Italien möter Island

Har Italien och Island egentligen någonting gemensamt? I den här videon får du 2 minuter och 59 sekunder på dig att fundera på saken.

Ljus framtid tar över efter Bästa partiet i Reykjavík

Vem som leder Ljus framtid i vårens kommunalval i Reykjavík är inte klart. Men flera av Bästa partiets ledamöter i fullmäktige ställer upp på nytt. Samtidigt fick avgående borgmästaren Jón Gnarr varma ord även från politiska motståndare. Flera bedömare konstaterade också att han genom gårdagens beslut att lämna politiken totalt förändrade förutsättningarna inför valet.

Jón Gnarr meddelade i går att han lämnar politiken i samband med vårens kommunalval. Han stannar dock kvar som borgmästare under resten av mandatperioden. Bästa partiet kommer inte heller att kandidera på nytt. I stället kommer Ljus framtid att ställa upp i Reykjavík.

Ljus framtid grundades av Guðmundur Steingrímsson, som representerat både Framstegspartiet och Socialdemokraterna i alltinget, och Heiða Kristín Helgadóttir, vice ordförande för Bästa partiet. I vårens parlamentsval fick Ljus framtid sex mandat. Jón Gnarr har kallat Ljus framtid "Bästa partiets politiska gren". När Bästa partiet läggs ned tar Ljus framtid över stafettpinnen.

Vilka som kommer att föra den vidare är dock oklart. Heiða Kristín Helgadóttir kommer att medverka i kampanjarbetet med inte själv kandidera. Men av Bästa partiets sex ledamöter i fullmäktige är det bara Jón Gnarr som avböjt en kandidatur. Einar Örn Benediktsson, Elsa Yeoman, Karl Sigurðsson, Eva Einarsdóttir och Páll Hjaltason håller samtliga dörren öppen för en fortsättning. Dessutom avser S. Björn Blöndal, som i dag är assistent åt Jón Gnarr, att ställa upp. Einar Örn Benediktsson har dock sagt att han siktar på den åttonde platsen på listan - något som i så fall innebär att han bara väljs in i fullmäktige om Ljus framtid får egen majoritet.

Heiða Kristín Helgadóttir säger till Vísir att Jón Gnarrs beslut inte kom som en överraskning. Det har internt diskuterats om hon skulle ta över ordförandeposten, men hon väljer att fortsätta arbeta för Ljus framtid i alltinget. I Morgunblaðið beskriver hon Jón Gnarrs tillkännagivande som om föräldrarna efter en tids hemlighetsmakeri berättat för barnen att de tänker ta ut skilsmässa:

"Men det har gjorts nu. Jón har bestämt sig för att inte delta i vår och det var ett bra beslut, tycker jag. Han efterlämnar en otroligt vacker insats och skapade mycket stort utrymme för oss andra till att röra oss i. Jag är honom tacksam för det."

S. Björn Blöndal säger i Morgunblaðið att Ljus framtid siktar på att få 20 till 40 procent i valet den 31 maj nästa år. I den senaste opinionsmätningen noteras Bästa partiet för 37 procent, den högsta siffran under hela mandatperioden.

Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, skriver i Evrópuvaktin att Jón Gnarr genom gårdagens besked helt och hållet förändrat de politiska förutsättningarna i Reykjavík. Han tror att Självständighetspartiet vinner och Socialdemokraterna förlorar på avhoppet:

"För det första är det uppenbart att Jón Gnarr når fram till människor på ett annat sätt än någon annan i Bästa partiet gör eller har gjort. Och dessutom att andra partier inte har erbjudit någon kandidat som har nått eller når fram till människor på samma sätt. För det andra råder det ingen tvekan om att det samtidigt som Bästa partiet går in i Ljus framtid har bildats en allvarlig rival till Socialdemokraterna på politikens flank till mitten-vänster, som kan bli en farlig konkurrent."

Journalisten Egill Helgason anser att Ljus framtid kan göra ett bra val i Reykjavík, men att partiet inte kommer att få samma breda stöd som Bästa partiet. I ett blogginlägg skriver han att Jón Gnarr har gjort ett bra arbete - men att Ljus framtid inte alls har gjort samma avtryck i politiken:

"Bästa partiet och Ljus framtid är naturligtvis inte samma sak. Ljus framtid är snarare Guðmundur Steingrímssons och Róbert Marshalls loja kandidatur, främst med tanke på att de har fått bekväma inomhusarbeten."

Pr-konsulten Andrés Jónsson skriver i ett blogginlägg att Jón Gnarrs beslut visar att han satte sig i rådhuset som en ovanlig politiker och lämnar det som en ovanlig politiker. Han hävdar att Jón Gnarr kommer ut ur politiken "oskadd":

"Jón Gnarr har med sitt beslut motbevisat en av politikens främsta principer. Principen om att människor inte ger bort makten frivilligt. Davíð Oddsson satt för länge som statsminister. Ingibjörg Sólrún Gísladóttir satt för länge som borgmästare. Jóhanna Sigurðardóttir satt för länge som Socialdemokraternas ordförande. Ólafur Ragnar Grímsson har suttit för länge som Islands president. Jag var själv övertygad om att Jón skulle fortsätta. 99,9 procent säker. Alla är mänskliga och man trodde att uppmärksamheten (inte minst den internationella berömmelsen) som Jón har fått som borgmästare skulle bli för lockande för att han skulle vilja sluta."

Flera politiker rosade i går Jón Gnarr för hans insatser. Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i DV att Reykjavík aldrig haft någon bättre ledare:

"Tack Jón Gnarr för att ha varit den bästa borgmästaren i Islands historia. Ett mänskligt, smart men framför allt roligt geni. Jag kommer att sakna dig i denna roll. Livet i staden blir aldrig detsamma efter din medverkan i stadens styre."

Gísli Marteinn Baldursson, som nyligen lämnade fullmäktige och Självständighetspartiet för att leda ett diskussionsprogram i RÚV, rosade Jón Gnarrs engagemang för staden i ett inlägg på Twitter:

"Jag hoppas mycket på att nästa borgmästare tycker lika mycket om Reykjavík som Jón Gnarr."

Dagur B. Eggertsson, Socialdemokraternas ledare i Reykjavík, skriver på Facebook att Jón Gnarr och Bästa partiet kommer att saknas i kommunpolitiken:

"Vårt samarbete under denna mandatperiod har varit unikt och kännetecknats av ärlig kommunikation, personligt förtroende, mod, samtal och enighet. Jag medger villigt att i hjärtat finns både saknad och tacksamhet nu när Jón har meddelat hela nationen det beslut som vi har diskuterat både mycket och länge under de senaste månaderna."

Sóley Tómasdóttir, fullmäktigeledamot för Gröna vänstern, säger till Vísir att samarbetet med Jón Gnarr under mandatperioden har varit positivt:

"Jag tycker att hans beslut är modigt och ett tecken på att han är en ovanlig människa som gör ovanliga saker. ... Han är konstig men det är vi naturligtvis alla. Han är annorlunda och vi har infört annorlunda arbetsmetoder i Reykjavík, delvis tack vare honom."

Kjartan Magnússon, fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, är dock inte övertygad om att Jón Gnarrs utspel är på allvar. Han tror att Jón Gnarr kan låta sig övertalas för att på nytt kandidera till borgmästare. Han säger till Vísir att han dessutom tror att tidpunkten för beskedet är vald för att inte fokus ska hamna på Bästa partiets och Socialdemokraternas budgetförslag för det kommande året:

"Jag anser att det får visa sig om han menar allvar med detta. Jag väljer att bara tro på honom tills något annat visar sig. Jón är känd för oväntade och roliga utspel."

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs beslut att lämna politiken.

Jón Gnarr lämnar politiken - Bästa partiet läggs ned

Jón Gnarr ställer inte upp för omval i vår. Han lämnar politiken efter fyra år som borgmästare och lägger samtidigt ned Bästa partiet. I stället går Ljus framtid till val i Reykjavík med flera av Bästa partiets profiler på listorna. Jón Gnarr meddelade sitt beslut i går när han tillsammans med Sigurjón Kjartansson gjorde tillfällig comeback i radions Rás 2 med humorduon Tvíhöfði.

Den 31 maj går Reykjavíkborna till val och den 15 juni tar ett nytt styre över i kommunen. Borgmästarens namn kommer inte att bli Jón Gnarr. Efter en längre tids spekulationer meddelade han i Tvíhöfðis comebackprogram i går att han inte ställer upp för omval:

"Jag har diskuterat detta fram och tillbaka och har haft ändlösa möten. Jag har gjort upp mitt samvete och har sett mig själv i ögonen. Resultatet är att jag inte tänker kandidera till borgmästare i Reykjavík igen. ... Jag anser att min tid är över på den här scenen. Om jag tänkte upprepa detta skulle jag bli en politiker, vilket jag inte är. Jag är helt enkelt ingen politiker - jag är komiker."

Jón Gnarr sitter kvar som borgmästare mandatperioden ut. Bästa partiet kandiderar inte heller på nytt. I stället läggs partiet ned samtidigt som Ljus framtid tar över stafettpinnen:

"Det finns inget Bästa partiet utan mig. Bästa partiet med några andra är ett annat parti. ... Jag längtar efter att göra något annat som är mer uppbyggligt och kreativt, mer äventyr och mer glädje. Jag tycker att det saknas mycket glädje och jag tycker att det ofta är bra att använda metaforer och av det har jag levt och arbetat under denna tid. Min upplevelse är lite som att vara med i en bokcirkel där det bara talas om stavning men inte om historien. Om du tillåter dig att drömma om historien får du en skarp blick. Människorna från Bästa partiet kommer att ställa upp under Ljus framtids märke. Jag tänker ge mig ut för att söka efter glädjen."

Grunden för Bästa partiet lades hösten 2009 när Jón Gnarr lade ut flera klipp på Youtube där han talade om att han ville få ett jobb med hög lön och låg arbetsbelastning. Han ville också kunna ge sina vänner välavlönade jobb utan att de skulle behöva anstränga sig.

I de första opinionsmätningarna fick Bästa partiet bara några få procent. Jón Gnarr såg det ändå som ett tecken och tillkännagav för allmänheten partiets kandidatur i köpcentrumet Smáralind. Med vallöften om att göra alltinget narkotikafritt till år 2020, öppen korruption och vägtullar för Seltjarnarnesborna fick Bästa partiet 20 666 röster och blev därmed störst i Reykjavík med 35 procent och sex mandat. Jón Gnarr bildade sedan koalition med Socialdemokraterna.

Den politiska smekmånaden upphörde definitivt under våren 2011 när majoriteten genomförde omfattande nedskärningar inom förskolor och skolor. Det är också en tid som Jón Gnarr har beskrivit som den tuffaste som borgmästare. Drygt 12 000 kommuninvånare skrev på protestlistor mot besparingarna.

Men han lämnar ett parti i medvind. Det senaste året har opinionen vänt på nytt. Senast noterades Bästa partiet för 37 procent - vilket för första gången under mandatperioden är en siffra högre än valresultatet från våren 2010.

Självständighetspartiet har gång på gång hävdat att Bästa partiet i praktiken lagt sig platt för Socialdemokraterna och att Dagur B. Eggertsson skulle vara kommunens egentliga borgmästare. Jón Gnarr bemötte kritiken under gårdagens sändning och ansåg att frågan var felaktigt ställd - på samma sätt som personer som undrar vem som är "mannen" i ett förhållande mellan två kvinnor. Men om koalitionen vore The Beatles skulle Jón Gnarr vara John Lennon och socialdemokraten Dagur B. Eggertsson vara Paul McCartney:

"Han är också så sentimental."

Jón Gnarr har vid flera tillfällen under mandatperioden sagt att han innan hade en missvisande bild av kommunpolitiker. Under tiden som borgmästare har han omvärderat både deras engagemang och kunskaper. Men han uppgav i går att den politiska kulturen var ett av huvudskälen till beslutet att lämna borgmästarposten:

"Det som jag tycker är bland det värsta med den politiska kulturen är dålig kommunikation. Jag älskar god kommunikation. Jag tycker att det är roligt att prata och roligt att samtala. Jag anser att det finns mycket lite av konstruktiva samtal och jag har sagt att jag inte gillar den kultur som politiken är."

Att beskedet lämnades just under ett program med Tvíhöfði motiverade Jón Gnarr med att det var i en sådan sändning på den nu nedlagda radiokanalen Kaninn som det första fröet till det som skulle bli Bästa partiet såddes. Han hävdade då att RÚV var korrumperat eftersom program tilldelades personer som sympatiserade med den regering som för tillfället styrde landet. Därför skulle han starta ett eget parti, bli kulturminister, utse Sigurjón Kjartansson till chef för RÚV och sedan avgå när korruptionsanklagelserna började dugga tätt.

Jón Gnarr talade även om sin uppväxt i ett hem där politik ofta diskuterades. Själv var han ointresserad och blev i stället anarkist vid 13 års ålder. Gårdagens sändning avslutades också med en låt av Crass, Jón Gnarrs favoritpunkband ända sedan tonåren.

Programmet öppnade också traditionsenligt telefonlinjerna för "lyssnarna". Av någon anledning var Jón Gnarr aldrig på plats i studion när Sigurjón Kjartansson talade med inringarna. Somliga uppmanade honom att fortsätta som borgmästare, andra - som en "äldre kvinna" - sade att han borde avgå och skämmas och passade på att hylla den nya borgerliga regeringen:

"Jag vill berömma regeringen för att sänka momsen på kondomer. Det är ett tillskott för många, åtminstone för mig."

Vad Jón Gnarr tänker göra efter den 15 juni nästa år är oklart. Han har tidigare funderat på att göra en tv-serie som utspelar sig inom politiken, som House of Cards, Borgen och The Wire. Det han avslutade precis innan Bästa partiet grundades var tv-serierna och filmen om Georg Bjarnfreðarson, som utspelade sig på en nattöppen bensinmack (Næturvaktin), ett landsbygdshotell (Dagvaktin) och ett fängelse (Fangavaktin). Oddsen är kanske inte höga för att de får något slags fortsättning i Reykjavíks rådhus. Kanske som Borgarvaktin?

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"It’s very important for us to have a free trade agreement with China. ... The Chinese are interested in Iceland and the Arctic and naturally Iceland should utilize that interest, just like Iceland utilizes that interest among other nations. Hopefully, Iceland’s relationship with China will grow stronger. Of course, that will have to be on our terms."

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i Bloomberg om Islands relation till Kina.

Hannes Hólmsteinn Gissurarson i Stockholm

Statsvetarprofessorn Hannes Hólmsteinn Gissurarson besökte i går Stockholm för att i Timbros regi ge sin syn på Island och krisen. Precis som den ideologiske bundsförvanten Davíð Oddsson, som han passade på att även inför svensk publik peka ut som den ende som såg kraschen komma, lade han skulden på bankkollapsen främst på utlänningar och Jón Ásgeir Jóhannesson. Han spekulerade kring terrorstämplingen av Landsbanki och de brittiska motiven att låta Kaupthing Singer & Friedlander och Heritable Bank gå omkull medan andra krisdrabbade banker räddades.

Inte oväntat beskrev han perioden från 1991 till 2004 som den mest lyckade för Island i modern tid, en era då han själv ingick i den lilla kärna som utformade Självständighetspartiets politik. Han passade också på att visa bilder från första och sista kvällen som Davíð Oddsson var landets statsminister.

Hannes Hólmsteinn Gissurarson identifierade presidentens nej till att år 2004 införa en lag som reglerade ägarförhållandena inom medierna som en avgörande punkt. I stället för en fri ekonomi öppnade beslutet vägen för ett oligopol.

Hannes Hólmsteinn Gissurarson refererade vidare till rättsprocessen mot Geir H. Haarde som "skrattretande" och ett resultat av politisk förföljelse från den rödgröna regeringen. Detta medförde i sin tur en "erosion av socialt och moraliskt kapital". Denna erosion kulminerade i och med protesterna - "gatuupplopp och våld" enligt Hannes Hólmsteinn Gissurarson - utanför alltinget som tvingade bort Geir H. Haardes regering från makten.

Vidare ansåg Hannes Hólmsteinn Gissurarson att de isländska bankerna inte var mer vårdslösa än andra banker och att banksektorn i landet inte var extremt stor utan jämförbar med Schweiz och Storbritannien. Bankerna var dessutom välskötta och effektiva. Däremot växte de för snabbt och aggressivt utan att ta hänsyn till den upprördhet detta väckte bland de mer etablerade konkurrenterna.

Du ser föreläsningen ovan. DV redogjorde i en artikel för Hannes Hólmsteinn Gissurarsons uttalanden - och i kommentarsfältet sågades hans historieskrivning långt under fotknölarna.

Kvinna får skilja sig - har inte hört av maken på 37 år

Efter ett drygt års äktenskap flyttade den då 24-åriga kvinnan tillbaka till Island medan den 28-årige maken blev kvar i London. Året var 1976. Sedan dess har hon inte hört av mannen och det är osäkert om han är i livet. Ingen har heller lyckats spåra upp varken honom eller hans föräldrar. Efter flera års kamp beviljar nu Héraðsdómur Reykjavíkur kvinnan skilsmässa från den man hon inte sett på 37 år.

Den 21 juli 1975 gifte sig kvinnan och mannen i London. Hon var då 23 år och maken fyra år äldre. Efter att ha levt tillsammans i ett drygt år bestämde hon sig i oktober 1976 för att återvända till Island. Sedan dess har hon inte hört av mannen. Inga försök att lokalisera eller få kontakt med honom har lyckats.

Redan 1986 bestämde sig kvinnan för att formellt skilja sig från mannen. Hon vände sig till en präst som i ett intyg skrev att hon borde beviljas skilsmässa. Prästen hade då utan framgång sökt mannen. Men kvinnan uppgav av misstag inte mannens korrekta namn. I stället för att driva frågan vidare valde hon att fortsätta vänta.

Förra året gjorde kvinnan ett nytt försök att skilja sig från mannen. Domstolen avvisade dock målet eftersom mannens namn inte heller den här gången angavs korrekt.

Den här gången gav inte kvinnan upp. En advokat har för hennes räkning sökt mannen utan att hitta några som helst spår efter honom. Beskedet från den brittiska ambassaden i Reykjavík var att den inte kan bistå kvinnan eftersom rikstäckande folkbokföring saknas. Frälsningsarmén, som hjälper anhöriga att leta efter saknade personer, meddelar att den inte söker efter försvunna makar. Och på nätforum där personer söker efter saknade anhöriga fick advokaten ingen information som ledde vidare.

Om mannen är i livet är han i dag 65 år gammal. Advokaten har heller inte lyckats lokalisera mannens föräldrar.

Héraðsdómur Reykjavíkur har nu beslutat att bevilja kvinnan skilsmässa. Rätten skriver i domen att paret har levt åtskilda ända sedan 1976 och att det är rimligt att i dag se det som att äktenskapet då upphörde i samband med att kvinnan och mannen flyttade isär.

Kvinnan gör inga anspråk på något arv från mannen. Att mannen haft 37 år på sig att lämna synpunkter på arv, bodelning eller liknande gör att domstolen anser att han uppenbarligen inte har några sådana krav på kvinnan. Därför menar rätten att bodelningen redan har gjorts.

Genom domen får - om den inte överklagas - både kvinnan och mannen rätt att gifta sig på nytt. Den jurist som företrätt mannen under rättegången får sin ersättning från statskassan. Inte heller domstolen har lyckats hitta någon att skicka räkningen till.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Minister vill slippa privat inträdesavgift till Geysir

Nio av tio markägare vill börja ta betalt av besökarna till Geysir. Men näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir vill att markägarna i stället ska ställa sig bakom det naturpass som ska införas till sommaren. Hon ifrågasätter också vad markägarna egentligen tänker avgiftsbelägga - Strokkur och Geysir ligger nämligen på statlig mark. Både finansdepartementet och Umhverfisstofnun hävdar att de privata ägarna inte kan ta ut avgifter utan klartecken från staten.

I många år har markägarna misslyckats att komma överens med olika regeringar om Geysirområdets framtid. Försäljningar till staten har flera gånger varit på väg, men aldrig genomförts. Strax före finanskraschen hösten 2008 fanns långt gångna planer på att staten skulle köpa hela området. Men när det blev tomt i statskassan valde regeringen att inte fullfölja affären.

Staten äger i dag 34 procent av området. I det lapptäcke av olika markägare som i dag utgör Geysirområdet kontrollerar dock staten de två främsta turistmagneterna, Strokkur och Geysir.

De privata markägarna hävdar att de har tröttnat på att försöka komma överens med staten om en försäljning. I stället tänker de utveckla Geysirområdet på egen hand. I våras infördes ett system med frivilliga donationer från besökarna. Nästa år tänker de avgiftsbelägga alla besök till området.

Geysir besöks varje år av en halv miljon gäster. Inträdespengen, som inte ska överstiga 1 000 isländska kronor per person, ska finansiera de investeringar på en halv miljard som markägarna anser är nödvändiga. Det handlar om förbättrad tillgänglighet och säkerhet samtidigt som området behöver bättre skydd från den enorma belastning som det stora antalet besökare utgör för naturen.

Samtidigt avser regeringen att till sommaren införa ett naturpass som ger inträde till olika turistattraktioner som i dag är kostnadsfria att besöka. Intäkterna från naturpasset ska ge staten möjlighet att utveckla de populäraste platserna men också att sprida turismen över landet och förbättra naturskyddet i utsatta områden.

Förhoppningen är att så många privata markägare som möjligt ska ansluta sig till naturpasset. Ägarna av vulkankratersjön Kerið har dock redan på egen hand börjat ta ut avgifter av alla besökare. Detsamma gör kommunen av alla gäster till de heta källorna i centrala Hveragerði. Och i norr vill markägare ta betalt av besökare till bland annat Mývatn, Hverir, Krafla och Dettifoss.

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir säger till Vísir att målet är att lägga fram ett förslag om ett inträdessystem i form av ett naturpass efter nyår. Passet ska sedan tas i bruk till sommaren. Hur fördelningen av intäkterna ska gå till är inte klart:

"Det bästa vore om vi kunde börja ta inträde direkt nästa sommar. Jag har upprepat det vart jag än har diskuterat denna fråga, att vi inte får offra omsorgsfullheten och enigheten i arbetet för tidpunkten. Men det står klart för alla och dessa nyheter från Geysir visar det återigen att detta är en mycket angelägen uppgift."

Ragnheiður Elín Árnadóttir anser att så många markägare och platser som möjligt bör ingå i naturpasset. Hon kommer dock inte att försöka stoppa privata intressen från att införa inträde till Geysirområdet. Hon säger till Vísir att ett sådant system kan bli svårt att införa utan statens medverkan:

"Om de har laglig rätt till det är det inte min plan att börja förbjuda människor att ta betalt för sin egen mark. Ägandet av Geysir är dock mycket komplicerat. Där är det markägarna, privata parter, och staten som äger detta tillsammans. Så att det kan bli komplicerat att utföra."

Både finansdepartementet och Umhverfisstofnun anser att de privata ägarna inte ensidigt kan införa entréavgifter till Geysirområdet. Eftersom staten är delägare, och är ensam ägare till Geysir och Strokkur, hävdar de enligt Morgunblaðið att de övriga ägarna inte har rätt att börja ta betalt utan klartecken från staten.

Samtök ferðaþjónustunnar, turistbranschens intresseorganisation, riktar i ett uttalande hård kritik mot markägarnas planer på att inte ansluta Geysir till naturpasset utan i stället börja ta betalt av besökarna på egen hand. Organisationen ifrågasätter också steget från de privata ägarna eftersom just själva Strokkur och Geysir tillhör staten:

"Regeringen undersöker nu möjliga utföranden av naturpass och det är därför konstigt att markägarna till en av landets främsta turistattraktioner ska presentera avgiftsbeläggning samtidigt som en sådan utredning pågår. Det kan antas att Geysirområdet, precis som andra turistattraktioner, kan söka pengar till investeringar från fonden och därför skulle det vara förkastligt att turister utöver naturpasset måste betala för att komma in på de största turistattraktionerna. Det bör noteras att staten äger 35 procent av Geysirområdet och att staten då har dubbel indrivning på detta område."

Här kan du läsa mer om planerna för Geysirområdet.

Dagens citat

"Det ska inte stickas under stol med att behovet av att ge ut en ny sedel är när allt kommer omkring dåliga nyheter eftersom den har sitt ursprung i allt för hög inflation här i landet de senaste årtiondena. När två nollor togs bort från den isländska kronan i början av år 1981 var den mest värdefulla sedeln 500 kronor. Det motsvarar för närvarande cirka 20 000 kronor."

Már Guðmundsson, chef för centralbanken Seðlabanki Íslands, i ett tal i samband med att 10 000-kronorssedeln började användas - läs mer här.

Island runt under hösten

Är Island bäst under hösten? Kanske. Det är i alla fall glesare på vägarna och därmed lättare att få vara alldeles ensam med naturen.

Utpressare krävde miljoner för att inte förgifta choklad

Tio miljoner isländska kronor i kontanter. Så löd de två männens krav på godistillverkaren Nói Síríus vd Finnur Geirsson. Annars skulle de börja sprida förgiftade chokladbitar som skulle orsaka företaget ekonomisk skada och negativ publicitet. Männen togs på bar gärning när de skulle hämta ett paket som de trodde innehöll pengarna. Nu står de inför rätta för försök till utpressning.

I januari i år fick Finnur Geirsson, vd för godistillverkaren Nói Síríus, ett brev med utpressningshot. Om han inte betalade tio miljoner isländska kronor skulle marknaden översvämmas av förgiftad choklad. I brevet fanns två bitar Pipp som hade preparerats med bromsvätska. Om han inte följde uppmaningen eller vände sig till polisen skulle hotet verkställas.

Syftet med hotet var att orsaka Nói Síríus ekonomisk skada genom negativ publicitet. Männen ansåg sig kunna äventyra företagets framtid genom att börja prångla ut förgiftad choklad i butikerna. Detta skulle tvinga Nói Síríus att återkalla produkter.

Hoten följdes upp i flera telefonsamtal. Men Finnur Geirsson vände sig till polisen samtidigt som han låtsades gå med på utpressarnas krav.

I ett parkeringshus vid Kringlan i Reykjavík väntade de två männen, 23 och 24 år gamla, på att Finnur Geirsson skulle överlämna lösensumman. I paketet fanns dock inga pengar. I stället lurade polisen på de två männen som greps misstänkta för försök till utpressning.

Männen åtalades i september. Under slutpläderingen i Héraðsdómur Reykjavíkur yrkade åklagaren på ett straff på tio till tolv månader för de två, men med hela eller delar av straffet villkorligt.

24-åringen erkände utpressningsförsöket men hävdade i rätten att han själv var ett offer. Han hävdade att samme man som varit Wikileaks-volontär för att sedan vända sig till FBI för att sälja information om organisationen låg bakom planerna. Mannen åtalades dock inte eftersom det inte fanns några bevis för hans delaktighet.

23-åringen förnekade däremot att han känt till att det handlade om utpressningsförsök. Han medgav visserligen att han varit med om att lämna brevet till Finnur Geirsson och att han varit på plats för att plocka upp pengarna, men sade i rätten att han trodde att det hade handlat om narkotikaaffärer.

Männens advokater hävdade i rätten att utpressningsförsöket var så amatörmässigt att det närmast kunde jämställas med en busringning. Därför ville de enbart se villkorliga domar mot männen. Åklagaren ansåg att det visserligen inte var särskilt väl genomfört, men att Finnur Geirsson hade all anledning att känna oro både för sig själv och företaget.

Inträdesavgift till Geysir införs nästa år

Inträdesavgifter införs nästa år till Geysirområdet. Markägarna sågar regeringens planer på ett naturpass som ska ge turister tillträde till olika attraktioner i landet. I stället hävdar de att de nödvändiga investeringarna på en halv miljard isländska kronor bara kan bli verklighet genom att besökarna börjar betala, skriver Morgunblaðið.

I våras satte markägarna upp insamlingsbössor för donationer av besökarna till Geysirområdet. Nästa år lovar de nu att göra allvar av planerna att stänga området för gäster som inte betalar för sig. Såväl islänningar som utlänningar kommer att krävas på inträdesavgifter. Det ska inte kosta mer än 1 000 isländska kronor per person att besöka området.

Nio privata ägare kontrollerar i dag 66 procent av Geysirområdet medan staten äger 34 procent. I många år har diskussioner om ett statligt övertagande av hela området pågått utan att leda till något resultat. Garðar Eiríksson, en av markägarna, säger till Vísir att de förlorat hoppet om att kunna komma överens med regeringen. Avgiften anses därför nödvändig för att kunna utveckla området:

"Detta är naturligtvis i enlighet med regeringens politik om att turister betalar för nyttjandet av dessa områden. ... Med ökad belastning på grund av mängden turister behövs betydande summor för att göra detta område sådant så att det kan bära denna börda."

Garðar Eiríksson hävdar att det behövs investeringar på en halv miljard isländska kronor vid Geysir. Pengarna ska gå till att anställa personal, förbättrad tillgänglighet, ökad säkerhet och underhåll. Beslutet har de nio markägarna tagit utan klartecken från staten.

Regeringen är på väg att ta fram ett naturpass som ska lanseras efter årsskiftet. Tanken är att turister köper passet vid ankomsten till Island. Det ska sedan kunna användas som inträdesbiljett till olika områden och naturfenomen. Regeringen anser att det är nödvändigt att börja avgiftsbelägga vissa besöksmål eftersom slitaget är så stort att naturvärden riskerar att gå förlorade.

Men frågan är om regeringen lyckas lansera någon heltäckande lösning. I år började ägarna av vulkankratersjön Kerið ta betalt av besökare, och även kommunen införde en avgift för att besöka de heta källorna i Hveragerði. Även på norra Island, kring Mývatn, Dettifoss och Krafla, har markägarna långt gångna planer på inträdesavgifter.

Precis som ägarna av Geysirområdet tar de inträde på egen hand utan inblandning av regeringen. När Kerið stängde för gruppresenärer svarade researrangörerna med att bojkotta sjön. De kan knappast göra detsamma med Geysirområdet, utan kommer nu att tvingas att betala. Många markägare har tidigare riktat kritik mot arrangörer som tar turister ut på landet men utan att några intäkter går till ägarna.

Garðar Eiríksson säger till Vísir att naturpasset inte skulle fungera för Geysir. Behovet av investeringar är för stort. Dessutom ser han ingen anledning till att besöksmål som kan bedrivas marknadsmässigt skulle behöva tillskott från staten:

"Vi vill inte vara i den situationen att det ska portioneras från något batteri som mest försöker underhålla sig själv, vilket naturpassen tycks vara på väg emot. ... Du tar inte en halv miljard ur samhällets skatteficka till ett område när vi inte har tillräckligt till de grundläggande behoven som sjukvårdsfrågor och annat sådant. Då måste människor betala på plats för upplevelsen och de tjänster som de utnyttjar på varje ställe."

Geysirområdet är en av Islands populäraste turistattraktioner med omkring en halv miljon besökare årligen. Inträdesavgifterna ska införas under första halvåret 2014.

Här kan du läsa mer om Geysir.

Dagens citat

"Medan polisen är bunden till att tjuvlyssna på och gripa dessa sexutövare i storslagen stil sitter den utan att lyfta ett finger när stulet upphovsrättsskyddat material läggs ut på nätet och där laddas ned av massor av människor. Straffet för brottet är tyngre än för sexhandel och där utsätts upphovsmännen för betydande ekonomiska förluster. Där finns riktiga offer. Förekommer det ingen prioritering hos polisen?"

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Pressan med anledning av prostitutionsrazzian mot champagneklubben Strawberries i Reykjavík att polisen borde ägna sig åt att gripa nätpirater i stället för sexköpare - läs mer här.

Elstängsel ska skydda Ikeas julbock i Garðabær



Foto: Ikea

Det är inte bara namnet Gävle som påminner om svenska julbockstraditionen. Den sex meter höga halmbocken utanför Ikeas varuhus i Garðabær har precis som sin svenska motsvarighet haft det svårt att överleva ända fram till julafton. Årets julbock är den fjärde. Två gånger har bocken brunnit efter anlagda bränder. En gång har den blåst omkull i en storm.

I år anstränger sig Ikea uppenbarligen lite extra för att Gävle - som nu även utsmyckats med flera tusen lampor - ska få uppleva julafton. Ikea har nämligen placerat ett elstängsel runt julbocken. Kunderna varnas för att röra vid stängslet och det sprakar enligt Morgunblaðið faktiskt som om strömmen är påkopplad.

Om det är vad som krävs för att Gävle ska få uppleva en isländsk jul återstår att se.

Här kan du läsa mer om årets julbock.

Splittring mellan EU och Norge i makrillkriget

Färöarna kräver högre kvotandel än Island. Irland kräver högre andel än både Färöarna och Island. Norge skriver inte under på EU:s förslag om större kvoter till Island och Färöarna. Och de norska fiskarna kräver alltjämt att Norge och EU får 90 procent av makrillkvoten och låter övriga nationer dela på resten. Så såg låsningarna ut när ännu ett förhandlingsmöte om makrillfisket i Nordatlanten slutade resultatlöst.

Internationella havsforskningsrådet har underskattat makrillbeståndets storlek i Nordatlanten. Nästa år ökar därför fångstrekommendationen med 64 procent till totalt 890 000 ton. Trots att det finns betydligt mer fisk att dela på står dock parterna långt ifrån varandra. Förra veckans möte i London slutade utan en lösning på makrilltvisten.

Inför mötet framkom det att EU ville erbjuda Färöarna 12 procent och Island 11,9 procent av den totala makrillkvoten. I tidigare förhandlingar har EU tillsammans med Norge som mest erbjudit 7 procent var. Island kräver dock 17 procent och Färöarna upp till 23 procent. Under de år som parterna misslyckats att komma överens om fisket har EU och Norge tilldelat sig själva drygt 90 procent och låtit Island, Färöarna och Ryssland dela på resten.

Den höjda fångstrekommendationen har setts som en historisk möjlighet att nå fram till ett avtal. I stället fortsatte i London stridigheterna mellan parterna.

Audun Maråk, som leder Fiskebåtredernes forbund och ingår som branschrepresentant i den norska förhandlingsdelegationen, säger i Fiskebåt att EU inte förankrat förslaget om 12 procent av makrillkvoten till Färöarna och 11,9 procent till Island. Han säger att Norge inte kan sträcka sig längre än de 7 procent som tidigare erbjudits:

"Dersom EU kjører solo "bak ryggen" til Norge og vil gi Island økte andeler utover det som de har stått sammen med Norge om, må EU selv ta hele kostnaden i form av en redusert makrellandel. ... Det må være uaktuelt for Norge å stille seg bak et forhandlingsresultat som premierer et uansvarlig fiske og en uakseptabel opptreden av Island, og i tillegg er framforhandlet uten at Norge har vært med i forhandlingene. Mitt inntrykk er at EU-kommisjonen kjører et urent løp både overfor egne medlemsland og Norge."

Så sent som två veckor före mötet i London sade Audun Maråk att Norge och EU även i fortsättningen skulle kontrollera 90 procent av den totala kvoten. Han hävdade då att fördelningen enbart ska utgå från vilka länder som historiskt fiskat makrill i området. Island och Färöarna anser däremot att det måste tas hänsyn till makrillens ändrade rörelsemönster och att arten flyttar sig allt längre norrut.

Audun Maråk har tidigare sagt att Island inte bör tilldelas en större fångstandel än 4 till 5 procent. Färöarna bör dock få en något större kvot. Det anser även Färöarna. Fiskeministern Jacob Vestergaard uppger enligt Aktuelt att Färöarna inte kommer att acceptera ett avtal där Island får en lika stor kvot.

Inför mötet var det inte bara Norge som hävdade att EU-kommissionen överskred sitt mandat för att nå en överenskommelse. Inte heller Irland sade sig ha tillfrågats om de föreslagna kvoterna till Färöarna och Island. Kvoterna skulle i sin tur bli högre än Irlands, vilket ansågs oacceptabelt.

Island, Färöarna, Norge och EU samt observatörerna Grönland - som nu kräver egna kvoter - och Ryssland kommer att träffas på nytt för att försöka komma överens om makrillfisket för nästa år. Än så länge förefaller inte den höjda fångstrekommendationen ha fört parterna närmare varandra.

För Island behöver dock inte splittringen mellan EU och Norge vara negativ. Island har tidigare hotats med sanktioner på grund av makrilltvisten. Om varken Irland eller Norge ställer upp på unionens förhandlingsbud slipper Island besväret att förkasta det. Det gör i sin tur att det blir svårare för EU att motivera sanktioner.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Flygplatsen i Reykjavík blir kvar på Vatnsmýri till 2022

Inrikesflygplatsen i Reykjavík blir kvar på Vatnsmýri åtminstone till år 2022. Det är innebörden av en överenskommelse mellan kommunen och regeringen. Samtidigt får tidigare statsrådet Ragna Árnadóttir uppdraget att undersöka var en ny flygplats i Reykjavíkområdet bör ligga. Förslaget ska tas fram och presenteras under nästa år.

Flygplatsens framtid i centrala Reykjavík tycktes vara på väg att bli en het fråga i vårens kommunalval. Bästa partiet och Socialdemokraterna, som styr huvudstaden, har arbetat för att få bort flygplatsen från Vatnsmýri för att i stället kunna använda området för bostäder. En klar majoritet av kommuninvånarna vill dock inte se någon flytt av flygplatsen. Protesterna från landsbygden har också varit omfattande.

Kommunens trumfkort i diskussionerna med regeringen är makten över stadsplanen. Där finns bara tillstånd för den bana som går i riktning nord-syd till och med år 2016. Med dagens tre banor krävs det extremväder för att det inte ska gå att lyfta från eller landa på Vatnsmýri. Om den banan skulle försvinna skulle flygplatsen betydligt oftare bli oanvändbar på grund av ogynnsamma väderförhållanden.

Nu får den viktiga nord-syd-banan fortsatt tillstånd till år 2022 tillsammans med banan som sträcker sig från nordväst till sydost. Dessa är också de två längsta banorna.

Däremot ska den tredje banan, som sträcker sig från nordost till sydväst, tas ur bruk redan under nästa år. Banan är flygplatsens kortaste. Att den försvinner gör att kommunen kan gå vidare med planerna på att bygga nya bostäder vid Skerjafjörður.

En annan mindre stridsfråga får också sin lösning i överenskommelsen mellan kommunen och regeringen. Det ges klartecken för nya landningsljus och skogen vid Öskjuhlíð, som vissa anser stör inflygningen, ska huggas ned. Parterna är dock överens om att inte fler träd än nödvändigt ska försvinna.

Den internationella flygledningscentralen får - oavsett vad som händer med flygplatsen - leva kvar på Vatnsmýri och kan nu byggas ut med 2 600 kvadratmeter. Centralen kontrollerar allt flyg i den isländska övervakningszonen, vilket bland annat omfattar nästan all transatlantisk trafik mellan Europa och Nordamerika. Dessa tjänster ger flygplatsmyndigheten intäkter på omkring 4,5 miljarder isländska kronor varje år.

Utbyggnaden ska stå klar under 2016 och beräknas kosta omkring 800 miljoner isländska kronor. Att bygga nytt på annan plats hade däremot kostat 15 till 20 miljarder. Därför går kommunen med på att flygledningscentralen blir kvar på Vatnsmýri. Den behöver inte flyttas även om flygplatsen försvinner.

Samtidigt som nu flygplatsen blir kvar på Vatnsmýri till åtminstone år 2022 får Ragna Árnadóttir, toppchef vid Landsvirkjun och tidigare justitieminister, uppdraget att utreda lämpliga platser för inrikestrafiken. Målet är att inrikesflygplatsen ska finnas kvar i Reykjavíkområdet. Hon ska lämna sin utredning med förslag någon gång under 2014.

Ragna Árnadóttirs förslag kan bli att Vatnsmýri är den lämpligaste platsen. Det är också tveklöst den linje som många av de intressenter som kommer att rådfrågas - som landsbygdskommuner, Háskóli Íslands, Háskólinn í Reykjavík och universitetssjukhuset - kommer att driva. Ragna Árnadóttir har också uppdraget att undersöka vilka bieffekter olika lokaliseringar kan få bland annat för bostadsområden, turism och näringsliv.

Överenskommelsen undertecknades i Harpa i fredags av borgmästare Jón Gnarr, fullmäktiges ordförande Dagur B. Eggertsson, inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir, statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Icelandair Groups vd Björgólfur Jóhannsson.

Här kan du läsa mer om flygplatsdebatten.

Dagens citat

"Jag skulle inte bli förvånad om han slutade, men jag tror inte att det skulle bli någon dödsdom över Bästa partiet. Även om borgmästaren har fånat sig mer eller mindre under mandatperioden har andra i partiet gått in i frågor och gjort saker. Därför har samarbetet med Socialdemokraterna fungerat hela denna mandatperiod."

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i Morgunblaðið om borgmästaren Jón Gnarrs och Bästa partiet i Reykjavíks politiska framtid.

Dagens bonuscitat

"Arnaldur Indriðason skriver ingen stor litteratur, men han vet hur man skapar stämningar och gestalter som berör genom sina brister. Som en tidig Ian Rankin ungefär, som gjort Edinburgh lika ödsligt som Island. 'Den stora matchen' är en komplex, välskriven skildring av en tid som idag verkar oerhört långt borta och närmast exotisk. Samtidigt håller vår samtid på att bli lika politiskt komplicerad och fylld av motsättningar som då."

Lars Ring i Svenska Dagbladet om Arnaldur Indriðasons Den stora matchen.

Prostitutionsrazzia mot Strawberries i Reykjavík

Fyra anställda och ägaren av Strawberries i Reykjavík sitter häktade misstänkta för att under lång tid ha förmedlat köp av sexuella tjänster. Ytterligare tre män greps vid razzian misstänkta för sexköp. Dessutom greps en kvinna misstänkt för narkotikabrott. Samtidigt har Strawberries stängts under tiden som utredningen pågår. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Under natten mot lördagen slog polisen till mot Strawberries på Lækjargata i Reykjavík. Nio personer greps och ytterligare sju anställda togs till förhör. Polisen stängde samtidigt lokalerna medan utredningen pågår. Flera husrannsakningar med koppling till ägarna genomfördes samtidigt. Beroende på resultatet av utredningen kommer också Strawberries tillstånd att ses över.

Fem av de gripna sitter häktade till och med den 8 november. Det rör sig om fyra anställda och ägaren till Strawberries. De övriga fyra försattes på fri fot. De tre männen är alltjämt misstänkta för att ha köpt sex och kvinnan för att ha sålt narkotika.

Sju kvinnor togs in till förhör. De hördes som vittnen och är inte misstänkta för brott. Samtliga arbetar som värdar på Strawberries.

Razzian mot Strawberries ska enligt polisen vara resultatet av ett långvarigt spaningsarbete. Polisen misstänker att det minst i flera månaders tid ska ha förekommit prostitution på Strawberries. Det finns dock misstankar om att sexhandeln ska ha pågått i många år.

Strawberries är en av fyra så kallade champagneklubbar i Reykjavíkområdet. Genom att köpa dyra drinkar kan kunderna få tid med de kvinnliga värdarna i privata rum.

Champagneklubbar har av flera politiker pekats ut som en laglig täckmantel för prostitution och människohandel. I alltinget ligger också ett förslag som ska göra det omöjligt för kommunerna att bevilja tillstånd för champagneklubbar. Under Jóhanna Sigurðardóttirs tid som statsminister förbjöd hon uteställen där personalen uppträdde naken - en lag med syftet att få bort alla strippklubbar från Island. Men några stöpte om sig till champagneklubbar och såg till så att de kvinnliga värdarna behöll trosor och behå på.

Utan att någon kunnat bevisa det har det dock ryktats om att det förekommer prostitution på champagneklubbar. I flera reportage har anställda kvinnor antytt att det går att köpa sex på klubbarna. Detta har dock dementerats av ägarna. En ägare har också stämt personer som satt likhetstecken mellan champagneklubbarnas verksamhet, människohandel och prostitution.

Här kan du läsa mer om förslaget att förbjuda champagneklubbarna.

Fotbollsstjärna betalar av bankskuld med spelarlön

Foto: Uefa

Eiður Smári Guðjohnsen har lyckats återta sin plats i fotbollslandslaget. Men ekonomiskt går karriären inte lika bra. Varje löneutbetalning från Club Brügge går en del till Pillar Securisation, Kaupþings konkursbo i Luxemburg. Efter finanskraschen hade Eiður Smári Guðjohnsen skulder på hela 1,2 miljarder isländska kronor efter fastighetsaffärer.

I flera års tid handlade rubrikerna om Eiður Smári Guðjohnsen snarare om hans privatekonomi än om hans fotbollskarriär. År 2009 hade han skulder på 1,2 miljarder isländska kronor efter misslyckade fastighetsinvesteringar i Hongkong och Turkiet.

Eiður Smári Guðjohnsen uppskattade inte publiciteten och stämde DV, den tidning som stod bakom rapporteringen. DV förlorade i Héraðsdómur Reykjavíkur men överklagade till Hæstiréttur Íslands. Där friades tidningens två chefredaktörer och en reporter från anklagelserna om intrång i privatlivet.

Inför rätten pekade inte Eiður Smári Guðjohnsen ut några felaktigheter i artiklarna. I stället ansåg han att de kränkte hans rätt till ett skyddat privatliv. DV hävdade att en fällande dom i praktiken skulle omöjliggöra all undersökande journalistik med koppling till finanskraschen. Om inte en av landets genom tiderna största idrottsstjärnor skulle betraktas som en offentlig person skulle ramarna för vad medierna kunde publicera minska avsevärt.

En fråga som då inte besvarades var hur Eiður Smári Guðjohnsen skulle hantera skulderna. Nieuwsblad berättar nu att skulden på fem miljoner euro till Pillar Securisation, Kaupþings konkursbo i Luxemburg, varje månad dras från hans lön. Återbetalningen ska vara ett resultat av överläggningar mellan banken och Eiður Smári Guðjohnsen. Banken ska dock ha tvingats vända sig till domstol för att få till stånd en uppgörelse.

Eiður Smári Guðjohnsen började spela för Club Brügge i januari i år. En företrädare för Club Brügge säger till Nieuwsblad att landslagsstjärnan är ett offer för Kaupþings kollaps.

Här kan du läsa mer om Eiður Smári Guðjohnsen.

Dagens citat

"Helt uppriktigt, och utan att vara Jón från Skrytkullen, så är jag förmodligen den farligaste personen inom politiken på Island i dag. Jag tror att de flesta är överens om det. Och jag sitter inte i alltinget, utan är borgmästare. Borgmästarämbetets tyngd har blivit större än den var och den ökar från dag till dag. Tidigare var detta ett prydnadsfjäderarbete som man hade innan man blev minister."

Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík, i Kjarninn om sin syn på det politiska läget på Island.

Dagens bonuscitat

"Naturligtvis tycker vi att detta är mycket glädjande. Vi har haft full tro på att vi skulle, i hållbar transparens, komma tillbaka. Det har visat sig i dessa undersökningar. Vi har också haft nedförsbackar men alltid hållit vår kurs och inte tagit några snedsteg eller gjort något annat som vi inte är nöjda med."

Heiða Kristín Helgadóttir, vice ordförande för Bästa partiet i Reykjavík, i Vísir om partiets uppgång i opinionen - läs mer här.

Smygfilmade flickor på toaletten - får villkorlig dom

Från grannbåset smygfilmade 48-åringen flickor som satt på toaletten. Men på Laugardalslaug i Reykjavík togs mannen på bar gärning när en 12-årig flicka upptäckte telefonen. Mannen döms nu till sex månaders fängelse - men han slipper avtjäna straffet om han inte gör sig skyldig till nya brott inom två år. Mannen ska dessutom betala rättegångskostnader på 439 250 isländska kronor.

Den 25 augusti i år upptäcktes 48-åringen när han från grannbåset spelade in en 12-årig flicka som satt på toaletten. Flickan såg mannens telefon ligga på golvet och ropade på sin mamma. Hon tillkallade i sin tur badvakter som tog sig in på mannens toalett.

De fann mannen med byxorna vid knäna. Han sade till polisen att han inte hade kunnat behärska sig och att han hade onanerat på toaletten.

När mannens mobiltelefon undersöktes hittades ytterligare 34 filmklipp med liknande innehåll. Tre av filmerna hade nyligen spelats in på offentliga toaletter på Island. Även där filmade han genom att i smyg använda sin mobiltelefon.

Mannen blir nu av med sin mobiltelefon. Héraðsdómur Reykjavíkur dömer också 48-åringen till sex månaders fängelse. Domen är dock villkorad på två år och om mannen inte döms under tiden slipper han avtjäna straffet. Han ska också betala rättegångskostnader på sammanlagt 439 250 isländska kronor.

Den 48-årige mannen satt i häkte ända tills domen fallit. Eftersom mannen var italiensk medborgare på tillfälligt besök på Island ansåg rätten att det fanns en stor risk att 48-åringen skulle fly till hemlandet. Mannen försattes på fri fot efter domen.

Här kan du läsa mer om åtalet mot 48-åringen och här domen i sin helhet.

Bästa partiet ökar försprånget i Reykjavík

Med sju månader kvar till valet ser Jón Gnarr ut att kunna behålla borgmästarposten i den isländska huvudstaden. Hela 37 procent av väljarkåren i Reykjavík föredrar Bästa partiet. Samtidigt står Självständighetspartiet still i opinionen medan Framstegspartiet inte får någon representation i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av RÚV.

Den 30 oktober har Jón Gnarr lovat att lämna besked om han ställer upp för omval till kommunfullmäktige i Reykjavík den 31 maj nästa år. Om han kandiderar tycks han ha goda chanser att få förnyat förtroende av väljarna. Hela 37 procent står nu bakom Bästa partiet, en uppgång med 2 procentenheter jämfört med septembermätningen.

Bästa partiets opinionssiffra är inte bara den bästa under hela mandatperioden. Den ligger också över valresultatet och skulle ge partiet sju ledamöter i fullmäktige jämfört med dagens sex.

Självständighetspartiet ligger kvar på 31 procent även i denna mätning, vilket innebär att partiet skulle behålla dagens fem mandat i fullmäktige trots något svagare stöd än vid valet våren 2010.

Socialdemokraterna ligger på 15 procent också still jämfört med föregående mätning. Om detta vore ett valresultat skulle partiet förlora ett av dagens tre mandat till Bästa partiet.

Gröna vänstern backar med 1 procentenhet jämfört med septembermätningen men ligger alltjämt klart över valresultatet. Partiet behåller därmed sin enda plats i fullmäktige.

Framstegspartiet får 4 procent, vilket inte heller den här gången räcker för att nå representation i Reykjavíks kommunfullmäktige.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"It had a beautiful freedom of information act, it had really awesome direct democracy tools, it had some flaws in the human rights elements because it wasn’t written properly—the people who wrote it weren’t lawyers. It could do with a few amendments, but as a spirit it has the total agreement of what a nation would want to be. It was beautiful. I would have been proud to be an Icelander under such a constitution."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Take Part om det ogenomförda förslaget till ny grundlag.

Ufo landar i Akureyri

Var det ett ufo som landade i centrala Akureyri den 29 september? Eller ett nödbloss? Diskutera hos Daily Mirror.

Två av tre islänningar: Korruption ett utbrett problem

Hela 67 procent av islänningarna anser att korruption inom myndigheter och regering är ett utbrett problem. I få andra europeiska länder med fria medier anser en lika stor andel av befolkningen att korruption är vanligt förekommande. Siffrorna gör också att Island särskiljer sig från de övriga nordiska länderna. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Samtidigt som de isländska storbankerna kollapsade och misstron mot regering och myndigheter sköt i höjden rankades Island som ett av de minst korrupta länderna i världen. Island har sedan dess visserligen dalat något på Transparency Internationals rankning, och hamnade förra året på elfte plats. Alltjämt anses alltså korruption vara något sällsynt.

Den som i stället frågar invånarna får ofta helt andra svar. Många islänningar anser att det närmast finns en politisk tradition av att gynna sina egna, och att svågerpolitik är så utbrett att få höjer på ögonbrynen för vänskapskorruption.

Att Transparency Internationals rankning inte går hand i hand med invånarnas åsikter är uppenbart. Hela 67 procent anser att korruption är ett utbrett problem i landet. Motsvarande siffra i de nordiska grannländerna är 30 procent i Finland, 25 procent i Norge, 15 procent i Danmark och 14 procent i Sverige. Inte i något annat land med fri press uppger en så liten andel av medborgarna att korruption är vanligt förekommande som i Sverige.

Undersökningen visar att i 108 av 129 länder anser en majoritet av invånarna att korruption inom myndigheter och regering är ett stort problem. I Europa är siffran högst i Tjeckien, där hela 94 procent svarar att korruptionen är utbredd.

Andra europeiska länder med fria medier där korruption sägs vara vanligt är Litauen, Portugal, Italien, Ungern och Cypern.

Att två av tre islänningar ser korruption som ett utbrett fenomen gör att landet anses vara ungefär lika korrumperat som Palestina, Irak, Haiti, Österrike, Libyen, Mexiko, Polen och Venezuela.

Invånare kan öppna egen butik i Hvolsvöllur

Missnöjet med Kjarval är utbrett men lågpriskedjorna visar inget intresse för att etablera sig i Hvolsvöllur. Nu kallar fullmäktige i Rangárþing eystra till boendemöte för att undersöka intresset för att grunda en egen livsmedelsbutik. En egen affär skulle kunna bli verklighet redan till årsskiftet då Kjarvals hyreskontrakt löper ut.

Fem mil västerut finns Selfoss med Nettó, Krónan, Bónus och Samkaup. Men den som inte har möjlighet att handla utanför Hvolsvöllur får nöja sig med Kjarval. Och det är det inte alla kommuninvånare i Rangárþing eystra som gör.

I flera års tid har kunderna klagat på höga priser hos Kjarval. Kaupás, som äger kedjan där även lågprisprofilerade Krónan och Nóatún ingår, har svarat att det inte är möjligt att hålla samma prisnivåer i glesbygden som i städernas lågprisbutiker. Påstötningarna från kommunen har hittills varit resultatlösa - Kaupás har inte ändrat butikskoncept eller inställning, och uppvaktningen av lågpriskedjorna har inte lett till någon etablering i Hvolsvöllur.

Sedan en tid tillbaka äger kommunen Kjarvals butikslokaler i Hvolsvöllur. Hyresavtalet löper ut vid årsskiftet. Kjarval har visserligen en option på förlängning, men om en konkurrerande butik skulle slå upp dörrarna och ha en majoritet av lokalbefolkningen bakom sig är det inte osannolikt att Kaupás avstår från att förlänga avtalet.

Självständighetspartiets två politiker i fullmäktige har nu fått med sig resten av ledamöterna på att ordna ett boendemöte för att diskutera butiksfrågan. Ett förslag är bland annat att bilda ett aktiebolag som startar en affär på orten - samtidigt som Kjarval står utan lokaler.

I förslaget skriver ledamöterna att det är uppenbart att lågpriskedjorna inte bedömer en etablering i Hvolsvöllur som tillräckligt lönsam. Självständighetspartisterna tror tvärtemot att kundunderlaget kommer att vara nog för att kunna hålla låga priser. Inte minst med tanke på den stora ökningen av turismen till regionen. Kommunen räknar med att omkring 300 000 turister årligen passerar Hvolsvöllur.

Med de framtida vinsterna som politikerna ser framför sig anser de att det vore onödigt att låta pengarna gå till ett företag i huvudstadsregionen medan bara låglönejobben blir kvar i Hvolsvöllur. I stället föreslår de ett aktiebolag som ortsborna går in i gemensamt för att driva butiken.

En medborgarägd livsmedelsaffär kommer knappast ha möjlighet att priskonkurrera med lågprisbutikerna i Selfoss. Kommunpolitikerna anser dock att risken för att en sådan butik skulle tvingas hålla högre priser än Kjarval är utesluten. Och då tycker de att en medborgarägd butik är att föredra framför Kjarval.

Här kan du läsa mer om butikssituationen i Hvolsvöllur och här om missnöjet med Kjarval i Vík í Mýrdal.

Dagens citat

"Det är viktigt för hela folket att utrikesministern som agerar för nationens räkning på det internationella planet är vuxen sin uppgift. Han är vårt ansikte utåt och ser efter våra intressen utomlands. Det är kanske möjligt att leva med en inkompetent jordbruksminister eller kyrkominister, men det är helt enkelt inte möjligt, som världen har blivit på 2000-talet, att ha en inkompetent utrikesminister. Man slumpväljer inte till det ämbetet. Det är inte en privatsak för Kaupfélag Skagfirðinga vem som innehar det ämbetet. Hela folket har rätt till att där finns en kompetent person."

Margrét Tryggvadóttir, tidigare alltingsledamot för Rörelsen, hävdar i ett blogginlägg att utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson är inkompetent.

Isländsk sommar till fots

Bil är inget måste för att kunna uppleva Island på egen hand. Den som inte fruktar vädrets makter packar tältet i ryggsäcken och vandrar över landet. Ovan kan du se en film från en sådan tripp.

Steingrímur J. Sigfússon i ny bok om Islands kris

Steingrímur J - Frá hruni og heim heter intervjuboken med Steingrímur J. Sigfússon som utkommer i månadsskiftet. Den tidigare finansministern berättar i boken om åren i regeringsställning med uppdraget att sanera och återuppbygga Islands ekonomi. Boken är skriven av journalisten Björn Þór Sigbjörnsson.

Steingrímur J. Sigfússon utlovar i ett pressmeddelande från förlaget Veröld en hederlig berättelse om Islands väg ut ur finanskrisen. Han sägs inte skona någon - varken sig själv eller andra - i boken. Om Steingrímur J. Sigfússon verkligen skulle infria det löftet skulle det göra Steingrímur J - Frá hruni og heim till något närmast unikt. De politiker som tidigare skrivit om sin egen roll i kraschen har gjort sitt yttersta för att två sina händer och lägga skulden på andra, en litteraturgenre som snart formats till en nationalidrott för politiker och finansmän.

Berättelsen tar sin början vid bankkollapsen hösten 2008, där Steingrímur J. Sigfússon snart blir finansminister i en rödgrön regering. Uppdraget är allt annat än tacksamt - att sanera statsfinanserna och lägga grunden för en snabb ekonomisk återhämtning.

Steingrímur J. Sigfússon lämnade regeringen i samband med vårens borgerliga valseger. Han hade då redan lämnat över ordförandeskapet för Gröna vänstern till Katrín Jakobsdóttir. Han representerar dock alltjämt partiet i alltinget, där han nu har suttit i 30 år.

Medan finanskraschen alltjämt diskuteras och Steingrímur J. Sigfússon alltjämt har händelserna färskt i minnet ville han berätta om sina upplevelser från en mycket speciell period av Islands historia. Han säger till Vísir att han ansträngt sig för att ge en sanningsenlig bild av händelserna:

"Det har gått en tid sedan jag avslutade min roll i detta. Det var bara angenämt att tampas med att få ihop detta tillsammans med en mycket drivande och samvetsgrann registrator. ... Jag ville inte skydda mig själv från att ge min syn på saken, även om jag vet att den vid vissa tillfällen är annorlunda än andras och några blir kanske sura. ... Naturligtvis är man i närkontakt med stora händelser och är den enda eller en av få som är vittnen till vissa saker som hade stor betydelse för landet vid denna tid."

Boken ges ut av förlaget Veröld.

Stiftelse köper Kárhóll åt kinesiska norrskensforskare

För 77 miljoner isländska kronor köpte Arctic Portal fastigheten Kárhóll på norra Island. Men bara en sjundedel av köpeskillingen har betalats och affären tycks gå om intet. I stället träder kommunen och sparbanken in för att tillsammans med Arctic Portal köpa gården - där det kinesiska polarforskningsinstitutet tänker studera norrsken, rapporterar RÚV.

Kinas intresse för Island hamnade i blickfånget när miljardären Huang Nubo ville köpa fastigheten Grímsstaðir á Fjöllum på norra Island. I ett av landets värsta köldhål har han kämpat för att få bygga en anläggning för lyxturism med hotell, stugor, golfbana, ridhus, spa och flygfält.

Först fick han nobben av dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson. Sedan gick flera nordisländska kommuner ihop för att köpa fastigheten och arrendera den till Huang Nubo. Då skulle affären inte kunna stoppas av samma skäl som fällde det första försöket - att personer eller företag med hemvist utanför EES-området behöver tillstånd från inrikesministern för att få äga fastigheter på Island.

Efter valet i våras hade inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir ett möte med Halldór Jóhannsson, Huang Nubos representant på Island. Hon har aviserat en översyn som ska skapa ett tydligare regelverk för hur utlänningar får äga fastigheter i landet.

Huang Nubo har ställt ultimatum efter ultimatum men ständigt förlängt alla tidsfrister. Det senaste beskedet var att han i våras skulle fatta beslut om han skulle satsa på Grímsstaðir á Fjöllum. Än så länge är det dock tyst från den kinesiske investeraren.

Lika tyst var det när RÚV sökte Halldór Jóhannsson, som inte bara företräder Huang Nubo utan också äger bolaget Arctic Portal. Halldór Jóhannsson har även lobbat för att kinesiska intressen ska kunna påverka planerna för och utvecklingen av en djuphamn på nordöstra Island vid Gunnólfsvík utanför Þórshöfn.

I våras kom det fram att Halldór Jóhannsson även var delaktig i det kinesiska polarforskningsinstitutets sökande efter en fastighet på Island. Valet föll så småningom på gården Kárhóll strax utanför Laugar på norra Island.

Arctic Portal ska enligt RÚV ha köpt Kárhóll under 2012 för 77 miljoner isländska kronor. Men bolaget ska bara ha betalat omkring 10 miljoner av köpeskillingen. Detta ska ha orsakat stora problem för ägarna som då inte kunde köpa en ny fastighet som planerat.

När Arctic Portal inte kunde finansiera köpet ska i stället stiftelsen Aurora Observatory köpa fastigheten för 80 miljoner. Stiftelsen skapades av de lokala utvecklingsorganisationerna Atvinnuþróunarfélag Þingeyinga og Eyjafjarðar, som i sin tur ägs av kommunen Þingeyjarsveit, sparbanken Sparisjóður Suður Þingeyinga och Arctic Portal.

Bland lokalbefolkningen finns det enligt RÚV ett missnöje med de många turerna kring Kárhóll och bristen på information. Halldór Jóhannsson har heller inte kommenterat affären. Ett av hans bolag uppges dock nyligen ha gått i konkurs utan att ha lämnat några tillgångar efter sig, men verksamheten sägs leva vidare i ett nytt bolag.

Kinas syfte med köpet av Kárhóll var att grunda en forskningsstation för norrsken. Isländska myndigheter ska ha bjudits in att delta i affären men avböjt. Rannís, Háskóli Íslands och Veðurstofa Íslands ska dock vara intresserade av att delta i själva forskningen. Tanken är att skapa ett internationellt forskningscentrum som också är öppet för allmänheten. Intresse finns från Norge, Storbritannien och Japan att placera forskare vid Kárhóll, uppger RÚV.

Här kan du läsa mer om Kárhóll.

Dagens citat

"Jag växte upp på Skáleyjar men kan spåra min släkt långt tillbaka till Flatey. Här har jag bott sedan år 1965. Då fanns det permanent bosättning på fyra öar här: Flatey, Hvallátur, Svefneyjar och Skáleyjar. Nu är vi bara fem till sex personer som bor här på Flatey."

Hafsteinn Guðmundsson, en av de bofasta på ön Flatey i Breiðafjörður där han lever på att jaga säl, samla ejderdun och driva hotell under sommaren, i Morgunblaðið om ölivet.

Dokumentär på väg om fjällräven på Hornstrandir

Det obefolkade och väglösa Hornstrandir har fjällräven gjort till sitt. I en kommande dokumentär följer filmaren Guðbergur Davíðsson fjällräven vid Hornvík under ett år - från vår till vinter. Ovan kan du se en trailer för filmen.

Islands regering fortsätter tappa stöd - oppositionen större

Oppositionen i alltinget ökar avståndet till de två regeringspartierna. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet förlorar väljare samtidigt som Socialdemokraterna ökar och återtar platsen som Islands näst största parti. Störst utanför alltinget är alltjämt Gryning. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Med 26,5 procent av väljarsympatierna är Självständighetspartiet med bred marginal alltjämt Islands största parti. Den nedåtgående trenden fortsätter dock - sedan MMR:s augustimätning har partiet backat 1,4 procentenheter i opinionen.

Koalitionspartnern Framstegspartiet har det dock ännu tuffare. Stödet minskar nu till 15,4 procent, en nedgång med 2,7 procentenheter. Partiet ligger nu hela 8 procentenheter under valresultatet för ett halvår sedan.

Socialdemokraterna tycks däremot vara på väg att återhämta sig efter vårens katastrofval. Partiet är åter näst störst på Island med 17,3 procent av väljarkåren bakom sig, en uppgång med 4,3 procentenheter jämfört med augustimätningen.

Gröna vänstern tappar 1,8 procentenheter till 12,6 procent, Ljus framtid ökar 0,5 procentenheter till 12,2 procent och Piratpartiet vinner 0,6 procentenheter till 7,7 procent.

Avståndet för övriga partier till alltingets femprocentsspärr är alltjämt stort. Gryning har nu stöd av 2,4 procent av väljarna och ligger därmed kvar på samma nivå som i augusti. Hushållens parti får 1,3 procent (+0,5 procentenheter), Höger-gröna 1,2 procent (-1,0 procentenhet), Demokrativäktaren 1,1 procent (+0,4 procentenheter), Regnbågen 1 procent (+0,4 procentenheter), Landsbygdspartiet 0,6 procent (+0,5 procentenheter), Folkfronten 0,4 procent (+0,3 procentenheter) och Sturla Jónsson 0,3 procent (+0,2 procentenheter).

Nu uppger 44 procent att de stödjer regeringen. I förra mätningen svarade 47,4 procent ja på samma fråga.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Svensk Kaupthing-topp tvingas återbetala aktielån

En 44-årig svensk man tvingas återbetala 254 miljoner isländska kronor som han lånat till aktieköp i Kaupþing. Mannen tog lånen sedan han utsetts till vd för Kaupthing Securities i New York. Inför Héraðsdómur Reykjavíkur hävdade han att alla skyldigheter till Kaupþing hävdes när banken kraschade. Domstolen ger dock banken rätt i tvisten.

Den 1 maj 2005 tillträdde 44-åringen som vd för Kaupthing Securities i New York. Uppdraget var enligt ett pressmeddelande att etablera Kaupthing Securities som ett mäklarhus på de nordamerikanska marknaderna.

Den 1 december 2005 tog mannen ett första lån för att köpa aktier i Kaupþing till ett värde av 117 956 759 isländska kronor. Lånet skulle återbetalas med ränta den 1 december 2010. Den enda säkerheten för lånet var just aktierna i Kaupþing. Hans personliga ansvar för återbetalningen av lånet var dock begränsad till 10 procent av den totala summan.

Affären följde vid den här tiden något som närmast kan betraktas som ett standardförfarande inom Kaupþing. I regel fanns aldrig andra säkerheter för lån till anställda avsedda för aktieköp än själva aktierna. Återbetalningsskyldigheten var för det mesta begränsad till 10 procent av totalbeloppet.

Den 31 oktober 2007 lånade mannen på nytt till aktieköp i Kaupþing. Den här gången var summan 11 823 808 svenska kronor med återbetalning den 1 december 2010. Nu fanns dock ingen klausul om att det personliga ansvaret för lånet var begränsat till 10 procent.

I oktober 2008 gick Kaupþing omkull. Strax innan, den 25 september, beslutade bankens styrelse att alla toppchefer skulle lösas från betalningsansvar för lån som tagits för aktieköp i den egna banken. Kaupþing motiverade agerandet med att det skulle skapa stabilitet bland cheferna i en turbulent tid på världsmarknaden. När banken kraschade två veckor senare blev aktierna värdelösa.

Efter att Kaupþings verksamhet på Island kollapsat började nedläggningen av verksamheten i USA. Den 20 oktober fick 44-åringen beskedet att han var uppsagd från jobbet vid Kaupthing Securities, men han fick samtidigt uppdraget att stanna kvar fram till årsskiftet för att avveckla verksamheten.

Inför Héraðsdómur Reykjavíkur hävdade mannen att alla skyldigheter gentemot Kaupþing upphörde i samband med uppsägningen. Enligt ett avtal mellan honom och banken skulle han gå fri från alla förpliktelser, såväl kända som okända.

När 44-åringen inte återbetalat lånen vände sig Arion banki, Kaupþings efterträdare, till domstol. Banken ansåg inte att avtalet gjorde att han inte längre var återbetalningsskyldig.

Héraðsdómur Reykjavíkur går på bankens linje. 44-åringen ska enligt domen ersätta Arion banki med 254 288 922 isländska kronor. I beloppet ingår 10 procent av det första lånet, 100 procent av det andra lånet samt ränta.

Mannen krävde i rätten att frias från kraven. Han hänvisade inte bara till avtalet som undertecknades strax efter Kaupþings kollaps. Han tog också upp styrelsebeslutet från den 25 september 2008 då chefer i nyckelpositioner befriades från personligt ansvar för lån. Något sådant besked fick dock aldrig 44-åringen, och domstolen ansåg därför att beslutet inte kunde gälla honom.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"The state does not always have to intervene when the private sector is in a problem. And it does not always make sense to take private debt and make it public. This is something that we did not do in Iceland."

Finansminister Bjarni Benediktsson i CNBC om Islands hantering av finanskrisen.

Efterlysning: Isländskans fulaste ord sökes

Háskóli Íslands och RÚV söker just nu efter isländskans vackraste ord. Men alla ord ligger kanske inte lika lätt på tungan eller väcker inte positiva associationer. På Facebook är det nu fritt fram att nominera det fulaste ordet i isländskan. Bland de förslag som hittills kommit in finns snuð ('napp'), frænka ('kvinnlig släkting'), lirfa ('larv'), hreðka ('rädisa'), kryppa ('puckel'), þvengur ('skorem') och þúsöld ('årtusende'). Vinnaren koras den 16 november. Priset? Något fult.

Här kan du läsa mer om tävlingen för att hitta det vackraste ordet.

Ljus framtid vill ta smilisen till Island

Inför smilisen som en kvalitetsmärkning för alla som säljer tillagad mat och livsmedel. Märkningen ska uppmuntra restauranger och butiker att hålla god hygien samtidigt som kunderna kan välja bort ställen som slarvar. Så resonerar Ljus framtid som i en motion föreslår att Island inför ett smilissystem efter dansk förebild.

Sedan 2001 finns smilissystemet i Danmark. Det finns fyra olika smilisar - från den glada smilisen som symboliserar en inspektion där myndigheterna inte hittade några brister till den sura smilisen som signalerar att livsmedelshygienen var så undermålig att den resulterade i böter, indragna tillstånd eller polisanmälan. Dessutom finns en så kallad elitsmilis som kan delas ut till ställen som i flera års tid haft prickfria inspektioner.

Ljus framtids sex ledamöter i alltinget vill nu införa smilisen på Island. Ett liknande förslag lades i april förra året av Framstegspartiets Siv Friðleifsdóttir, men det behandlades aldrig i parlamentet.

I motionen skriver Ljus framtid att smilisen har haft en positiv inverkan i Danmark. Märkningen, som innehavare till matställen och andra som säljer livsmedel är skyldiga att placera väl synlig, har fått både kunder och livsmedelsföretag att ta hygienfrågorna på allvar. Smilissystemet gör det lätt för kunderna att välja bort företag som inte sköter sig och i stället premiera företag som har hygienen under kontroll.

Ljus framtid vill inte bara att smilisen ska bli obligatorisk. Alla inspektionsresultat ska också samlas på nätet och därmed bli tillgängliga för kunderna. Även denna åtgärd ska förbättra konsumentskyddet.

Systemet föreslås alla som säljer matvaror - som restauranger, glassbutiker, snabbmatsställen, barer och bagerier men också slaktare, fiskhandlare, apotek och kiosker.

Inspektionerna utförs av kommunerna. Ljus framtid vill med motionen att jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson tar fram ett lagförslag för hur smilisen ska införas. Hur det ska gå till måste ske i samråd med kommunernas hälsoskyddsinspektörer.

Åtta av tio klarar språktest för isländskt medborgarskap

Förra året klarade 81,4 procent det språktest som sedan 2009 är ett krav för isländskt medborgarskap. De som oftast misslyckas att nå godkänt resultat är män från Sydostasien. Totalt har 1 835 personer gjort provet sedan det infördes. Antalet deltagare är nu på väg uppåt efter att ha varit lägre i samband med finanskrisen, rapporterar Fréttablaðið.

År 2009 infördes ett språktest som ett led i att få isländskt medborgarskap. Provet tar en dryg timme och omfattar läsförståelse, hörövningar, vardagskonversation och skrivövningar. Tanken är att den som genomgått en grundutbildning i isländska på 240 timmar ska klara provet. Utbildning är dock inget krav för att få göra provet.

Provet är obligatoriskt men myndigheterna gör undantag för vissa grupper. Den som har fyllt 65 år och bott på Island de senaste sju åren slipper göra provet. Även personer som går i isländsk grundskola eller inte har fyllt sju år behöver inte heller genomgå provet.

Sedan provet infördes för fyra år sedan har enligt Fréttablaðið 1 835 personer genomfört det. I snitt har 86,7 procent klarat testet. De bästa resultaten noterades år 2009 då hela 92,9 procent fick godkänt. Förra året, då 508 personer gjorde testet, hade andelen godkända deltagare sjunkit till 81,4 procent.

Språktestet ges två gånger om året. Det kostar 7 000 kronor att göra provet - och den som misslyckas kan göra om det hur många gånger som helst.

De flesta som gjort provet kommer från Polen och Filippinerna. De som har svårast att nå godkänt resultat är män från Sydostasien.

Språktestet infördes eftersom det ansågs viktigt att personer med utländsk bakgrund behärskar isländska för att kunna vara aktiva medborgare. Att ha vissa kunskaper i språket betraktades också som viktigt för att personer med utländsk bakgrund ska kunna känna till både rättigheter och skyldigheter i samhället.

Ett misslyckat provresultat innebär inte ett nej på ansökan om medborgarskap. Ansökan finns kvar i systemet tills det finns ett godkänt resultat. Enda vägen runt språktestet är - om inga andra skäl till undantag finns - att vända sig till alltinget och där hoppas på att ansökan beviljas.

Auður Aðalsteinsdóttir, avdelningsexpert vid Námsmatsstofnun, säger i Fréttablaðið att den som misslyckats flera gånger kan få särskilt stöd för att klara provet:

"Om de som genomför proven gör svaga resultat två till tre gånger kan de behöva speciallösningar. Vederbörandes skolgång i hemlandet kan ha varit bristfällig på grund av krig eller klasskillnader. Andra faktorer kan också ha betydelse."

Varje år beviljas mellan 400 och 500 isländska medborgarskap.

Här kan du läsa mer om språktestet.

Dagens citat

"Fiskeministern låter nu EU förtrycka sig till underkastelse i makrilltvisten. Enligt rapporter tänker han ur EU:s näve bara tigga en andel om knappt 12 procent av det totala fisket av makrill. Men det är en andel som är 30 procent lägre än vad vi har nu. Det motsvarar att skänka bort 50 000 till 60 000 ton av makrill till EU och Norge."

Jón Bjarnason, tidigare fiskeminister, skriver i ett blogginlägg inför förhandlingsmötet om nästa års makrillkvoter att fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson är på väg att låta sig kuvas av EU - läs mer här.

Trinidad och Tobago vill inte låta Island bli minst i VM

Med dryga miljonen invånare är Trinidad och Tobago den hittills minsta nationen som kvalat in till ett världsmästerskap i fotboll. Om Island skulle gå segrande ur playoff i dubbelmötet mot Kroatien övertar öriket den titeln. Shaka Hislop, som vaktade Trinidad och Tobagos mål under VM 2006, vill dock inte bli av med rekordet till Island. Du ser inslaget ovan.

Motståndet störst mot muslimska byggnader på Island

Sju av tio islänningar anser att kommunerna inte längre ska behöva ställa upp med gratistomter åt religiösa församlingar. Bara var tionde tycker att trossamfund även i fortsättningen ska få mark utan kostnad. Mest positiva är islänningarna till den kristna statskyrkans byggnader. Motståndet är störst mot Félag múslima á Íslandi. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Nyligen tilldelade Reykjavíks kommun Félag múslima á Íslandi en tomt för ett moskébygge efter över tio års väntan. Andra församlingar som ansökte nästan samtidigt - buddister, asatroende och rysk-ortodoxa, har redan fått tomter. Men kommunpolitikerna vände sig också till regeringen och ifrågasatte rimligheten i att kommunen måste ställa upp med gratis mark till trossamfund.

Fullmäktige i Reykjavík ansåg att lagkravet på kostnadsfri byggmark inte var förenligt med dagens situation. Dels har Island blivit ett multireligiöst samhälle där många fler församlingar än statskyrkan efterlyser tomter, dels har centralt belägen mark i dag ett helt annat värde - men går den till trossamfund får kommunen varken någon köpeskilling eller några skatteintäkter.

En majoritet av islänningarna har samma uppfattning i frågan som kommunpolitikerna i Reykjavík. Hela 71,3 procent anser att det är fel att trossamfund får tomter kostnadsfritt. Bara 10 procent tycker att systemet är riktigt medan 18,8 procent är varken positivt eller negativt inställda. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Attityden till olika religiösa byggnader varierar kraftigt. Två av tre islänningar tycker att det är riktigt att statskyrkan får uppföra byggnader. Knappt hälften så många anser att muslimska Félag múslima á Íslandi ska ha samma möjlighet.

Félag múslima á Íslandi är den enda församlingen där fler säger nej än ja, 43,4 procent respektive 31,5 procent, till religiösa byggnader.

Mest positiva är islänningarna till den kristna statskyrkan, där 67,2 procent tycker att det är bra att den får uppföra religiösa byggnader medan 8,5 procent säger nej. När det gäller asatrosamfundet säger 54,7 procent ja och 9,1 procent nej, buddisterna 41,7 procent ja och 22,1 procent nej och rysk-ortodoxa kyrkan 32,9 procent ja och 29,7 procent nej.

Åsikterna går isär mellan olika grupper. Personer i åldern 18 till 29 år, kvinnor, personer bosatta i Reykjavíkområdet, höginkomsttagare och väljare som inte sympatiserar med den borgerliga regeringen är i allmänhet mer positiva till byggnader tillhörande olika religiösa samfund. Ett undantag är asatrosamfundet där män är något mer positivt inställda än kvinnor.

Självständighetspartiets och Framstegspartiets väljare är mest negativt inställda till Félag múslima á Íslandi. Drygt hälften uppger att den muslimska församlingen inte ska få resa byggnader på Island.

Piratpartiets sympatisörer avviker genom att låta både asatrosamfundet och buddisterna gå långt före i kön medan muslimerna och de rysk-ortodoxa bara kommer snäppet efter statskyrkan. Hos piratväljarna toppar dessutom motståndet mot statskyrkan - hos alla andra riktas däremot de mest utbredda negativa attityderna mot muslimerna.

Här kan du läsa mer om moskébygget i Reykjavík.