onsdag 4 september 2013

Edward Snowden lyfte alltingets webbplats

Edward Snowden får kanske aldrig besöka Island - ändå har den amerikanske visslaren redan orsakat besöksrekord. Förslaget att ge Edward Snowden isländskt medborgarskap röstades visserligen ned i alltinget. Men motionen från sex oppositionspolitiker uppmärksammades världen över och såg till så att alltingets hemsida rusade upp i besökstoppen över isländska webbplatser.

I juli motionerade sex alltingsledamöter om att bevilja Edward Snowden isländskt medborgarskap. Regeringen röstade ned förslaget med motiveringen att det skulle sända underliga signaler om en person som misstänks för allvarlig brottslighet skulle ges medborgarskap trots att han inte har några som helst band till Island.

Förslaget överlevde inte länge i alltinget. På nätet är det dock sannolikt den motion från det isländska parlamentet som fått den största spridningen. Under första veckan i juli ökade nämligen trafiken till alltingets webbplats med hela 634 procent. Av de 116 000 besöken svarade islänningar enligt Modernus statistik bara för 12,9 procent.

Alltingets webbplats var denna vecka den sjunde största i landet, en klättring med 44 platser jämfört med föregående vecka. Under året har webbplatsen tidigare haft mellan 6 000 och 24 000 besökare per vecka.

Sedan omröstningen har Edward Snowden beviljats tillfällig asyl i Ryssland. Vart han ska ta vägen när den fristaden löper ut om ett knappt år är osäkert. Om valet skulle falla på Island är det inte helt säkert att han skulle kunna utlämnas till USA. Juristen Ragnar Aðalsteinsson, som har företrätt Edward Snowdens intressen på Island, hävdar enligt RÚV att det inte finns något utlämningsavtal mellan de två länderna.

År 1902 undertecknade Danmark och USA ett utlämningsavtal och fyra år senare upprättades ett avtal mellan Island och USA. Så länge Island var en del av Danmark gällde detta avtal obestridligt även Island. Men något utlämningsavtal har inte undertecknats sedan Island blev självständigt 1944. Därför skulle enligt Ragnar Aðalsteinsson USA inte kunna åberopa isländsk lag för att få Edward Snowden utlämnad.

Det finns dock flera frågetecken kring Ragnar Aðalsteinssons tolkning av det juridiska läget. År 1984 stiftades en lag som gjorde det möjligt att utlämna misstänkta eller dömda till andra länder. Det innebär att Island oavsett utlämningsavtalets giltighet skulle kunna utlämna Edward Snowden till USA. Någon utlämning får dock inte ske om personen riskerar dödsstraff. Brottsrubriceringen skulle därmed kunna avgöra om den spionerimisstänkte visslaren får stanna eller inte.

Utlämningsavtalets giltighet har inte prövats i isländsk domstol. Regeringen anser dock att avtalet från 1906 alltjämt gäller.

Den tolkningen fick 1983 stöd av en amerikansk domstol. Då var det isländska myndigheter som begärde en kvinna utlämnad från USA. Domstolen beviljade detta med hänvisning till avtalet från 1906. Rätten konstaterade i domen att Danmark sagt upp sin del av avtalet 1968 för att teckna ett nytt utlämningsavtal, men att avtalet med Island inte påverkades av detta utan löpte vidare. Sedan dess har flera utlämningar från USA genomförts.

Här kan du läsa mer om Edward Snowden och Island.