingarna om EU-medlemskap. För Socialdemokraternas del var reträtten från ett av de tyngsta vallöftena sannolikt oerhört politiskt kostsam. Den borgerliga regeringen har utnyttjat dödläget och både Framstegspartiet och Självständighetspartiet gick till val på att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap.

Även om lusten att återkalla ansökan är stor vore det inte oproblematiskt. Motståndet mot EU-inträde är massivt och växande, men många islänningar anser att förhandlingarna har gått så långt att de bör fullföljas och att medborgarna i en folkomröstning får ta ställning till frågan om ett isländskt EU-medlemskap.

Regeringen har hittills meddelat att förhandlingarna stoppas på obestämd framtid, att en utredning av förhandlingsläget och EU:s utveckling ska göras och att det ska hållas en folkomröstning om förhandlingarna. Under valrörelsen talades det om en folkomröstning tidigt under mandatperioden, men det är uppenbart att regeringens intresse för en sådan är obefintligt. Opinionsläget är nämligen ännu sådant att den skulle riskera ett svidande nederlag.

I undersökningen, som gjordes i mitten av juni, uppger 49,6 procent att de vill fullfölja förhandlingarna om EU-medlemskap. Däremot vill 41,1 procent stoppa förhandlingarna för gott medan 9,3 procent inte har någon åsikt i frågan.

I Reykjavík vill hela 61 procent fortsätta förhandla. I grannkommunerna till den isländska huvudstaden är motsvarande siffra 47 procent och på landsbygden sjunker stödet till 40 procent. Personer med universitetsutbildning vill i större utsträckning också fullfölja förhandlingarna, medan det bland islänningar med grundskoleutbildning är fler som vill avbryta dem.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Vatnajökull is the only place in the world where you can stand off on the sand and watch big chunks of glacier break. ... These glaciers bear testimony to our history-being suspended and frozen for thousands of years-and now they are melting away, as if our whole history is fading."

Konstnären Ólafur Elíasson i National Geographic om varför han ställer ut is från Vatnajökull på Museum of Modern Art i New York.

Dagens bonuscitat

"Jag kan inte se annat än att de punkter som vi lade fram var helt korrekta och vi kämpade mycket väl. Det hade varit osannolikt om vi hade förlorat detta. För det första sade vi alltid redan från början att det fanns pengar för skulderna, tillgångarna var för detta. För det andra var det aldrig någon som fick tanken på att det fanns något statligt ansvar. Allt detta baserades på några stora missförstånd."

Björgólfur Guðmundsson, tidigare styrelseordförande för Landsbanki, i DV om utgången i Icesave-tvisten.

Minskande stöd för Islands borgerliga regering

Stödet för Islands nytillträdda borgerliga regering minskar och både Självständighetspartiet och Framstegspartiet går bakåt i opinionen. De fyra oppositionspartierna - där samtliga utom Gröna vänstern ökar - är nu nästan i kapp koalitionspartierna. Samtidigt fortsätter stödet att dala för de partier som i valet inte klarade femprocentsspärren till alltinget. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Inom loppet av två veckor har stödet för den borgerliga koalitionen minskat med 4 procentenheter. Nu uppger 55,8 procent att de står bakom regeringen. Även om det handlar om en snabb minskning har högerkoalitionen fortfarande nästan dubbelt så starkt stöd som den vänsterregering som styrde Island under förra mandatperioden.

Framstegspartiets kräftgång håller i sig och partiet backar nu med 1,3 procentenheter till 19,9 procent. Självständighetspartiet tappar 0,9 procentenheter till 27,3 procent.

Om de fyra oppositionspartierna skulle göra gemensam sak är avståndet till de två regeringspartierna nu bara 1,2 procentenheter. Socialdemokraterna ökar med 1,3 procentenheter till 13 procent, Ljus framtid går framåt lika mycket till 12,5 procent och Piratpartiet klättrar 1,5 procentenheter till 8,1 procent. Det enda oppositionspartiet som förlorar stöd är Gröna vänstern, som backar 1,4 procentenheter till 12,4 procent.

Den allmänna trenden för de partier som inte klarade femprocentsspärren i alltingsvalet är nedåtgående. De flesta förändringarna ligger dock inom felmarginalen. Gryning får 2 procent (-0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning), Höger-gröna 1,8 procent (+0,6), Demokrativäktaren 1 procent (-0,7), Hushållens parti 0,8 procent (+0,3), Regnbågen 0,6 procent (oförändrat), Sturla Jónsson 0,1 procent (-0,2) och Landsbygdspartiet 0,1 procent (oförändrat).

Både Folkfronten och Humanistpartiet får 0 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Mat på Island dyrare än i EU - men billigare än i Sverige

Mat och dryck är betydligt dyrare på Island än i EU i genomsnitt. Alkohol kostar mer än dubbelt så mycket på Island. Trots att mat och dryck är 18 procent dyrare på Island är livsmedelspriserna ändå aningen lägre än i Sverige. En sak som är betydligt billigare i Sverige är dock alkohol. Det visar ny statistik från Eurostat.

EU-organet Eurostat samlade under 2012 in priser för omkring 500 varor i samtliga EU- och EES-länder samt ytterligare några europeiska länder. Av de 37 länder som ingår i undersökningen är Island det sjunde dyraste. Prisnivån ligger i snitt 18 procent över medelvärdet. Norge är i särklass dyrast följt av Schweiz, Danmark, Sverige, Österrike och Finland. Priserna i Sverige är 24 procent över snittet.

Samtliga typer av livsmedel är dyrare på Island än i övriga Europa. Priserna på bröd och mjölmat ligger 30 procent över snittet, kött 19 procent över snittet och mjölk, ost och ägg 12 procent över snittet.

Alkohol är bara dyrare i ett land: Norge. Priserna för alkohol på Island ligger 112 procent över medelvärdet. Som jämförelse ligger Systembolagets prisnivå bara 61 procent över genomsnittet. Alkohol ingår inte i indexet för mat och dryck. Det gör heller inte tobak där Island hamnar 31 procent över snittet, 1 procent lägre än Sverige.

Billigast i undersökningen är Makedonien, där livsmedel bara kostar 58 procent av medelvärdet för de 37 länderna. Andra länder i lågpristoppen är Polen, Rumänien, Albanien, Serbien, Montenegro, Bosnien-Hercegovina och Litauen.

Här kan du läsa mer om isländska livsmedelspriser.

Dagens citat

"There are people who want to silence this discussion, but it is a discussion that will not be silenced. ... People want to confuse this with an argument about freedom of expression, but I would say it is those who are trying to silence the debate who are not respecting freedom of expression."

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, i The Guardian om förslaget att förbjuda porrsurfning på nätet.

Turistvideo med forsränning och isklättring

I riktigt hårda vindar finns det några isländska vattenfall där vattnet kan blåsa tillbaka över klippkanten. Den här turistvideon har i stället upptäckt att det går att få nästan samma effekt genom att spela filmen baklänges. Och så tillkommer lite forsränning, isklättring och annat.

Miljonböter för Glitnirs ex-vd Bjarni Ármannsson

Tre år i följd redovisade Glitnirs tidigare vd Bjarni Ármannsson för låga kapitalintäkter. De felaktiga deklarationerna gjorde att staten gick miste om 20,4 miljoner isländska kronor i skatt. Nu döms han av Héraðsdómur Reykjavíkur för skattebrott till sex månaders villkorligt fängelsestraff. Han ska också betala böter och rättegångskostnader på 37,5 miljoner. Om böterna inte betalas inom fyra veckor omvandlas de till åtta månaders fängelse.

I december förra året åtalades Bjarni Ármannsson för brott mot skattelagstiftningen. Tre år i följd, från 2007 till 2009, deklarerade han för låga kapitalintäkter för inkomståren 2006 till 2008. Totalt handlade det om 204 872 949 isländska kronor som inte redovisades. Av denna summa skulle 10 procent ha betalats i skatt.

De affärer som Bjarni Ármannsson inte deklarerat för var bland annat aktieförsäljningar, aktieutdelningar, ränteintäkter och valutaintäkter.

Bjarni Ármannsson, som i dag är bosatt i Danmark, basade över Glitnir fram till våren 2007. Efter finanskraschen hösten 2008 återbetalade han drygt 1 miljard isländska kronor till banken från sitt avgångsvederlag och mellanskillnaden mellan börsvärdet och det pris han fick när han sålde sina egna aktier i Glitnir.

Héraðsdómur Reykjavíkur fäller Bjarni Ármannsson för skattebrott. Eftersom han är tidigare ostraffad får han det sex månader långa fängelsestraffet villkorat. Om han inte gör sig skyldig till brott inom två år avskrivs det. Han ska också betala böter på 35 850 000 kronor och rättegångskostnader på ytterligare närmare 1,7 miljoner. Om böterna inte betalas inom fyra veckor omvandlas de till ett åtta månader långt fängelsestraff.

Det troliga är att domen kommer att överklagas. Bjarni Ármannsson har erkänt att deklarationerna var felaktiga, men att detta var oavsiktligt. Så fort han fick kännedom om bristerna rättade han till dem. Han betalade nämligen in den saknade skatten med tillhörande straffavgifter när han uppmärksammades på dem av skattemyndigheten.

Bjarni Ármannsson försökte utan framgång få rätten att lägga ned åtalet med hänvisning till att det inte är tillåtet att straffas dubbelt för samma förseelse. Europadomstolen beslutade i veckan att behandla ett liknande isländskt skattemål, nämligen härvan kring Jón Ásgeir Jóhannesson och Baugur. Om domstolen skulle komma fram till att den fällande domen mot affärsmannen skulle stå i strid mot de mänskliga rättigheterna kommer Bjarni Ármannsson ha stora möjligheter att bli frikänd på samma juridiska grunder.

Här kan du läsa mer om åtalet mot Bjarni Ármannsson och här dagens dom i sin helhet.

Fångstmän i nytt ordkrig - får kritik från sälskådare

Konflikterna mellan fångstmän och turistnäring är många i Faxaflói utanför Reykjavík. Nu sprider sig ordkriget till Húnaflói i nordväst. Sälskådare anklagar fångstmän för att skjuta vikval så nära land att sälarna inte längre vågar vara kvar på land när båtar närmar sig. Fångstmannen Gunnar Bergmann Jónsson tillbakavisar kritiken och hävdar att de jagar val så långt ut till havs att skotten inte hörs in till land, rapporterar RÚV.

I Reykjavík pågår sedan länge ett ordkrig mellan fångstmän och turistnäring. De beskyller varandra för att allt färre valar syns till i Faxaflói. Valskådningsföretagen hävdar att jakten skrämmer bort djuren, medan fångstmännen hävdar att turistbåtarna jagar valarna ut till havs. Det har också förekommit anklagelser om att fångstmän ska ha skjutit val inom den skyddszon som fredats just för valskådning.

Tidigare näringsministern Steingrímur J. Sigfússon utökade den fredade zonen i Faxaflói. Det är dock ett beslut som den nya regeringen med fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson i spetsen, som är betydligt mer positivt inställd till valfångst, överväger att riva upp.

Gunnar Bergmann Jónsson, som jagar vikval med hemmahamn i Hafnarfjörður, har nu bytt område och siktar i stället in sig på Húnaflói i nordväst. Men även där har fångstmännen hamnat i konflikt med turistnäringen. Med Hvammstangi som bas bedrivs sälskådning i bukten. Nu anklagas fångstmännen för att jaga val så nära land att de skrämmer bort sälarna från stränderna.

Hvammstangi ligger vid halvöarna Vatnsnes och Heggstaðanes vid fjorden Miðfjörður. Här finns några av landets största sälkolonier. Sedan några år tillbaka bedriver det lokala sälmuseet, Selasetur Íslands, sälsafari i fjorden och ut i Húnaflói.

Kaptenen ombord sälskådningsfartyget Brimill uppger för RÚV att fångstmännen skjuter val bara tre till fyra kilometer från några av regionens främsta yngelplatser. Sälarna ska sedan dess ha blivit så skygga att de flyr undan turistbåtarna. Det betyder i sin tur att många turister får återvända besvikna till hamnen.

Gunnar Bergmann Jónsson tillbakavisar i RÚV att jakten skulle ske så nära land. Han hävdar att den bedrivs på tillräckligt avstånd från sälkolonierna:

 "För det första var vi inte tre eller fyra kilometer från deras safariområden, utan snarare var vi tio kilometer därifrån. Det är faktiskt inte möjligt för dem att höra, varken sälarna eller folket på land, när vi skjuter vikval i Húnaflói."

I Húnaflói finns ingen fredad zon där valfångst är förbjuden. Gunnar Bergmann Jónsson säger till RÚV att skälet till att jakten nu äger rum i nordväst är den utökade skyddszonen i söder:

"Vi måste naturligtvis leta någon annanstans när dessa områden har stängts. Vi vill naturligtvis också respektera denna verksamhet och vi vill inte vara intill dessa områden. Men ännu fler områden får inte stängas för oss för att inte förstöra vikvalsjakten helt och hållet."

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Dagens citat

"Folk tyckte att detta var helt normalt och vissa sade sig vara mycket nöjda över att detta hade börjat. ... Det kom några bussar och de betalade precis som alla andra."

Gunnar O. Skaptason, vd för Kerfélagið, i Morgunblaðið om att markägarna nu tar betalt av alla besökare till vulkankratersjön Kerið - läs mer här.

Jonglering i stället för får, fåglar, fjäll och fjordar

Tröttnat på får, fåglar, fjäll och fjordar? Det finns ett annat sätt att roa sig under resan runt Island: jonglering.

Pizza är islänningarnas bästa snabbmat

När det ska gå snabbt ska det helst vara pizza. Fyra av tio islänningar har pizza som sin snabbmatsfavorit - dubbelt så många som för hamburgaren på andra plats. Både pizzor och hamburgare är särskilt populära på landsbygden medan personer bosatta i Reykjavíkområdet i större utsträckning väljer asiatiskt på tallriken. Var tionde islänning säger sig aldrig äta snabbmat. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Island är lika genompizzifierat som Sverige, men där rätten i Sverige inte tog omvägen via USA utan gjorde följe med efterkrigstidens arbetskraftsinvandring kom den till Island till stor del på grund av Nato-basen i Keflavík. Det ursprunget präglar än i dag den isländska pizzakulturen. Pizzor serveras oftare med tjock botten i amerikansk stil och Domino's är landets största kedja.

I Sverige har den inhemska pizzasalladen gjord på vitkål, vinäger och olja blivit en given följeslagare till pizzan. Även på Island anas ibland inhemska influenser - med pålägg som lax, saltfisk och havskräftor.

Hela 42,5 procent av islänningarna väljer oftast pizza när de köper snabbmat. Tvåa är hamburgare med 20,3 procent, trea asiatiskt (thailändskt, indiskt eller kinesiskt) med 9,4 procent, fyra japanskt (sushi) med 6,1 procent, femma kyckling (exempelvis från Kentucky Fried Chicken) med 3,7 procent och sexa mackor (till exempel från Subway) med 2,9 procent. Kategorin övrigt, där bland annat mexikanskt och annat italienskt än pizza ingår, får 4,1 procent.

Av de tillfrågade uppger 10,9 procent att de aldrig köper snabbmat. Attityden till snabbmat skiljer sig dock åt markant mellan olika grupper. Hela 48,2 procent av dem som har fyllt 68 år äter inte snabbmat. Motsvarande siffra för gruppen 18 till 29 år är 3,8 procent. Bland Socialdemokraternas väljare nobbar 18,1 procent snabbmat på tallriken. Hos Piratpartiets sympatisörer är det bara 6,2 procent som ratar pizzor, burgare och annat.

Det finns också stora skillnader mellan könen. Där 48 procent av kvinnorna föredrar pizza håller bara 37,1 procent av männen med. Män väljer i större utsträckning än kvinnor hamburgare, 28,3 procent respektive 12,1 procent. Män är också aningen mer förtjusta i asiatiskt medan sushi är mer än dubbelt så populärt bland kvinnor.

De som helst väljer pizza är i åldern 30 till 49 år. Här finns också de flesta sushiätarna. Pizzan går visserligen segrande ur striden i samtliga åldersgrupper, men hamburgaren är särskilt populär hos 18- till 29-åringar och i gruppen 50 till 67 år går asiatiskt extra bra.

På landsbygden är det något fler som nobbar snabbmat än i huvudstadsregionen. I Reykjavíkområdet är det fler som föredrar asiatiskt och sushi, medan landsbygdsborna hellre mumsar på pizzor och burgare.

Pizzan säljer starkt hos höginkomsttagare. Även sushi och asiatiskt säljer här över snittet. Hos låginkomsttagare går hamburgaren bättre.

De största pizzaentusiasterna återfinns bland Gröna vänsterns väljare medan Framstegspartiets sympatisörer är de som oftast i stället föredrar hamburgare. Även sushi säljer bäst hos Gröna vänsterns väljare medan asiatiskt faller flest socialdemokrater på läppen.

Piratpartiets anhängare väljer i störst utsträckning annat än de populäraste typerna av snabbmat. Hela 18,7 procent har andra favoriter än pizza, hamburgare, asiatiskt och pizza.

Här kan du läsa mer om Domino's på Island.

Djur i Reykjavíks zoo slaktas - blir mat åt räv och personal

Varje vår brukar djurparken i Reykjavík glädjas åt nya knubbsälar i den lilla bassängen. Varje höst avlivas kutarna för att bli mat åt parkens fjällrävar. Andra djur, som får och grisar, serveras i stället på den årliga höstfesten för de anställda. Personalen kan också köpa kött från de slaktade djuren till självkostnadspris. Árni Stefán Árnason, jurist med djurrättsinriktning, säger i DV att parken för besökarna bakom ljuset genom att låta avliva ungarna.

I juni i år kunde Fjölskyldu- og húsdýragarðurinn glatt meddela tillökning i sälarnas bassäng. Tre nya kutar hade sett dagens ljus. Att knubbsälarna får ungar är något av ett traditionellt vårtecken i parken.

Besökarna uppmanas att komma och titta på tillskotten. Men DV kan nu berätta vad som händer när sommaren är över och ungarna börjar växa till sig. Till hösten avlivas kutarna - och blir mat åt parkens fjällrävar.

Sigrún Thorlacius, biträdande föreståndare för parken, säger i DV att sälungarna i flera års tid blivit rävföda:

"Ja, detta sker varje höst. Vi har bara plats för ett visst antal sälar i denna bassäng. ... Vi har använt köttet till foder här. Rävarna har ätit det. Vi har använt det inom huset."

Juristen Árni Stefán Árnason, som är känd för sitt engagemang i djurrättsfrågor, dömer i DV ut parkens behandling av kutarna:

"Det äger rum ett omfattande bedrägeri i djurparken - särskilt gentemot barnen."

Men det är inte bara sälarnas ungar som slaktas på hösten när besökarna börjar sina och stallarna blir trånga. I parken finns även grisar, kor, får, getter, hästar, höns och kaniner. Inför höstens skördefest, tödugjölð, slaktas de ungar som inte får plats - och hamnar på personalens tallrikar. Det kött som inte går åt på personalfesten kan de anställda sedan köpa till självkostnadspris.

Sigrún Thorlacius säger i DV att hon inte ser några problem med traditionen. Köttet kan nämligen på grund av regelverket inte säljas på den vanliga marknaden:

"Personalen har kunnat handla till självkostnadspris. Vi får naturligtvis inte sälja detta, så det är bra att använda köttet på detta sätt. ... Detta är ingen hemlighet. Detta är precis som fritidsbönder som föder upp sina djur för slakt."

Att de djurungar som de anställda tar hand om så småningom hamnar tillagade på deras tallrikar gör enligt Sigrún Thorlacius att köttet smakar desto bättre. Hon uppger för DV att samtliga i personalen känner till vad som händer med de överflödiga ungarna till hösten:

"Här vet man säkert att djuren har behandlats väl. De har haft det bra så man vet att man inte äter något industridjur. Detta är så nära ekologiskt som man kan komma."

Dagens citat

Foto: Pressbild

"Denna skiva är faktiskt en blandning av våra två ep:n, Hljóma þú och Stofnar falla. Detta är både våra låtar och så remixar av låtarna av andra artister. Detta är material som har utgivits tidigare men för första gången samlas på en skiva."

Jófríður Ákadóttir, en av de tre medlemmarna i albumdebuterande Samaris, i DV om gruppens första fullängdare.

Sindris smarriga smoothie och smörgås

Sindri Már Sigfússon har inte bara gjort musik under namn som Seabear, Sin Fang Bous och Sin Fang. Han tycks också redo för att leda ett matlagningsprogram i tv. Ovan kan du se hur det går till när han fixar en grillad smörgås och en smoothie.

Kerið börjar ta betalt av alla besökare

Den som vill besöka vulkankratersjön Kerið får sedan gårdagen betala 350 isländska kronor. Att börja ta ut avgifter från turister är enligt markägarna enda sättet att hålla området öppet. Alla intäkter sägs vara öronmärkta för bättre naturskydd och service vid Kerið. På Island är det första gången som privata markägare inför besöksavgifter. Flera andra populära besöksmål står dock på tur att avgiftsbeläggas.

En betalvåg drar nu över Island och många av landets populäraste turistattraktioner. Många privata markägare säger sig vara missnöjda med regeringens och myndigheternas saktfärdighet att hitta en lösning som ersätter dem för de skador som besökarna orsakar på naturen. Både den nuvarande borgerliga och den tidigare rödgröna koalitionen ställde sig positiva till att införa en allmän besöksavgift där intäkterna skulle gå till naturvård. Än så länge har dock inte någon kommit med en lösning som fått bred uppslutning.

I år har Hveragerði börjat ta betalt av besökare till området med heta källor i stadens centrum. Där tillfaller intäkterna kommunen. Ägarna av Geysir har satt upp insamlingsbössor för frivilliga donationer. Om det faller väl ut kan det räcka för att de inte ska börja avgiftsbelägga samtliga besökare.

Inför nästa år är det många fler som siktar på att börja ta betalt. Redan i dag har markägare vid Mývatn stängt tillträdet till Víti och Leirhnjúkur vid vulkanen Krafla eftersom den känsliga naturen inte kan hantera fler besökare. De avser att börja kräva betalt av besökare både här samt vid vattenfallet Dettifoss och fågelsjön Mývatn.

Redan år 2008 slutade Kerið ta emot turistbussar. Markägarna hade då under en tid försökt komma överens med researrangörer om att få del av intäkterna för att kunna skydda naturen. Samtliga arrangörer sade nej och Kerið, som tidigare varit ett givet stopp på bussresor till Geysir, Gullfoss och Þingvellir, försvann snabbt från alla turer.

Sedan dess har det varit tillåtet för enskilda resenärer att utan kostnad besöka Kerið. Men nu är området inhägnat och inträdesavgiften ett faktum. Alla vuxna besökare - utlänningar såväl som islänningar - betalar 350 isländska kronor, 3 amerikanska dollar eller 2 euro. Då ingår en informationsbroschyr om kratersjön. Avgiften tas ut av en anställd i en kur vid entrén.

Kerið har inledningsvis öppet mellan klockan 10 och 20 varje dag. Det är dock knappast troligt att entrén kommer att vara bemannad under lågsäsongen. Markägarna vill hitta en smidigare och billigare lösning än att ha personal på plats, men hur det skulle gå till är än så länge oklart.

Att Kerið skulle bli det första privata besöksmålet där alla turister måste betala är inte överraskande. Det är många markägare som genom åren har klagat på att researrangörer bussar gäster runt landet utan att få någon del av intäkterna. Eftersom varken regeringen eller myndigheterna har lyckats lösa avgiftsfrågan har ökad turism för markägarnas del enbart inneburit ökade kostnader, även om vissa, som bland annat Kerið, har fått viss ersättning från staten för investeringar.

I ett uttalande från markägarna kritiserar de både regeringen och turistbranschens intresseorganisation Samtök ferðaþjónustunnar för att i fem års tid inte ha lyckats lösa problemet. Markägarna skriver att det är naturligt att den som besöker Kerið också betalar för sig och att det är orimligt att turismen, som i övrigt ger Island stora intäkter, ska vara en ekonomisk belastning för dem.

Markägarna avfärdar också de lösningar som hittills kommit på tal. Branschorganisationen får kritik för att inte se andra lösningar än en turistskatt och även regeringens planer på ett naturpass, där alla utländska gäster betalar en klumpsumma som inträde till populära resmål i naturen oavsett dessa besöks eller inte, anses bara vara genomförbara i vissa områden.

Regeringen vill ha en lösning på plats redan till sommaren 2014, men ägarna av Kerið tror inte att det kommer att lyckas. Därför tar de nu ut avgifter av alla besökare, islänningar och utlänningar, eftersom allt annat enligt markägarna hade varit diskriminering.

Kratersjön Kerið i Grímsnes på sydvästra Island bildades i samband med vulkanutbrott för flera tusen år sedan. Den är 270 meter lång, 170 meter bred och 55 meter djup. Vattendjupet är mellan 7 och 14 meter. Enligt traditionen sjunker vattnet i det närliggande vattendraget vid Búrfell när det stiger i Kerið.

Mot slutet av det utbrott som skapade Kerið tros den underliggande magmakammaren ha tömts och därefter kollapsat. Det är förklaringen till kraterns djup.

Här kan du läsa mer om Kerið.

Edward Snowden iskall på Island - privatplan avbokade

Den isländska regeringens intresse för att ta emot Edward Snowden är fortsatt svalt. Samtidigt som den spionerimisstänkte amerikanen sägs befinna sig på flygplatsen i Moskva har de tre privatplan som islänningar ordnat för hans räkning avbokats. Inrikesdepartementet håller dessutom dörren öppen för att utreda vilka konsekvenser den brittiska och amerikanska övervakningen av datortrafik haft för isländska medborgare.

När amerikanen Edward Snowden från Hongkong trädde fram som källan bakom avslöjandena om omfattande brittisk och amerikansk övervakning av bland annat mobil- och datortrafik sade han sig vara intresserad av att söka asyl på Island. Skälet uppgavs vara att Island påstods stå upp för meddelar- och pressfrihet. En sådan avsiktsförklaring klubbades visserligen av alltinget för tre år sedan, men några lagar som förverkligar detta mål har inte stiftats och källskyddet är i dag jämfört med svensk lagstiftning betydligt svagare.

För att ansöka om asyl måste Edward Snowden befinna sig på Island. Island har ett utlämningsavtal med USA, men han kan inte lämnas ut om han riskerar dödsstraff. De enda politikerna som hittills öppnat dörren för asyl är Piratpartiet med Birgitta Jónsdóttir i spetsen och inrikesminister Ögmundur Jónasson. Birgitta Jónsdóttir har även nämnt möjligheten att ge Edward Snowden isländskt medborgarskap. Då skulle han bara kunna lämnas ut till de nordiska länderna.

Schackmästaren Bobby Fischer fick isländskt medborgarskap 2005, vilket han då kunde utnyttja genom att ta sig från Japan till Island. Han var sedan 1992 svartlistad efter att ha trotsat den amerikanska bojkotten och spelat i Jugoslavien och förlorat sitt amerikanska pass. Birgitta Jónsdóttir har nämnt såväl Bobby Fischer som flera idrottare som exempel på personer som snabbt beviljats medborgarskap.

Intresset från regeringens sida att ta emot Edward Snowden tycks dock svalt. Och tonen har inte blivit mer positiv sedan de amerikanska myndigheterna gått ut med sina misstankar mot visslaren.

Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir har hela tiden sagt att en ansökan om asyl från Edward Snowden kommer att behandlas som vilken annan ansökan som helst. Det budskapet upprepade finansminister Bjarni Benediktsson för NTB när han i går besökte Norge:

"Hvorfor skulle han få spesialbehandling? Det er mange mennesker som har søkt asyl på Island og ventet i flere måneder på et svar. Han må stille seg bakerst i køen dersom han skulle ønske å bosette seg på Island."

Ólafur Vignir Sigurvinsson basar över Datacell, ett företag som förmedlar betalningar till Wikileaks. Han sade till Vísir i förra veckan att det fanns flygplan redo att föra Edward Snowden från Kina till Island. För att amerikanen skulle stiga ombord krävdes dock någon form av garanti från den isländska regeringen. Några sådana löften har inte givits, utan tonen har varit fortsatt avvisande.

Samtidigt har Edward Snowden orienterat sig mer mot Wikileaks än mot de isländska piraterna och Immi, nätverket som arbetar för att Island ska bli ett informationsfrihetsparadis. Smári McCarthy, piraten som leder Immi, förklarade i Morgunblaðið att organisationen sagt sig vara redo att bistå Edward Snowden om han skulle komma till Island, men att han verkade föredra Wikileaks och dess sätt att hantera situationen. Ólafur Vignir Sigurvinsson sade i går till AFP att de reserverade privatplanen nu avbokats:

"The three planes that were on standby in Hong Kong have been cancelled. There is nothing happening there. They were cancelled this morning."

Det tycks dock alltjämt finnas en viss tro på att Edward Snowden i slutändan skulle kunna hamna på Island. Hos det brittiska spelbolaget William Hill är oddsen 16 mot 1 på att amerikanen befinner sig på Island den 1 januari 2014. Ecuadors ambassad i London och Nordkorea har lika höga odds som öriket i Atlanten. Favoriten är Kuba följd av USA och Ecuador.

Isländsk internettrafik slussas i regel genom havskabeln Farice 1. Det innebär att sannolikheten är stor för att den åtminstone mellanlandar i Storbritannien eller USA. Det kan enligt Vísir bli aktuellt med en undersökning av hur den brittiska och amerikanska övervakningen påverkat isländska medborgare.

Här kan du läsa mer om turerna kring Edward Snowden.

Dagens citat

"Det har blivit så vid Lón att man inte längre ser några hedfåglar eller några levande djur. Jag har inte ens sett ljungpiparen. Fågeln ses inte längre till vid bryggan eller holmen eller simmande i sjöarna. Vi har en skogsplantering där också där räven har tagit sig hela vägen ner till havet. Räven har blivit en riktig plåga och förstör landets djurliv. Naturen har missgynnats och myndigheterna måste ingripa för att minska obalansen. Jag säger inte att räven ska utrotas - den är jättenödvändig för djurlivet - men den behöver hållas i styr."

Gunnar Þórðarson, som har ejdrar och skogsplantering utanför Sauðárkrókur, säger i Morgunblaðið att fjällräven har blivit så dominerande att den hotar fågellivet.

Ómar Ragnarssons besök hos Gísli á Uppsölum

Gísli á Uppsölum, Gísli Oktavíus Gíslason, gick bort för snart 27 år sedan. Berättelsen om hans ensamma liv längst in i den lilla dalen har växt sedan hans död. När en biografi om Gísli släpptes före jul kunde varken Yrsa Sigurðardóttir eller Arnaldur Indriðason behålla förstaplatsen på försäljningslistan.

Gísli levde ensam, kände få och fick inte besök av många. I dag är denna särling tveklöst en av de mest kända islänningarna. Att en islänning känner till Gísli á Uppsölum är lika självklart som att veta vem Ólafur Ragnar Grímsson eller Björk är.

Steget ut i berömmelsen - som han förmodligen själv aldrig var medveten om - togs när programledaren Ómar Ragnarsson besökte honom. Programmet sändes på juldagen 1984 när en häpen nation fick en inblick i ett människoliv som tycktes tillhöra forna generationer. Gísli hade inte mycket och begärde inte mycket. Han hade fåren och naturen, gjorde under sitt liv bara några få utflykter från hemmet i Selárdalur till fiskeläget Bíldudalur ett par mil bort.

Ómar Ragnarssons program, som även finns på dvd, har nu dykt upp på Youtube. Det är värt att se även för den som inte talar isländska (och även för den som talar isländska är Gíslis knarriga röst ibland en utmaning) och ger åtminstone något av en förklaring till fascinationen över denna särling som så många känner till men som så få kände.

Här kan du läsa mer om Gísli á Uppsölum.

Oppositionen fortsätter hoppas på ny isländsk grundlag

Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Ljus framtid håller dörren öppen för en ny grundlag. I en motion skriver partiledarna Árni Páll Árnason, Katrín Jakobsdóttir och Guðmundur Steingrímsson att alltinget ska rösta för att författningen kan ändras redan under denna mandatperiod. Men den borgerliga regeringen kommer sannolikt att rösta ned förslaget.

När finanskrisen drabbade Island hösten 2008 pekade politiker ut grundlagen som en av de bidragande orsakerna. Författningen ansågs inte föreskriva en tillräcklig uppdelning mellan statsmakterna och dess befogenheter. En översyn av grundlagen var ett av Framstegspartiets krav för att under 2009 stödja den tillfälliga rödgröna övergångsregeringen i väntan på nyval till alltinget.

Framstegspartiet har sedan länge tagit sin hand från arbetet. Visserligen finns det fortfarande enstaka ledamöter som alltjämt vill se en ny grundlag, men utan så stora förändringar som finns i det förslag som lades fram i alltinget under förra mandatperioden.

Den nya grundlagen var en av Jóhanna Sigurðardóttirs symbolfrågor som statsminister. Inte bara utlovade hon ett nytt fiskekvotsystem - hon utlovade också ett beslut på att naturresurser ska förklaras vara statliga tillgångar. Tillsammans skulle dessa två steg både öppna fiskeindustrin för förnyelse och politiskt inflytande samt minska fiskelobbyns makt.

Men inget av förslagen blev verklighet. I stället kom de att symbolisera både Socialdemokraternas misslyckande och regeringens interna osämja. Löftena som Jóhanna Sigurðardóttir inte kunde infria hade en stor del i partiets usla valresultat. Men de återspeglade också den rödgröna regeringens svårigheter att hålla ihop. Även inom Socialdemokraterna fanns flera tunga ledamöter som motsatte sig vissa delar av förslaget till ny grundlag.

Turerna kring grundlagen lade även grunden för Árni Páll Árnasons tunga start på uppdraget som ny ordförande för Socialdemokraterna. Samtidigt som Jóhanna Sigurðardóttir i alltinget stred för att försöka hinna genomföra förslaget före nyvalet gjorde efterträdaren Árni Páll Árnason bedömningen att tiden var ute och stödet för litet. Ljus framtid, som hade kunnat avgöra omröstningen till regeringens fördel, ansåg att konsekvenserna av förslaget inte utretts tillräckligt. Därför lade han förslaget på is - ett beslut som få inom partitoppen tycktes ha fått vetskap om innan det blev offentligt.

Sprickan mellan de två visade inte bara upp ett oenigt parti för väljarkåren. Dessutom kunde beslutet närmast ses som en näsknäpp från Árni Páll Árnason. Socialdemokraterna hamnade enligt hans uppfattning alldeles för långt till vänster under regeringssamarbetet med Gröna vänstern, och redan samma dag som han valdes till ny partiordförande tog han avstånd från Jóhanna Sigurðardóttirs ledarstil som för konfrontatorisk och konfliktinriktad. Hon hade i sin tur internt lobbat för att Katrín Júlíusdóttir skulle bli hennes efterträdare.

Árni Páll Árnasons recept för att rädda grundlagsfrågan var en uppgörelse med Gröna vänstern och Ljus framtid. Före nyvalet klubbades ett förslag som gör det möjligt att ändra grundlagen redan denna mandatperiod, utan något nyval emellan. Men för att den möjligheten ska finnas måste även det nyvalda alltinget säga ja.

Tillsammans med Katrín Jakobsdóttir och Guðmundur Steingrímsson har nu Árni Páll Árnason lagt ett sådant förslag. Det går ut på att två tredjedelar av alltinget måste rösta för en ny grundlag. Därefter ska det inom sex till nio månader från voteringen hållas en folkomröstning i frågan. Där krävs det att minst 40 procent av de röstberättigade islänningarna röstar ja för att den nya grundlagen ska träda i kraft.

Även i dag har grundlagsfrågan närmast symbolisk karaktär. Den rödgröna regeringen kunde förra mandatperioden inte samla en majoritet i alltinget för förslaget till ny grundlag. Att Socialdemokraterna och Gröna vänstern nu, efter att ha tappat över hälften av mandaten i valet, skulle lyckas driva igenom förslaget förefaller uteslutet. Även Ljus framtid och förmodligen också Piratpartiet kan backa upp motionen. Det kommer dock inte finnas tillräckligt många framstegspartister kvar som håller fast vid idéerna från 2009.

För oppositionen fyller dock förslaget en viktig funktion även fast det inte kommer att nå majoritet. Det kommer nämligen att tjäna som slagträ i en debatt där regeringen kommer att anklagas för att strunta i resultatet av förra höstens folkomröstning, där huvuddragen i utkastet till ny författning fick ett starkt stöd. Därmed kan de rödgröna gå till motattack på samma sätt som när de borgerliga partierna anklagade vänsterkoalitionen för att strunta i folkomröstningarna om Icesave genom att fortsätta förhandla med Storbritannien och Nederländerna om statligt isländskt ansvar för Landsbankis insättningsgaranti.

Här kan du läsa mer om turerna kring förslaget till ny grundlag.

Faktorý nästa offer för hotellboomen i Reykjavík

Den 11 augusti arrangeras den sista konserten på Faktorý i Reykjavík. Huset ska rivas för att ge plats åt ett hotell. Faktorý blir därmed ett i raden av musikställen som försvinner till förmån för besökarboomen. Både ägarna och flera tongivande isländska musiker beklagar rivningsbeslutet och undrar var musiklivets gräsrötter ska kunna spela i framtiden.

Reykjavíks rykte som musikstad har till stor del varit sammankopplat med spelställen som Sirkus, Nasa och Faktorý. De två första har redan gått i graven - enligt detaljplanen för att ge plats åt ett parkeringshus respektive ett hotell - och det senare arrangerar sin sista konsert den 11 augusti. Sedan är det fritt fram för grävmaskinerna.

Faktorý slog upp dörrarna sommaren 2010, och har i synnerhet under det senaste året varit en arena för mindre band på uppgång. Rivningsbeslutet har länge hängt över Faktorý. Nu blir det verklighet i och med att markägaren Reginn, ett fastighetsbolag som drivs av Landsbanki, sålt tomten till en ny ägare som avser att bygga ett hotell.

Nasa bommade igen redan förra sommaren, men där har entusiasterna ännu inte gett upp hoppet. Nyligen arrangerades en stödkonsert med syftet att få kommunen att engagera sig i frågan och riva upp beslutet som ger klartecken för ett hotellbygge. Haraldur Leví Gunnarsson, konsertbokare på Faktorý, säger i Vísir att han däremot inte har något hopp om att Faktorý ska kunna räddas:

"Det har funnits ett rivningstillstånd för detta hus i några år och de börjar direkt efter att vi stänger. ... Man kan gärna jämföra detta med Nasas försvinnande. Det är många som har börjat sin karriär på dessa ställen, till exempel Retro Stefson och Of Monsters and Men. Det är ingen slump att Of Monsters höll en serie konserter här i januari för att tacka för sig. Detta är deras rötter och man frågar sig var dessa band hade befunnit sig i dag om det inte hade varit för Faktorý och Nasa."

Arnar Fells Gunnarsson är en av Faktorýs tre ägare. Han säger i Fréttablaðið att han har förståelse för att delar av centrum behöver snyggas till, men ifrågasätter samtidigt att musiklivet offras till förmån för turismen. Han kallar besluten att stänga Nasa och Faktorý för "ett djupt sår" i den isländska musikkulturen:

"Det var bland annat musik som satte Island på kartan. Jag har genom åren träffat många utlänningar som inte förstår hur vi kan ha ett så frodigt musikliv. Därför är det viktigt att vårda det. Även om Harpa är fint på sitt sätt är den inte för den typ av musik som har störst betydelse för en. ... Jag förstår till fullo att det finns andra saker som spelar in för den stora mängd turister som besöker landet. Men musik är tveklöst en av de större faktorerna. Turismen har blivit en av våra viktigaste näringsgrenar och vad tänker vi göra? Stänga alla ställen där gräsrötterna gror?"

Även många musiker är kritiska till att Faktorý nu blir ett i raden av klassiska musikställen som tvingas slå igen. Prins Pólós Svavar Pétur Eysteinsson skriver på Facebook att den "reykjavíkiska hotellplågan har hittat ett nytt konsertställe att förstöra". Retro Stefsons Unnsteinn Manúel Stefánsson uppmanar på Facebook kommunen att ändra förhållningssätt och skriver att Harpa är för dyrt och för stort för mindre band. I Vísir säger han att Reykjavík snart är befriat från spelställen:

"Det finns inte mycket kvar i Reykjavík nu. ... Sakta men säkert försvinner alla dessa ställen. Hemmi og Valdi, Faktorý, Nasa och fler. ... Som yrkesmusiker på Island upplever jag att jag hela tiden spelar på konstigare och konstigare ställen och som inte är konsertlokaler. Det är en brist."

Här kan du läsa mer om nedläggningen av Nasa.

Dagens citat

"Vi som bygger sådana hus ser dem inte alltid med samma ögon som andra, men wow-faktorn kommer alltid i efterhand. ... Det var otroligt roligt och krävande att delta i byggandet av Harpa, och jag var med från projektets början till dess slut."

Byggnadsingenjören Jónas Halldórsson i Morgunblaðið om att vara en av dem som ledde bygget av konserthuset Harpa i Reykjavík.

Efter pylsur kommer isländska bulsur

Prins Pólós Svavar Pétur Eysteinsson har gett sig in i livsmedelsindustrin. Nyligen introducerade han bulsur i några av landets välsorterade livsmedelsbutiker. Den traditionella isländska varmkorven, pylsan, innehåller bland annat lammkött. Bulsan är helt vegetarisk och har fått sitt namn efter två av huvudingredienserna: bankabygg (hela korngryn) och baunir (bönor).

Idén till den vegetariska varmkorven kom för ett år sedan när Svavar Pétur Eysteinsson gått över till vegetarisk kost. Han saknade dock en korv att lägga på grillen. Efter att ha samlat ihop startkapital genom Karolina Fund blev drömmen verklighet.

Bulsur går att köpa hos Frú Lauga och Melabúðin i Reykjavík samt gästhemmet Engimýri i Öxnadalur på norra Island. Fler butiker är på gång.

Okei är inte okej i alltingets talarstol

Tänker de i opposition så folkomröstningsvänliga borgerliga partierna behålla samma inställning i regeringsställning? Eller är det Landssambands íslenskra útvegsmanna, fiskeindustrins branschorganisation, som får bestämma när det folkomröstas eller inte? Den frågan ställde socialdemokraten Helgi Hjörvar till statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Som svar fick han att han bara var ute efter en soundbite som skulle dyka upp i nyheterna - och diskussionen kom sedan att handla om lånord i stället för fiskepolitik.

Regeringen tänker riva upp beslutet om höjda fångstskatter som den rödgröna koalitionen klubbade under den förra mandatperioden. Regeringen anser att den slår för hårt mot vissa fiskeföretag och gör det omöjligt att få verksamheten att gå med vinst.

Planerna är dock långt ifrån okontroversiella. Självständighetspartiet ses av många politiska motståndare av tradition som en förlängd arm av Landssambands íslenskra útvegsmanna, LÍÚ. En namninsamling på nätet har redan samlat över 30 000 underskrifter för att folkomrösta i frågan.

Helgi Hjörvar undrade därför under en frågestund i alltinget hur Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ställer sig till folkomröstningar - om det finns någon viss andel av invånarna som bör stå bakom kravet eller om det finns någon typ av frågor som inte lämpar sig för folkomröstningar. Och så frågade han om statsministerns tal om att folkomröstningen som instrument inte får användas av en majoritet för att förtrycka en minoritet var en direkt hänvisning till LÍÚ som maktfaktor.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kontrade med att han vid det här laget känner till Helgi Hjörvars debatteknik, som syftar till att få med en dräpande replik, en soundbite (eller sándbæti som det transkriberades i protokollet), på nyheterna.

Här såg sig talmannen Einar K. Guðfinnsson tvingad att ingripa. Lagen säger nämligen att det ska talas isländska i alltinget, och dit räknas inte så kallade enskuslettur, engelska lånord som inte anpassats till isländskans uttal, stavning och grammatik. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson uppmanades därför att hålla sig till isländska i salen.

Guðmundur Steingrímsson, alltingsledamot för Ljus framtid, missade inte chansen att med ironin som vapen angripa Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på hans egen planhalva:

"Det gladde onekligen göken i salen denna solskensdag att höra den högt ärade statsministern, trots kulturnationalistiska betoningar, använda ordet soundbite i talarstolen."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson svalde inte betet utan replikerade i samma lätta ton:

"Herr talman, okei, jag förstår vad du säger."

Användningen av ordet okei, som i stavningen ókei och klassat som informellt finns med i standardverket Íslensk orðabók, ledde till en ny anmärkning från Einar K. Guðfinnsson. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade sig uppskatta att talmannen hade öronen med sig i debatten:

"Jag välkomnar att talmannen klarade vaksamhetsprovet som jag gav honom."

Guðmundur Steingrímsson försökte byta ämne genom att återgå till en diskussion om den föregående regeringens investeringplan. Men han började att tala om skönheten med förslagen genom att använda beautyið, ännu ett engelskt lån som Einar K. Guðfinnsson inte lät passera. Guðmundur Steingrímsson, som själv har en examen i isländska från Háskóli Íslands, tog sedan chansen att ge sin syn på det isländska språket:

"Jag ansluter mig till en liberal inställning till språkvårdspolitiken och anser det i sin ordning att använda nyord och även skapa dem i talarstolen."

Här kan du läsa mer om språkdebatter som ägt rum i alltingets talarstol och här kan du se ordväxlingen.

Miljöminister stoppar fridlysning efter hot om rättsprocess

Lokalen i Árnes var bokad och förberedelserna klara. Men samma dag som miljöminister Sigurður Ingi Jóhannsson skulle underteckna fridlysningen av Þjórsárver valde han att backa. Invändningar från två kommuner och statliga energibolaget Landsvirkjun uppgavs som skäl. Men de bägge kommunerna står bakom fridlysningen. Landsvirkjun vill däremot hålla dörren öppen för utvinning av ny vattenkraft från Þjórsá - och det gäller även näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir.

Sigurður Ingi Jóhannsson har som miljöminister bara på några veckor visat att den nya regeringen står för en helt annan miljöpolitik än den rödgröna koalitionen. Han förkunnade som nytillträdd i Vísir att miljödepartementet skulle kunna läggas ned eftersom frågorna skulle kunna hanteras av andra departement.

Uttalandet fick kritik. Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir sade i Vísir att det med samma argument var fullt möjligt att lägga ned finansdepartementet. Árni Finnsson, ordförande för naturskyddsorganisationen Náttúruverndarsamtök Íslands, hävdade i Vísir att regeringens inställning förde Island tillbaka till torvstugornas tid och att Sigurður Ingi Jóhannssons attityd signalerade att den borgerliga koalitionen struntar i miljöfrågorna.

Sigurður Ingi Jóhannsson backade sedan från planerna på att skrota departementet och hävdade i ett blogginlägg att hans avsikter feltolkats.

En av Svandís Svavarsdóttirs segrar under sin tid som miljöminister var en restriktiv plan för nya vattenkraftverk. Den uppskattades varken av Landsvirkjun eller de borgerliga partierna, och den är nu på god väg att rivas upp. En av de hårdaste kritikerna var blivande näringsministern Ragnheiður Elín Árnadóttir.

I torsdags kom beskedet i ett pressmeddelande från miljödepartementet att Sigurður Ingi Jóhannsson i Árnes på fredagen skulle underteckna en fridlysning av Þjórsárver, ett område vid glaciären Hofsjökull kring älven Þjórsá på södra Island. Men på fredagen kom ett nytt pressmeddelande. Miljöministern hade då bestämt sig för att på nytt pröva fridlysningen efter invändningar från Landsvirkjun och två berörda kommuner.

År 1981 fridlystes 375 kvadratkilometer av Þjórsárver. Den ytan skulle nu utökas till 1 563 kvadratkilometer. Områdena runt älven Þjórsá, som har en på Island unik växtlighet, är inte omstridda. Men både Landsvirkjun och Ragnheiður Elín Árnadóttir vill bygga ut vattenkraften i Þjórsá.

Landsvirkjun har länge skissat på en fördämning som där skulle bilda ett vattenmagasin som i sin tur skulle slussas vidare till Þórisvatn. Detta skulle innebära att en stor del av området skulle läggas under vatten och många vattenfall skulle försvinna eftersom det inte längre skulle finnas tillräckligt med vatten i Þjórsá. En lösning som diskuterades för detta var att släppa på vattnet på dagtid. Turister skulle då kunna njuta av vattenfallen medan forsarna under natten skulle försvinna genom att vattnet stryps och i stället går till Þórisvatn.

Sigurður Ingi Jóhannsson hänvisade till att fridlysningen skulle kunna stå i strid mot lagen. RÚV rapporterar dock att varken Rangárþing ytra eller Skagabyggð - de två berörda kommunerna - har några invändningar mot själva fridlysningen. De har haft vissa formella synpunkter på processen, men inte på att det fridlysta området växer. Guðmundur Ingi Gunnlaugsson, kommunalråd i Ragnárþing Ytra, uppger att det handlar om ett missförstånd om miljöministern tolkat kommunens synpunkter som en uppmaning att pröva fridlysningen på nytt.

Hörður Arnarson, chef för Landsvirkjun, skickade i torsdags ett brev till Sigurður Ingi Jóhannsson som även nådde Ragnheiður Elín Árnadóttir. I brevet skriver han att det i processen inte tagits hänsyn till Landsvirkjun som intressent och att bolaget inte fått insyn i planerna. Han hotar därför med en rättsprocess om inte det görs en ny prövning av beslutet. Samtidigt säger sig Landsvirkjun inte motsätta sig själva fridlysningen - men den får inte stå i vägen för utvinning av vattenkraft vid Norðlingaölduveita.

Árni Finnsson, ordförande för naturskyddsorganisationen Náttúrverndarsamtök Íslands, kallade i ett uttalande Landsvirkjuns hot för skrattretande. Han avvisar först energibolagets krav på formella grunder då alla synpunkter på processen skulle ha inkommit senast den 3 april i år. Ett första brev från Landsvirkjun dök upp först den 8 april. Den tidsfristen har Hörður Arnarson inte heller haft några invändningar emot. Därefter skriver han att Landsvirkjun inte har några intressen eller kan kalla sig intressent i Þjórsárver eftersom det handlar om statlig mark.

Hörður Arnarson tillbakavisade detta i Vísir. Landsvirkjun är ett statligt bolag och tjänar därför ägarnas intressen, det isländska folket. För att övre delen av älven Þjórsá ska fredas från energiutvinning krävs enligt honom ett specialbeslut, men han kan inte acceptera att ett sådant beslut tas utan Landsvirkjuns insyn. Han vill heller inte att ett fördelaktigt alternativ för ett nytt vattenkraftverk ska försvinna genom fridlysningen.

Ragnheiður Elín Árnadóttir berättar i Morgunblaðið att hon dagen innan den planerade underskriftsceremonin i Árnes uppmanat Sigurður Ingi Jóhannsson att blåsa av fridlysningen. Hon anser att processen haft brister eftersom det bland annat inte tagits hänsyn till Landsvirkjuns synpunkter, som dock inte nådde departementet inom utsatt tid.

Under fredagens frågestund i alltinget sågade tidigare miljöministern Svandís Svavarsdóttir efterträdaren Sigurður Ingi Jóhannssons agerande och anklagade honom för att lägga sig platt för Ragnheiður Elín Árnadóttir, som under lång tid förespråkat en stor utbyggnad av vattenkraften i Þjórsá. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ryckte in och sade att det fanns bristande samråd i processen och att den därför behövde göras om. Sigurður Ingi Jóhannsson sade att han av samma skäl inte ville bryta mot lagen - något Svandís Svavarsdóttir fälldes för just när det gällde att freda områden för energiutvinning. Han sade också att det är rimligt att ta hänsyn till Landsvirkjuns synpunkter, även om de inkom för sent.

Svandís Svavarsdóttir sade under debatten att regeringens hantering av fridlysningen av Þjórsárver visar att den inte tar hänsyn till miljön. Hon hävdade också att det var symtomatiskt att de första indikationerna på att beslutet skulle rivas upp kom från näringsministern och inte från miljöministern:

"Här är ännu ett exempel på hur märkligt miljöfrågorna hanteras i den nya regeringen. Naturskydd kommer i sista hand."

Här kan du läsa mer om Sigurður Ingi Jóhannssons nya politik i miljö- och naturskyddsfrågor.

Dagens citat

"När ägarna av servicebyggnaderna kommer till dem för att öppna dem tvingas de att börja med att tvätta bort människoskit från byggnaderna."

Gunnar Bóasson, verksamhetschef vid Vegagerðin i Húsavík, i DV om en av konsekvenserna av att vissa turistföretag ger sig in på avspärrade höglandsvägar innan de öppnats.

Dagens bonuscitat

"People trust us to take them on a journey and steer them. ... There’s so much music to explore, and we have a lot of people visit us who are really interested but don’t have the time or the capacity to find what might be right next to them. That’s where we come in."

Lárus Jóhannesson, ägare av skivbutiken 12 Tónar i Reykjavík, i Gramophone om butikens roll.

Finansminister vill skärpa kraven för kreditinstitutioner

Kreditinstitutioner och värdepappersfonder kommer oftare att drabbas av dagsböter om de inte efterlever regelverket. De som först efter anmärkning följer centralbanken Seðlabanki Íslands direktiv kommer ändå att få böter. Böterna ska heller inte behöva ta omvägen via domstol. Det föreslår finansminister Bjarni Benediktsson i ett lagförslag med syftet att ställa tuffare krav på finansbolag.

Finansminister Bjarni Benediktsson föreslår en skärpning av Seðlabanki Íslands möjligheter att utfärda dagsböter till kreditinstitutioner och värdepappersfonder som agerar i strid med regelverket. Böterna ska utfärdas i enlighet med de riktlinjer som klubbas av centralbankschefen och senare godkänns av styrelsen. Det handlar bland annat om att efterleva regler på tillgängligt kapital, förhållandet mellan inhemska och utländska valutor och bindningstider.

Nyheterna i förslaget är att Seðlabanki Íslands ska kunna kräva in böterna utan domstolsbeslut, att tre fjärdedelar av bötesbeloppet ska gå till statskassan och att dagsböter inte avskrivs om finansbolaget följer centralbankens uppmaningar. I stället ska böterna krävas in ändå.

Seðlabanki Íslands har i dag liknande befogenheter. De kreditinstitutioner och värdepappersfonder som inte följer regelverket men agerar i enlighet med centralbankens krav brukar i regel slippa böter. Den traditionen kommer att bli historia om lagförslaget genomförs.

Turister struntar i avstängning av Leirhnjúkur och Víti

Skyltar som informerade om stängningen och rep som spärrade gångstigarna räckte inte. Turisterna respekterar inte markägarnas beslut att stoppa tillträdet till Leirhnjúkur och Víti vid vulkanen Krafla. Många gångvägar är fortfarande täckta av snö och många går därför utanför stigarna. Parkvärden Friðrik Dagur Arnarson säger till 641.is att han hoppas att ingen allvarlig olycka ska behöva inträffa för att avspärrningarna ska börja tas på allvar.

Den 17 juni tog markägarna beslutet att stoppa tillträdet till kratersjön Víti och Leirhnjúkur nordväst om Krafla. Anledningen var att de ansåg att området var farligt för besökare samtidigt som den känsliga naturen riskerar permanenta skador. Det ligger fortfarande mycket snö kvar i området och den täcker många stigar. Den sena snösmältningen gör växtligheten särskilt utsatt.

Området besöks under sommaren dagligen av tusentals turister till Mývatnregionen. Markägarna har sedan tidigare planer på att börja ta betalt av besökarna. Inträdespengen ska gå till naturskydd och bättre service.

Parkvärden Friðrik Dagur Arnarson uppger för 641.is att många turister struntar i att området är avstängt. De ger sig ut både till Víti och Leirhnjúkur trots avspärrningarna. Han säger att det visar att många inte förstår vilka faror som finns i den isländska naturen.

Eftersom många av gångvägarna är täckta av snö har många hamnat långt utanför dem. Friðrik Dagur Arnarson säger sig ha sett upptrampade stigar i snön som går både över djupa sprickor och in i områden med heta källor. Den som hamnar snett riskerar att rasa ned i en spricka eller brännskador från att råka trampa i en het källa.

Området kring Krafla är inte fridlyst. Det gör att Umhverfisstofnun, som är den myndighet som arbetar med miljö- och naturskydd, inte kan ingripa. Friðrik Dagur Arnarson uppmanar därför markägarna, staten, kommunen och turistnäringen att tillsammans få stopp på de otillåtna besöken till Víti och Leirhnjúkur. Han anser att situationen är ohållbar och att det bara är en tidsfråga innan det sker en allvarlig olycka, skriver 641.is.

Här kan du läsa mer om beslutet att stänga Víti och Leirhnjúkur.

Dagens citat



Foto: Framsóknarflokkurinn

"Det var en fantastiskt god men också lite konstig känsla. ... Så har det varit när alltingsledamöter håller sina första tal. Vi önskar varandra lycka till och det är mycket av pusskalas, jubel och klapp på ryggen."

Jóhanna María Sigmundsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet som blev historisk genom att väljas in i parlamentet redan som 21-åring, i Vísir om sitt första tal där hon tog upp ämnet misshandel inom hemmet - du ser talet här.

Dagens bonuscitat

Foto: Aino Huovio

"Jag antar att jag var runt 17 år när jag först började att skriva något vettigt. Jag hade blivit 21 när jag på allvar bestämde mig för att bli författare. Då hade jag kört fast i Berlin, hösten 1999, och bodde där i något slags brist på tillsyn. Jag bad mamma att skicka mig en skrivmaskin som hon hade, vilket hon också gjorde. Då hade datorerna kommit men de var så dyra. Sommaren därpå fick jag en ordbehandlare, en liten apparat som användes för att undervisa i maskinskrivning i grundskolan och kunde lagra cirka 15 sidor text och som kunde föras över till en dator. Då kunde jag gå till ett internetkafé och spara detta på diskett. Då hade jag alltid disketter med min litteratur."

Författaren Eiríkur Örn Norðdahl i Bæjarins Besta om hur det gick till när han började skriva.

Ny katastrofsommar väntar lunnefågeln och silvertärnan

Både lunnefågeln och silvertärnan går mot ännu en katastrofsommar på södra Island. Havstobis, som är fåglarnas huvudföda, är fortfarande sällsynt. Samtidigt gör flera somrar med låg eller närmast ingen att bägge arterna nu börjar minska i antal. Rapporter om färre lunnefåglar och silvertärnor kommer både från södra och västra Island.

Silvertärnan och lunnefågeln tillhör bägge de vanligaste fåglarna som häckar på Island. Under många år har dock bestånden varit på kraftig tillbakagång. Förklaringen tros vara uppvärmningen av Atlanten som får arternas huvudföda att flytta norrut. Bristen på havstobis gör att de häckande fåglarna tillbringar nästan hela dagarna ute till havs för att hitta mat. Till de eventuella ungarna blir det inte mycket över.

Þórir N. Kjartasson, som bor i Vík í Mýrdal och ägnar en stor del av sin fritid åt att följa fågellivet, säger i Vísir att han började att notera en nedgång för nästan tjugo år sedan, och att försämringen nu sker snabbt.

"Det är uppenbart att fåglarna har stora problem med att skaffa ungar. ... Silvertärnan har häckat en del men det är inget gott tecken att man inte ser den flygande med tobis. ... Det är sorgligt att titta på detta. Lunnefågelkolonierna är närmast tomma. De är bara ute till havs och försöker att fånga något att äta över dagen och är mycket färre än senaste åren."

Mönstret har varit detsamma i många år. Eftersom lunnefågeln och silvertärnan har samma huvudföda följer de bägge beståndens utveckling samma trender. Þórir N. Kjartasson efterlyser i Vísir politiska åtgärder för att försöka vända den negativa utvecklingen:

"Jag föreslår att den nye miljöministern utser en nämnd för att undersöka saken. Man behöver veta om det finns något i människans makt som kan förändra detta innan fåglarna försvinner helt och hållet."

Jón Einar Jónsson, föreståndare för Rannsóknasetur Háskóla Íslands á Snæfellsnesi, säger i Morgunblaðið att utvecklingen är densamma i Rif och Hellissandur på västra Island. Antalet silvertärnor har minskat dramatiskt sedan 2006, och räknar med att ytterst få ungar kommer att överleva denna sommar:

"För oss, för mig och invånarna i Hellissandur, verkar det som att silvertärnorna är få och med små förhoppningar."

I norr är läget betydligt bättre. I de kallare vattnen vid nordkusten tycks fåglarna ännu inte ha några problem att hitta föda. Både silvertärnan och lunnefågeln har därför normal återväxt i regionen. Haraldur Sigurðsson, bonde på Núpskatla på Melrakkaslétta, säger i Morgunblaðið att en landets nordligaste kolonier av silvertärna ser ut att gå mot en god sommar:

"Detta ser mycket bra ut. ... Den kommer nu på normal tid, häckningen verkar mycket lovande och allt är ännu i god ordning."

Här kan du läsa mer om lunnefågeldöden.

Öl är islänningarnas favoritdryck - äldre oftare nykterister

Det ska helst vara öl i glaset när islänningar dricker alkohol. Fyra av tio föredrar öl medan rödvin och vitvin tillsammans har nästan lika många förespråkare. Män och yngre är de som är mest förtjusta i öl - tillsammans med Piratpartiets sympatisörer. Intresset för vin ökar med åldern. Det gör också andelen islänningar som helt och hållet ratar alkohol. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hela 42,3 procent av islänningarna uppger att de tycker bäst om öl när de dricker alkohol. Rödvin är förstavalet för 18,7 procent, 14,5 procent säger vitvin, 6,2 procent starksprit, 3,2 procent alkoläsk och 0,7 procent starkvin som sherry, portvin och vermouth. Av de tillfrågade svarade 14,3 procent att de inte dricker alkohol.

Öl uppskattas framför allt bland män och yngre. Det är favoritdrycken för 59,2 procent av männen men bara för 25,6 procent av kvinnorna. Bland kvinnorna är i stället vitvin aningen populärare och är valet för 26,1 procent. Nästan lika många, 23,4 procent, föredrar rödvin. Bland männen väljer 13,9 procent rödvin och 2,8 procent vitvin.

Öldrickandet avtar med åldern samtidigt som vinintresset ökar. I den yngsta gruppen, 18 till 29 år, håller 52,1 procent öl som sin favorit. I den äldsta gruppen, 68 år och äldre, är öl förstavalet för 28 procent.

Andelen islänningar som avstår från alkohol stiger också med åldern. I den yngsta gruppen ratar 9,8 procent alkoholhaltiga drycker. I den äldsta finns nästan dubbelt så många nykterister, 18,7 procent.

Dryckesvalet varierar också med partisympatier. Hela 62 procent av Piratpartiets väljare har öl som favoritdryck - inte helt oväntat med tanke på att unga män är överrepresenterade bland anhängarna. Av Ljus framtids väljare föredrar 46,6 procent öl. Motsvarande siffra för Framstegspartiet är 46 procent, Självständighetspartiet 39,8 procent, Socialdemokraterna 38,9 procent och Gröna vänstern 38,2 procent.

Med 38,3 procent är vin populärast i Gröna vänsterns led. Av Ljus framtids sympatisörer väljer 37,1 procent helst vin. Inom Självständighetspartiet är motsvarande notering 35,8 procent, Socialdemokraterna 34,1 procent, Framstegspartiet 27,5 procent och Piratpartiet 13,3 procent.

Flest nykterister finns inom Framstegspartiet och Socialdemokraterna. Färst nykterister påträffas inom Ljus framtid och Piratpartiet.

Öl är lika populärt på landsbygden som i huvudstadsregionen. Däremot dricker personer bosatta i Reykjavíkområdet vin i större utsträckning än landsbygdsbefolkningen.

Dagens citat

"Uppenbart är dock att medlemsansökan är död oavsett om en formell begravning äger rum eller inte."

Ragnar Arnalds, tidigare alltingsledamot och statsråd, i ett blogginlägg om ett möte med utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson där han fick intrycket av att regeringen inte har någon avsikt att hålla någon folkomröstning om fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap.

Dagens bonuscitat

"Jag är helt överens om att britternas och nederländarnas krav i Icesave-tvisten var orättvisa, men det är fel att använda det som generalargument för att pika utlänningar. Islands välstånd bygger på att det går bra för våra grannar och det är ett oskick att Islands regering har så lite självförtroende och dålig självbild att den behöver pika våra närmaste grannländer på nationaldagen."

Árni Páll Árnason, partiledare för Socialdemokraterna, i Vísir om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nationaldagstal - läs mer här.

Turist nära drunkna på Reynisfjara - spolades ut i havet

Mannen överraskades av vågorna på stranden och spolades ut i havet vid Reynisfjara på södra Island. Där var strömmarna för starka för att han skulle kunna ta sig i land. Efter en halvtimme i vattnet sköljdes han upp på stranden vid Reynisfjall. Mannen, som var en turist på besök i landet, fördes med helikopter till Reykjavík för vård. Det uppger Landsbjörg i ett pressmeddelande.

Stranden vid Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal är ett av de populäraste besöksmålen på den isländska sydkusten. Här stannar många resenärer till för att titta på klippformationerna Reynisdrangar och Dyrhólaey samt den lunnefågelkoloni som finns på platsen under sommarmånaderna.

Men det är också en strand där många allvarliga olyckstillbud inträffar varje år. Det är inte ovanligt att turister överraskas av vågorna och sköljs omkull av dem. Här finns nämligen vågor som ofta bryter mönstret genom att plötsligt vara betydligt högre och nå betydligt längre in på land.

Den senaste dödsolyckan inträffade 2007, då en 75-årig amerikan omkom. De starka strömmarna gör att det är närmast omöjligt för den som hamnat i vattnet att ta sig upp på stranden på egen hand.

Vid 18-tiden i går spolades en utländsk besökare ut i havet sedan han överraskats av vågorna. Mannen kämpade utan framgång för att ta sig i land. Efter en halvtimme hade han dock turen att av vågorna sköljas upp på stranden vid Reynisfjall en bit längre bort. Mannen kunde rädda sig upp på en klippvägg. Det fanns dock ingen väg därifrån utan han kunde bara sitta och invänta räddning.

En helikopter som befann sig i området kunde landa på den otillgängliga stranden och landsätta honom ovanför klipporna. Där togs han om hand av räddningsarbetare och sjukvårdspersonal. Därmed slapp räddningsarbetarna fira sig ned för klipporna för att undsätta mannen.

Mannen var utmattad men hade i övrigt bara ådragit sig lindriga skador. Han fördes med helikopter till Reykjavík för sjukhusvård.

Här kan du läsa mer om olyckor vid Reynisfjara.

Lägsta isländska arbetslösheten efter finanskrisen

Bara 4,3 procent av islänningarna var utan jobb i maj. Det är den lägsta siffran sedan den bankkollaps som drabbade landet hösten 2008 fick arbetslösheten att skena. I maj minskade andelen arbetslösa med 0,6 procentenheter. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med en liknande nedgång även under juni. Arbetslösheten kan då för första gången på nästan fem år krypa under fyraprocentsstrecket.

Efter att länge ha legat omkring 1 procent steg arbetslösheten på Island efter finanskraschen till över 9 procent. De senaste åren har det skett en gradvis minskning, även om de nivåer som nåddes under den högkonjunktur som rådde före krisen alltjämt är avlägsna.

I maj var 4,3 procent av islänningarna utan jobb, en minskning med 0,6 procentenheter sedan föregående månad. Samma månad förra året var siffran 5,6 procent och år 2011 7,4 procent.

Säsongsarbeten inom framför allt turistbranschen men även inom fiskeindustrin gör att arbetslösheten traditionellt brukar vara betydligt lägre i juni än i maj. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att den under denna månad sjunker till 3,6 till 4 procent.

Suðurnes är alltjämt den hårdast drabbade regionen med en arbetslöshet på 6,5 procent. Därefter följer Reykjavíkområdet med 4,3 procent, Norðurland eystra med 3,4 procent, Suðurland med 3,2 procent, Vesturland med 2,3 procent, Västfjordarna och Austurland med 2,2 procent och Norðurland vestra med 1,6 procent.

Sex kommuner hade under maj månad full sysselsättning: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Skagabyggð i Norðurland vestra, Svalbarðshreppur i Norðurland eystra, Fljótsdalshreppur i Austurland och Ásahreppur i Suðurland.

Betydligt fler kvinnor än män står nu utanför arbetsmarknaden, 4,9 procent respektive 3,8 procent. Gapet mellan könen är större på landsbygden än i huvudstadsregionen. Både ungdoms- och långtidsarbetslösheten minskar.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Företrädare för andra politiska partier drar sig fortfarande inte för att hävda att vi bara är idioter. Det irriterar mig ibland. Tänk dig, denna kandidatur ledde till att Óttarr Proppé blev politiker. Det finns knappast någon bättre politiker än just han. Sedan frågar vissa om skämtet inte är slut. På det svarar jag att det bara börjat."

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr i DV om andra politikers inställning till Bästa partiet.

Humanistpartiets ledare Methúsalem Þórisson död

Humanistpartiets ledare Methúsalem Þórisson är död. Han avled enligt Vísir i sitt hem i Reykjavík i fredags. Methúsalem Þórisson blev 66 år gammal och efterlämnar hustru och barn. Han var också känd som ägare till Café Haiti i Reykjavík.

Vid fyra tillfällen har Humanistpartiet ställt upp i val till alltinget. I våras fick partiet 0,07 procent av rösterna. Humanistpartiet kandiderade bara i två valkretsar, norra och södra Reykjavík. Bäst gick det i norra Reykjavík där partiet, med Methúsalem Þórisson som toppkandidat, fick 0,2 procent.

Humanistpartiet har inte tagit valnederlagen med nämnvärd besvikelse. Uppgiften har, enligt partiet, snarare varit att försöka införa humanism som en dimension i politiken. Som ett drömscenario har partiet eftersträvat en värld utan kärnvapen, svält, orättvisor, diskriminering och våld.

Methúsalem Þórisson grundade våren 2008 tillsammans med sin hustru Café Haiti. Kaféet, som då var inhyst i lokaler obetydligt större än en skokartong, blev snabbt populärt bland huvudstadens kaffekännare. Sedan 2010 ligger kaféet på Geirsgata i den gamla hamnen.

Methúsalem Þórisson blev 66 år gammal. Han efterlämnar fru och barn.

Här kan du läsa mer om resultatet i alltingsvalet.

Nya jordskalvsmätare övervakar Vatnajökulls vulkaner

Två nya jordskalvsmätare övervakar den vulkaniska aktiviteten vid Vatnajökull. Förhoppningen är att de nya seismograferna inte bara ska kunna förvarna om nära förestående utbrott från Grímsvötn, Öræfajökull och Bárðarbunga, utan även om översvämningar från glaciären. Utrustningen installerades nyligen vid en forskningsexpedition till Vatnajökull, rapporterar Vísir.

Island tros vara på väg in i en period av ökande vulkanisk aktivitet, och centrumet för den väntas bli Vatnajökull och Grímsvötn. Här skedde de sista vulkanutbrotten för två år sedan - först det största på över ett sekel vid Grímsvötn, därefter ett litet vid Hamarinn som aldrig nådde igenom glaciärens istäcke.

Sedan dess har aktiviteten tagit ny fart med magma som rör sig uppåt mot ytan samtidigt som spänningen ökar i berget. Grímsvötn, som är en av Islands mest aktiva vulkaner, är på väg mot ett nytt utbrott. Samtidigt har flera översvämningar ägt rum efter 2011 års utbrott, vilket skulle kunna betyda mindre risker vid en ny eruption. I regel är det översvämningar och inte aska som ställer till med störst problem när Grímsvötn erupterar.

Vid Grímsvötns senaste utbrott bildades en caldera på glaciärens tak. Den har enligt Vísir blivit betydligt större sedan förra årets expedition och är nu fylld av smältvatten. Lagunen är 1,5 kilometer lång och vattentemperaturen är just över fryspunkten - förutom på ett ställe där det är omkring 50 grader varmt. Lagunen är full av vatten, is och aska och är en tydlig indikation på att det i närheten finns områden som är mycket heta.

På två nunataker, berg som reser sig upp ur glaciärisen, placerades under expeditionen två nya jordskalvsmätare med tillhörande gps-utrustning. Instrumenten följer utvecklingen vid Vatnajökull sekund för sekund. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att syftet är förhoppningsvis kunna få bättre information vid vulkanutbrott och översvämningar:

"Det har placerats ut nya skalvmätare och gps-seismografer på nunataker för att bättre kunna följa vulkanerna Grímsvötn, Öræfajökull och Bárðarbunga här i glaciären och det har gått ganska bra."

Eftersom vulkanutbrott föregås av tät jordskalvsaktivitet som rör sig upp i berget gör de nya mätarna att myndigheterna kan få mer preciserad och möjligen också tidigare information om ett nära förestående utbrott. Utrustningen gör det också lättare att följa översvämningar vid glaciären och övervaka hur vattenmassorna rör sig ned från Vatnajökull.

Här kan du läsa mer om Grímsvötn.

Jurist: Dorrit Moussaieffs folkbokföring strider mot lagen

Dorrit Moussaieffs folkbokföring i Storbritannien står i strid med isländsk lag. Några undantag som gör det möjligt för henne och maken, president Ólafur Ragnar Grímsson, att vara skrivna på olika ställen finns inte. Det anser juridikprofessorn Sigurður Líndal sedan det blivit känt att Dorrit Moussaieff förra året valde att folkbokföra sig i London i stället för residenset Bessastaðir.

Ett drygt halvår före förra sommarens presidentval såg det ut som att Ólafur Ragnar Grímssons fjärde fyraårsperiod skulle bli hans sista. Hösten 2011 blev det känt att han tillsammans med hustrun köpt en villa i Mosfellsbær, vilket många såg som ett tecken på att han avsåg att lämna Bessastaðir. I sitt nyårstal förklarade Ólafur Ragnar Grímsson att han inte tänkte ställa upp för omval.

Men han var inte särskilt svårövertalad att kandidera en femte gång. Kampanjen för att få honom att ställa upp lockade visserligen inte lika starkt stöd som beräknat, men det räckte för att Ólafur Ragnar Grímsson skulle bestämma sig. I somras blev han historisk då han valdes för en femte fyraårsperiod. Han är därmed den som innehaft ämbetet längst i Islands historia.

Fréttablaðið kunde nyligen berätta att hustrun Dorrit Moussaieff inte längre är folkbokförd tillsammans med Ólafur Ragnar Grímsson. I stället är hon sedan förra året skriven i London. Paret lever dock, enligt presidentens generalsekreterare, alltjämt ihop på residenset.

Isländsk lag säger att gifta par ska vara folkbokförda på samma adress. Några undantag beviljas inte för annat än exempelvis ambassadpersonal, alltingsledamöter och ministrar. Ändå hade två myndigheter, Hagstofa Íslands och Þjóðskrá Íslands, inga som helst synpunkter på Dorrit Moussaieffs nya folkbokföringsadress.

Efter krisen har många isländska par tillfälligt splittrats när ena parten flyttat utomlands för att arbeta medan den andra stannat kvar i landet. Detta uppges myndigheterna ibland ha haft överseende med, och då tillåtit olika folkbokföringsadresser.

I ett uttalande motiverade Dorrit Moussaieff steget med att hon dels började att förbereda sig för ett liv där maken inte längre var president, dels behövde tillbringa mer tid i Storbritannien för att ta hand om familjeföretaget. Föräldrarna är juvelhandlare som för två år sedan uppgavs vara goda för 40 miljoner pund. Utan en adress i Storbritannien skulle hon kanske inte kunna driva företaget vidare. Det sades att bytet av folkbokföringsadress hade gjorts i samråd med jurister.

Sigurður Líndal, professor i juridik, anser dock att bytet står i strid med isländsk lag. Han säger i Vísir att de regler Dorrit Moussaieff hänvisar till i uttalandet inte inverkar på lagens krav på att gifta är skrivna på samma adress:

"Det finns inga synliga undantag från det som är av betydelse för det saken gäller."

Vísir uppger dessutom att bytet av folkbokföringsadress från Island till Storbritannien gick igenom den 27 december 2012 - ett halvår efter att Ólafur Ragnar Grímsson blivit omvald.

Skatteexperter som RÚV talat med avfärdar Dorrit Moussaieffs förklaring. Det finns gott om exempel på personer som driver företag i ett land men är skrivna i ett annat. Andra villkor skulle nämligen bryta mot EES-avtalet.

Ólafur Þ. Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, är i en ledare också kritisk till presidentparets argument. Dorrit Moussaieff har hänvisat till att hon inte kan bryta mot brittisk lag, men han undrar varför hon i stället anser sig kunna trotsa isländsk lag. Han skriver att turerna kring folkbokföringen riskerar att skada presidentämbetet. Att hon är en viktig del av det visade sig enligt honom inte minst under förra årets återvalskampanj då Ólafur Ragnar Grímssons valmaterial liksom hemsidan i regel gick under namnet Ólafur og Dorrit.

Här kan du läsa mer om Dorrit Moussaieff och Ólafur Ragnar Grímsson.